Studier av framkomlighet i en korsning - genom VISSIM simuleringar
(2021) VTVL01 20211Transport and Roads
- Abstract (Swedish)
- Det här examensarbetet handlar om att undersöka hur framkomligheten ser ut i korsningen Karlsrovägen-Västrevångleden i Halmstad kommun. Det är en trevägskorsning utan någon signalreglering och, cykel- och gångtrafiken är separerad från biltrafiken.
Innan fokus läggs på själva korsningen presenteras kunskap om hur man går tillväga för att undersöka framkomlighet och trafiksäkerhet samt innebörden av framkomlighet. Därefter kommer kort fakta om olika simuleringsprogram och dess användningsområden. Kort information om STRADA finns också för att få en förståelse över vad det har för relation till arbetet med korsningar. Teoridelen avslutas med att de tre åtgärdsvalen cirkulationsplats, vänsterpåsvängskörfält och väjningsplikt för fordon i... (More) - Det här examensarbetet handlar om att undersöka hur framkomligheten ser ut i korsningen Karlsrovägen-Västrevångleden i Halmstad kommun. Det är en trevägskorsning utan någon signalreglering och, cykel- och gångtrafiken är separerad från biltrafiken.
Innan fokus läggs på själva korsningen presenteras kunskap om hur man går tillväga för att undersöka framkomlighet och trafiksäkerhet samt innebörden av framkomlighet. Därefter kommer kort fakta om olika simuleringsprogram och dess användningsområden. Kort information om STRADA finns också för att få en förståelse över vad det har för relation till arbetet med korsningar. Teoridelen avslutas med att de tre åtgärdsvalen cirkulationsplats, vänsterpåsvängskörfält och väjningsplikt för fordon i infart B och C presenteras och information om hur de påverkar bland annat staden och framkomligheten presenteras.
Till en början har korsningen undersökts genom en trafikräkning på plats. Kölängd och restid mättes för varje infart och därefter gjordes en räkning på antal fordon per infart. En modell av korsningen byggdes upp i Vissim där målet var att efterlikna verkligheten så bra som möjligt. När modellen väl byggts färdigt undersöktes kölängd och restid i programmet. Därefter jämfördes tre andra åtgärdsval med dagens utformning för att se vilken och om någon av åtgärderna skulle vara en bättre lösning till dagens läge.
Alla dessa modeller byggdes upp i Vissim för att se hur deras effekt skulle påverka korsningen. Samma flöde som hade tagits fram från trafikräkningen användes för dessa åtgärdsval med. Även här undersöktes kölängd och restid. Resultatet visade att åtgärderna cirkulationsplats och väjningsplikt för fordon i infart B och C var negativa åtgärder som bidrog till att kölängd och restid försämras, vilket innebär framkomligheten försämras av dessa åtgärder. Åtgärden vänsterpåsvängskörfält visade sig ge goda resultat i korsningen vad gäller restid och kölängd.
När alla åtgärdsval undersökts i Vissim utfördes en effektbedömning med nivåerna -1, 0 och 1. Det var inte endast framkomlighet som fanns med som kriterie i effektbedömningen. Kriterierna som fanns med var framkomlighet, miljö, ekonomi och trafiksäkerhet. Framkomlighet är det fördjupade ämnet i arbetet och resterande kriterier bedömdes väldigt ytligt och inga avancerade beräkningar utfördes för dessa. Resultatet från effektbedömningen visade även då att vänsterpåsvängskörfält är det mest lämpliga alternativet av de tre åtgärderna.
Att bygga upp modellerna i Vissim och få de att efterlikna verkligheten så gott so möjligt var en utmaning i sig. Efter mycket arbete med justeringar i programmet gick det att få fram godkända modeller.
Slutsatsen man kan dra efter att analys i Vissim och effektbedömning utförts är att det är vänsterpåsvängskörfält som är den mest lämpliga åtgärden för korsningen. Åtgärden bidrar även till att infart B och C behåller sin kvalité de har i dagsläget samtidigt som framkomligheten i infart A förbättras. (Less) - Popular Abstract
- This thesis is about investigating what the passability looks like at the crossing Karlsrovägen-Västrevångleden in Halmstad municipality. It is a three-way intersection without any signal control and, bicycle and pedestrian traffic is separated from car traffic.
Before focusing on the crossing itself, information is presented on how to proceed to investigate passability and traffic safety, as well as the meaning of passability. Then comes brief facts about different simulation programs and their uses. Brief information about STRADA is also available to gain an understanding of what it has to do with the work with crossings. The theoretical part concludes with the presentation of the three action choices, circulation place, left-turn... (More) - This thesis is about investigating what the passability looks like at the crossing Karlsrovägen-Västrevångleden in Halmstad municipality. It is a three-way intersection without any signal control and, bicycle and pedestrian traffic is separated from car traffic.
Before focusing on the crossing itself, information is presented on how to proceed to investigate passability and traffic safety, as well as the meaning of passability. Then comes brief facts about different simulation programs and their uses. Brief information about STRADA is also available to gain an understanding of what it has to do with the work with crossings. The theoretical part concludes with the presentation of the three action choices, circulation place, left-turn lane and duty to give way to vehicles in entrances B and C, and information on how they affect the city and passability gets presented.
Initially, the crossing was examined through a traffic counting on site. Queue length and travel time were measured for each entrance and then a count was made of the number of vehicles per entrance. A model of the crossing was built in Vissim where the goal was to mimic reality as well as possible. Once the model was completed, the queue length and travel time in the program were examined. Then, three other measures were compared with the current design to see which and if any of the measures would be a better solution to the current situation.
All these models were built in Vissim to see how their effect would affect the crossing. The same flow that had been produced from the traffic counting was used for these choice of measures. Here, too, queue length and travel time were examined. The results showed that the measures circulation space and duty to give way to vehicles in entrances B and C were negative measures that contributed to the queue length and travel time deteriorating, which means that passability is impaired by these measures. The measure left-turn lane turned out to give good results at the intersection in terms of travel time and queue length.
When all measures were examined in Vissim, an impact assessment was performed with levels -1, 0 and 1. It was not only passability that was included as a criterion in the impact assessment. The criteria that were included were passability, environment, economy and traffic safety. Passability is the in-depth topic in the work and the remaining criteria were assessed very superficially and no advanced calculations were performed for these. The results from the impact assessment also showed then that the left-turn lane is the most suitable alternative of the three measures.
Building up the models in Vissim and getting them to mimic reality as well as possible was a challenge in itself. After a lot of work with adjustments in the program, it was possible to obtain approved models.
The conclusion that can be drawn after analysis in Vissim and impact assessment has been performed is that it is a left-turn lane that is the most suitable measure for the crossing. The measure also contributes to entrances B and C retaining the quality they currently have, while at the same time improving passability in entrance A. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9063339
- author
- Harb, Mohammed LU
- supervisor
- organization
- course
- VTVL01 20211
- year
- 2021
- type
- M3 - Professional qualifications ( - 4 Years)
- subject
- keywords
- Passability, Capacity, Traffic simulation, Microsimulation, Vissim, Impact assessment, Choices of measure
- language
- Swedish
- id
- 9063339
- date added to LUP
- 2021-09-13 08:32:54
- date last changed
- 2021-09-13 08:32:54
@misc{9063339,
abstract = {{Det här examensarbetet handlar om att undersöka hur framkomligheten ser ut i korsningen Karlsrovägen-Västrevångleden i Halmstad kommun. Det är en trevägskorsning utan någon signalreglering och, cykel- och gångtrafiken är separerad från biltrafiken.
Innan fokus läggs på själva korsningen presenteras kunskap om hur man går tillväga för att undersöka framkomlighet och trafiksäkerhet samt innebörden av framkomlighet. Därefter kommer kort fakta om olika simuleringsprogram och dess användningsområden. Kort information om STRADA finns också för att få en förståelse över vad det har för relation till arbetet med korsningar. Teoridelen avslutas med att de tre åtgärdsvalen cirkulationsplats, vänsterpåsvängskörfält och väjningsplikt för fordon i infart B och C presenteras och information om hur de påverkar bland annat staden och framkomligheten presenteras.
Till en början har korsningen undersökts genom en trafikräkning på plats. Kölängd och restid mättes för varje infart och därefter gjordes en räkning på antal fordon per infart. En modell av korsningen byggdes upp i Vissim där målet var att efterlikna verkligheten så bra som möjligt. När modellen väl byggts färdigt undersöktes kölängd och restid i programmet. Därefter jämfördes tre andra åtgärdsval med dagens utformning för att se vilken och om någon av åtgärderna skulle vara en bättre lösning till dagens läge.
Alla dessa modeller byggdes upp i Vissim för att se hur deras effekt skulle påverka korsningen. Samma flöde som hade tagits fram från trafikräkningen användes för dessa åtgärdsval med. Även här undersöktes kölängd och restid. Resultatet visade att åtgärderna cirkulationsplats och väjningsplikt för fordon i infart B och C var negativa åtgärder som bidrog till att kölängd och restid försämras, vilket innebär framkomligheten försämras av dessa åtgärder. Åtgärden vänsterpåsvängskörfält visade sig ge goda resultat i korsningen vad gäller restid och kölängd.
När alla åtgärdsval undersökts i Vissim utfördes en effektbedömning med nivåerna -1, 0 och 1. Det var inte endast framkomlighet som fanns med som kriterie i effektbedömningen. Kriterierna som fanns med var framkomlighet, miljö, ekonomi och trafiksäkerhet. Framkomlighet är det fördjupade ämnet i arbetet och resterande kriterier bedömdes väldigt ytligt och inga avancerade beräkningar utfördes för dessa. Resultatet från effektbedömningen visade även då att vänsterpåsvängskörfält är det mest lämpliga alternativet av de tre åtgärderna.
Att bygga upp modellerna i Vissim och få de att efterlikna verkligheten så gott so möjligt var en utmaning i sig. Efter mycket arbete med justeringar i programmet gick det att få fram godkända modeller.
Slutsatsen man kan dra efter att analys i Vissim och effektbedömning utförts är att det är vänsterpåsvängskörfält som är den mest lämpliga åtgärden för korsningen. Åtgärden bidrar även till att infart B och C behåller sin kvalité de har i dagsläget samtidigt som framkomligheten i infart A förbättras.}},
author = {{Harb, Mohammed}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Studier av framkomlighet i en korsning - genom VISSIM simuleringar}},
year = {{2021}},
}