Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Objektiv giltighet inom sociologin

Frick, Douglas LU (2021) SOCK05 20211
Sociology
Abstract (Swedish)
Modernitetens uppbrott med medeltiden definieras av ett om antagande och giltighetsförklarande av att subjektivitet är något som görs och iakttas av ett subjekt. Iakttagelse var en aktivitet och subjektet var ett självständigt orsakande ting som utför handlingen. Med hjälp av det egna tänkande och egna observerandet kunde subjektet självt nå fram till visshet om verkligheten. Med den tyska idealismen och Immanuel Kant så utvecklades dessa tankar till att vår kunskap om verkligheten enbart är en spekulativ visshet, en självrelaterande verklighet och vår visshet kunde aldrig vara en visshet om saker och tings natur för sig själva utan bara en kunskap om subjektets relation till andra objekt.
Syftet med denna text är att undersöka en annan... (More)
Modernitetens uppbrott med medeltiden definieras av ett om antagande och giltighetsförklarande av att subjektivitet är något som görs och iakttas av ett subjekt. Iakttagelse var en aktivitet och subjektet var ett självständigt orsakande ting som utför handlingen. Med hjälp av det egna tänkande och egna observerandet kunde subjektet självt nå fram till visshet om verkligheten. Med den tyska idealismen och Immanuel Kant så utvecklades dessa tankar till att vår kunskap om verkligheten enbart är en spekulativ visshet, en självrelaterande verklighet och vår visshet kunde aldrig vara en visshet om saker och tings natur för sig själva utan bara en kunskap om subjektets relation till andra objekt.
Syftet med denna text är att undersöka en annan idétradition som i viss mån fortsätter den traditionen som uppkom med moderniteten. Detta görs dock i form av ett utforskande hur de sociologiska tänkarna Emile Durkheim och Max Weber avviker från moderniteten genom att anamma en idé tradition som uppstod på 1800-talet i Tyskland och som kallades för nykantianismen. Detta görs genom en läsning av Durkheim och Webers viktigaste teoretiska och metodologiska verk och med hjälp av Gillian Roses bok Hegel Contra Science.
Utforskningen kommer fram till att nykantianerna gör ogrundade antaganden om direkt tillgång, direkt gilighetsförklaring, av saker och tings föreliggande utan att dels kunna förklara hur subjektet får tillgång till detta och dels genom att inte kunna förklara hur aktiviteten (iakttagandet) har format iakttagelse. Istället så har vissa objekt som ”samhällets påtvingande kraft” (Durkheim) eller ”individers subjektiva meningsskapande” (Weber) antagit som självklara, vägledande och det som säkerställer objektiv giltighet.
En väg ur denna ogrundade tilltro till en omedierad uppenbarelse av vissa objekt är Gillian Rose posthegelianska dialektiska tänkandet. Detta tänkande utvecklar modernitetens tankegods genom att lägga fram de antaganden som redan finns i tänkandet. Detta är en utveckling av det självrelaterande tänkandet och är en dialektik som undersöker motsägelsen av att varje identitet grundar sig i separationen mellan de identiska delarna. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Modernitetens uppbrott med medeltiden definieras av ett om antagande och giltighetsförklarande av att subjektivitet är något som görs och iakttas av ett subjekt. Iakttagelse var en aktivitet och subjektet var ett självständigt orsakande ting som utför handlingen. Med hjälp av det egna tänkande och egna observerandet kunde subjektet självt nå fram till visshet om verkligheten. Med den tyska idealismen och Immanuel Kant så utvecklades dessa tankar till att vår kunskap om verkligheten enbart är en spekulativ visshet, en självrelaterande verklighet och vår visshet kunde aldrig vara en visshet om saker och tings natur för sig själva utan bara en kunskap om subjektets relation till andra objekt.
Syftet med denna text är att undersöka en annan... (More)
Modernitetens uppbrott med medeltiden definieras av ett om antagande och giltighetsförklarande av att subjektivitet är något som görs och iakttas av ett subjekt. Iakttagelse var en aktivitet och subjektet var ett självständigt orsakande ting som utför handlingen. Med hjälp av det egna tänkande och egna observerandet kunde subjektet självt nå fram till visshet om verkligheten. Med den tyska idealismen och Immanuel Kant så utvecklades dessa tankar till att vår kunskap om verkligheten enbart är en spekulativ visshet, en självrelaterande verklighet och vår visshet kunde aldrig vara en visshet om saker och tings natur för sig själva utan bara en kunskap om subjektets relation till andra objekt.
Syftet med denna text är att undersöka en annan idétradition som i viss mån fortsätter den traditionen som uppkom med moderniteten. Detta görs dock i form av ett utforskande hur de sociologiska tänkarna Emile Durkheim och Max Weber avviker från moderniteten genom att anamma en idé tradition som uppstod på 1800-talet i Tyskland och som kallades för nykantianismen. Detta görs genom en läsning av Durkheim och Webers viktigaste teoretiska och metodologiska verk och med hjälp av Gillian Roses bok Hegel Contra Science.
Utforskningen kommer fram till att nykantianerna gör ogrundade antaganden om direkt tillgång, direkt gilighetsförklaring, av saker och tings föreliggande utan att dels kunna förklara hur subjektet får tillgång till detta och dels genom att inte kunna förklara hur aktiviteten (iakttagandet) har format iakttagelse. Istället så har vissa objekt som ”samhällets påtvingande kraft” (Durkheim) eller ”individers subjektiva meningsskapande” (Weber) antagit som självklara, vägledande och det som säkerställer objektiv giltighet.
En väg ur denna ogrundade tilltro till en omedierad uppenbarelse av vissa objekt är Gillian Rose posthegelianska dialektiska tänkandet. Detta tänkande utvecklar modernitetens tankegods genom att lägga fram de antaganden som redan finns i tänkandet. Detta är en utveckling av det självrelaterande tänkandet och är en dialektik som undersöker motsägelsen av att varje identitet grundar sig i separationen mellan de identiska delarna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Frick, Douglas LU
supervisor
organization
alternative title
Om sociologins nykantianska arv och möjligheterna med hegeliansk socialt tänkande
course
SOCK05 20211
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Moderniteten, Posthegelianskt, Nykantianism, Sociologi, Självrelaterande
language
Swedish
id
9069464
date added to LUP
2022-01-04 12:16:14
date last changed
2022-01-04 12:16:14
@misc{9069464,
  abstract     = {{Modernitetens uppbrott med medeltiden definieras av ett om antagande och giltighetsförklarande av att subjektivitet är något som görs och iakttas av ett subjekt. Iakttagelse var en aktivitet och subjektet var ett självständigt orsakande ting som utför handlingen. Med hjälp av det egna tänkande och egna observerandet kunde subjektet självt nå fram till visshet om verkligheten. Med den tyska idealismen och Immanuel Kant så utvecklades dessa tankar till att vår kunskap om verkligheten enbart är en spekulativ visshet, en självrelaterande verklighet och vår visshet kunde aldrig vara en visshet om saker och tings natur för sig själva utan bara en kunskap om subjektets relation till andra objekt. 
Syftet med denna text är att undersöka en annan idétradition som i viss mån fortsätter den traditionen som uppkom med moderniteten. Detta görs dock i form av ett utforskande hur de sociologiska tänkarna Emile Durkheim och Max Weber avviker från moderniteten genom att anamma en idé tradition som uppstod på 1800-talet i Tyskland och som kallades för nykantianismen. Detta görs genom en läsning av Durkheim och Webers viktigaste teoretiska och metodologiska verk och med hjälp av Gillian Roses bok Hegel Contra Science.
Utforskningen kommer fram till att nykantianerna gör ogrundade antaganden om direkt tillgång, direkt gilighetsförklaring, av saker och tings föreliggande utan att dels kunna förklara hur subjektet får tillgång till detta och dels genom att inte kunna förklara hur aktiviteten (iakttagandet) har format iakttagelse. Istället så har vissa objekt som ”samhällets påtvingande kraft” (Durkheim) eller ”individers subjektiva meningsskapande” (Weber) antagit som självklara, vägledande och det som säkerställer objektiv giltighet.
En väg ur denna ogrundade tilltro till en omedierad uppenbarelse av vissa objekt är Gillian Rose posthegelianska dialektiska tänkandet. Detta tänkande utvecklar modernitetens tankegods genom att lägga fram de antaganden som redan finns i tänkandet. Detta är en utveckling av det självrelaterande tänkandet och är en dialektik som undersöker motsägelsen av att varje identitet grundar sig i separationen mellan de identiska delarna.}},
  author       = {{Frick, Douglas}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Objektiv giltighet inom sociologin}},
  year         = {{2021}},
}