Ateism som flyktingskäl - En studie av migrationsdomstolarnas tillämpning av 4 kap. 1 § UtlL

Abstract (Swedish)

Uppsatsen ämnar utforska under vilka omständigheter en ateistisk uppfattning kan vara flyktinggrundande. En asylsökande som riskerar förföljelse på grund av en viss religiös uppfattning eller tillhörighet bör beviljas flyktingstatus. Enligt flyktingrätten är en ateistisk livsåskådning att jämföra med religion och således bör även förföljelse som går att härleda till att en person är ateist utgöra flyktingskäl. Rättslig vägledning som behandlar frågan om under vilka omständigheter en ateistisk uppfattning kan utgöra flyktingskäl är begränsad, och därav fokuserar uppsatsen till stor del på att utreda gällande rätt vid bedömningen av religiös förföljelse. Beslutsfattaren eller domaren ska vid bedömningen av om det föreligger religiös förföljelse även beakta eventuella inskränkningar i den sökandes religionsfrihet. Uppsatsen undersöker var gränsen går för när inskränkningar i religionsfriheten är tillräckligt allvarliga för att utgöra förföljelse och belyser svårigheten i att utröna var denna gräns går. Vidare diskuteras omständigheten att det inte sällan kan finnas skäl att ifrågasätta om den anförda trosuppfattningen verkligen är äkta, i synnerhet då personen har bytt religion först i mottagarlandet. I en svensk kontext har frågan om den anförda trosuppfattningen är genuin eller inte fått en central roll. Detta beror på att Migrationsöverdomstolen har uttalat att en genuin uppfattning bör leda till slutsatsen att den sökande också har för avsikt att manifestera sin tro vid ett återvändande till hemlandet. Ifall det är ändamålsenligt att fästa stor vikt vid bedömningen av huruvida sökanden har en genuin uppfattning eller inte kan diskuteras, då det finns goda skäl att tro att en sådan bedömning riskerar att bli subjektiv. Att enbart redogöra för gällande rätt vid prövningen av religiös förföljelse ger inte svar på hur utlänningslagen faktiskt tillämpas i mål där en ateistisk uppfattning har anförts. Uppsatsen utforskar därför genom en rättsfallsstudie även hur migrationsdomstolarna i praktiken tillämpar 4 kap. 1 § utlänningslagen när den sökande har anfört en ateistisk uppfattning. Utifrån resultaten dras slutsatsen att sökandens religionsfrihet eventuellt inte tillmäts samma betydelse i mål där sökanden har anfört en ateistisk uppfattning jämfört mål där sökanden anfört konvertering till en annan religion. Vidare diskuteras problemet med att en ateistisk sökande behöver göra sannolikt att den är övertygad om att Gud inte finns, vilket inte borde vara avgörande vid bedömningen av om sökanden riskerar att betraktas som apostat.

Abstract

The essay intends to explore in what circumstances an atheistic view can lead to refugee status. An asylum seeker who risks persecution because of a certain religious belief or affiliation should be granted refugee status. According to refugee law, an atheistic view of life is comparable to religion. Persecution due to a person being an atheist should therefore constitute refugee reason. Legal guidance that addresses the question of under what circumstances an atheistic view may constitute reasons for refugee status, can at the same time only be found to a limited extent. Examination of applicable law in the assessment of religious persecution in general is therefore a significant part of the essay.
When assessing whether the applicant may risk religious persecution, the adjudicator should also consider potential restrictions on the applicant's religious freedom. The essay examines when restrictions on religious freedom can be found to be so severe that it will constitute persecution and illustrates the challenge of determining where this limit goes. Further discussed is that there may be reasons to question the genuineness in the stated belief, particularly when the person has changed his or her religion in the country of asylum. The question of whether the stated belief is genuine or not has been given great importance in Sweden. The Migration Court of Appeal has stated that a genuine religious conviction should lead to the conclusion that the applicant also intends to manifest his faith when returning to his home country. There could be reasons to discuss whether it is appropriate to attach such great importance to the assessment of genuineness when there may be good reasons to believe that this kind of assessment risks being subjective. To only describe applicable law in the examination of religious persecution does not provide a sufficient answer to how the law is applied in cases where the applicant has relied on an atheistic view. For this reason, the essay also contains a case study examining how the migration courts applies Chapter 4, section 1 Aliens Act when the applicant has relied on an atheistic view. Based on the results from this study, the conclusion is drawn that the applicant's religious freedom may not be equally worth of protection in cases where the applicant has relied on an atheistic view compared to cases where the applicant has converted to another religion. Furthermore, it is discussed whether it could be seen problematic that an atheist needs to make probable that he or she is convinced that God does not exist. This should not be decisive in assessing whether the person risks being accused of apostasy.

• author: Hemmed, Sven
• supervisor: Leila Brännström
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Atheism as a ground for refugee status
• course: JURM02 20212
• year: 2021
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: public international law, atheism, refugee, asylum
• language: Swedish
• id: 9069714
• date added to LUP: 2022-01-27 10:38:54
• date last changed: 2022-01-27 10:38:54