Optimala- och miniminivåer för belysningsstyrkan i anläggningar med produktionshöns

Abstract

Factory produced chicken meat has the lowest climate impact and domesticated poultry, (Gallus gallus), is the world's most commonly bred animal. In Sweden the production of poultry is increasing, also the size of an average facility with chickens is increasing. Vision is their dominant sense organ and the vision is important for the animals to be able to explore their environment and search for food. In this study the aim was to find both an optimal light intensity and the minimum light intensity for increased animal welfare and what's required by regulations for the facilities that keep production hens. The methods involved both a literature study and interviews. Information was also collected from the county administrative boards and the Swedish Board of Agriculture. Results showed that an optimal light intensity could not be established due to lack of research of the fields. Also, optimal light intensity can vary depending on age, hybrids and how prone to hacking a hybrid is, time of day and with what behavior the hen displays. A minimum light intensity of at least 5 lux could be set for hens ́ ability to recognize their environment and for the ability to implement inspections of the hens. Further investigations are needed to examine whether it may be relevant with a higher minimum light level than 5 lux. There should also be more research about optimal light intensity and new regulations according to a minimum light intensity for production hens to improve and secure their welfare and to improve animal health inspections.

Popular Abstract (Swedish)

Kycklingkött är det kött med minst klimatpåverkan och fjäderfän, Gallus gallus, är den djurart som det föds upp flest av i världen. I Sverige ökar antalet fjäderfä samtidigt som den genomsnittliga besättningsstorleken ökar. Det är mer väsentligt än någonsin att hönsen som vi använder inom livsmedelsproduktionen mår bra och har en hög djurvälfärd. Synen är det sinnet som fåglarna använder mest och är viktig för att de ska kunna utföra basala behov som att utforska sin miljö och söka efter föda. Syftet med studien var att ta reda på vilken den optimala belysningsstyrkan är, om en lägsta gräns för belysningsstyrkan kan detekteras utifrån gällande reglering och om det finns ett behov att reglera en miniminivå för belysningsstyrkan, i anläggningar för produktionshöns. Resultatet visade att ingen optimal belysningsstyrka för produktionshöns i dagsläget kan fastställas, varken genom sammanställning av vetenskapliga studier eller genom intervjuer med en expert från SLU, och branschorganisationerna Svensk Fågel och Svenska Ägg. Anledningen är att det inte finns tillräckligt med forskning på optimala belysningsstyrkor för höns och att den optimala belysningsstyrkan kan variera beroende på hönsens ålder, hybrid och hur hackningsbenägen den hybriden är, tid på dygnet och med vilket beteende hönan ska utföra. Hackning och kannibalism är vanliga problem i fjäderfäbesättningar och är en anledning till en låg belysningsstyrka i fjäderfäbesättningar, vilket sänker hönsens aktivitet.
Resultatet visade också att det finns flera vetenskapliga belägg för att ett en lägsta gräns av belysningsstyrkan ska kunna fastställas med 5 lux. En miniminivå av belysningsstyrkan kan säkerhetsställa att hönsens syn utvecklas korrekt och att de kan utföra sina naturliga beteenden. 5 lux behövs för att hönsen ska ha möjlighet till att uppfatta sin miljö och för att kontroller av hönsen ska kunna genomföras, vilket krävs av gällande lagstiftning. Men vi anser att det behövs utredas om det kan vara aktuellt med en högre minimigräns för belysningsstyrkan än 5 lux. Slaktkycklingar som också är fjäderfä av G. gallus och som borde ha samma grundläggande behov av ljus som produktionshönsen, har en miniminivå på 20 lux på 80 procent av ytan. Enligt experten från SLU är det troligt att ett liknande värde ska kunna fastställas även för produktionshönsen och att anledningen till att de inte redan har ett minimivärde reglerat kan beror på att deras lagstiftning är äldre än den som omfattar slaktkycklingar.
Resultatet av insamlat material från länsstyrelserna tyder på att det är ovanligt att belysningsstyrkan mäts med en luxmeter under djurskyddskontroller och under intervjuerna med Svensk Fågel och Svenska Ägg uttrycks att det finns vissa svårigheter att mäta belysningsstyrkan med en luxmeter i anläggningarna. Resultatet visar också att det kan finnas ett behov av en tydligare lagstiftning eller en tydligare tillsynsvägledning för en nationellt samordnad tillsyn.
Det är inte bara belysningsstyrkan som är viktig för att uppnå en bra belysning för produktionshöns utan även, ljusspektrat och flimret från ljuskällorna, samt att det är viktigt att åstadkomma en jämn belysning i stallarna. Vi efterlyser bland annat mer forskning avseende optimala värden för belysningsstyrkan och att Jordbruksverket ser över föreskrifterna för att sätta in en lägsta gräns i enheten lux för produktionshönsen.

• author: Brodin, Emma and Johnsson, Janni
• supervisor: Maria Hansson
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEK03 20211
• year: 2021
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Earth and Environmental Sciences; Agriculture and Food Sciences
• keywords: illuminance, light intensity, production hens, laying hens, animal welfare, hens for breeding, animal health inspections.
• language: Swedish
• id: 9055043
• date added to LUP: 2021-06-18 13:59:15
• date last changed: 2021-06-18 13:59:15