Sanning eller konsekvens? - En rättsvetenskaplig uppsats om avvägningen mellan yttrandefrihet och ärekränkning
(2021) JURM02 20212Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Var gränsen ska gå för vilka uppgifter som ska vara tillåtna att sprida är en omdebatterad fråga som kräver en avvägning mellan yttrandefrihet och en persons ära. Uppgifter som utgör förtal kan ändock anses tillåtna om domstolen bedömer dem som försvarliga och de därutöver är sanna eller det finns skälig grund att hålla dem för sanna. Under #metoo-uppropet hösten 2017 publicerades oräkneliga inlägg på sociala medier som berättade hur kvinnor blivit utsatta för sexuella övergrepp och trakasserier och hur detta länge pågått utan repressalier för de som utsatt dem. Vissa av dessa inlägg har i Sverige lett till omdebatterade förtalsmål där frågan beträffande var gränsen går mellan yttrandefrihet och en persons ära har ställts på sin spets.
... (More) - Var gränsen ska gå för vilka uppgifter som ska vara tillåtna att sprida är en omdebatterad fråga som kräver en avvägning mellan yttrandefrihet och en persons ära. Uppgifter som utgör förtal kan ändock anses tillåtna om domstolen bedömer dem som försvarliga och de därutöver är sanna eller det finns skälig grund att hålla dem för sanna. Under #metoo-uppropet hösten 2017 publicerades oräkneliga inlägg på sociala medier som berättade hur kvinnor blivit utsatta för sexuella övergrepp och trakasserier och hur detta länge pågått utan repressalier för de som utsatt dem. Vissa av dessa inlägg har i Sverige lett till omdebatterade förtalsmål där frågan beträffande var gränsen går mellan yttrandefrihet och en persons ära har ställts på sin spets.
Syftet med denna uppsats har varit att närmare utreda och analysera några av de domar som uppkommit till följd av #metoo-uppropet men också se till andra förtalsdomar, som till skillnad från #metoo-domarna, haft kvinnliga målsäganden. Syftet har genomförts genom användandet av ett genusrättsligt perspektiv för att se hur rätten förhåller sig till kön. Därutöver har uppsatsen vidare syftat till, som en förlängning av analysen av gällande rätt, att utreda om domstolarna vid sin tillämpning av förtalslagstiftningen ska ha möjlighet att tolka försvarlighetsbedömningen mer extensivt. En mer extensiv tolkning skulle innebära mindre inskränkningar i yttrandefriheten men också att fler uppgifter i förtalsmål skulle sanningsprövas vilket inte sker om domstolen i första steget anser att uppgifterna inte är försvarliga.
Av rådande uppmärksamhet och debatt kopplade till #metoo-domarna att döma finns en inte helt oproblematisk intressekonflikt mellan yttrandefrihet och den personliga äran som engagerar och där domstolarna genomför avvägningarna mellan de båda skyddsintressena. Hur domstolarna genomför sin avvägning och om den ska förändras försöker uppsatsen svara på. (Less) - Abstract
- A controversial issue in today’s society is where to draw the line regarding what information that should be allowed to disseminate. It requires a balance between freedom of expression and a person’s honor. Information that constitutes defamation can still be considered permissible if the court deems it justifiable, and if the defamation is true or there is reasonable ground to deem it true. During the #metoo movement in the autumn of 2017, there were countless posts on social media regarding women who had been subject to sexual harassment and abuse and that there had been no retaliation against the people who abused them. In Sweden, some of these posts have led to controversial defamation cases, and the question regarding where to draw... (More)
- A controversial issue in today’s society is where to draw the line regarding what information that should be allowed to disseminate. It requires a balance between freedom of expression and a person’s honor. Information that constitutes defamation can still be considered permissible if the court deems it justifiable, and if the defamation is true or there is reasonable ground to deem it true. During the #metoo movement in the autumn of 2017, there were countless posts on social media regarding women who had been subject to sexual harassment and abuse and that there had been no retaliation against the people who abused them. In Sweden, some of these posts have led to controversial defamation cases, and the question regarding where to draw the line between freedom of expression and a person’s honor has been raised.
The purpose of this thesis is to investigate and analyze some of the judgments that have resulted from the #metoo movement. Furthermore, the thesis examines certain defamation judgments, which, unlike the #metoo judgments, have had female victims. A gender-law perspective has been applied in order to determine how the law relates to gender. In connection with the analysis of applicable law, the thesis has further examined if the courts should have the possibility for a more extensive interpretation of the defensibility assessment when applying the defamation legislation. A more extensive interpretation would entail fewer limitations on freedom of expression. It would further entail that more circumstances in defamation cases could be tried based on the truthfulness, which does not occur if the court has already ruled that the circumstances are unjustifiable.
The continuous debate regarding the #metoo judgments, demonstrates that the conflict of interest between freedom of expression and a person’s honor is problematic at best, as well as the fact that it is the courts that evaluate and determine how to balance the two protected interests. The thesis aim to answer how the courts weigh and consider the two competing interests, and if their approach should be amended. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9069902
- author
- Lundgren, Fanny LU
- supervisor
- organization
- course
- JURM02 20212
- year
- 2021
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 9069902
- date added to LUP
- 2022-01-27 10:38:19
- date last changed
- 2022-01-27 10:38:19
@misc{9069902,
abstract = {{A controversial issue in today’s society is where to draw the line regarding what information that should be allowed to disseminate. It requires a balance between freedom of expression and a person’s honor. Information that constitutes defamation can still be considered permissible if the court deems it justifiable, and if the defamation is true or there is reasonable ground to deem it true. During the #metoo movement in the autumn of 2017, there were countless posts on social media regarding women who had been subject to sexual harassment and abuse and that there had been no retaliation against the people who abused them. In Sweden, some of these posts have led to controversial defamation cases, and the question regarding where to draw the line between freedom of expression and a person’s honor has been raised.
The purpose of this thesis is to investigate and analyze some of the judgments that have resulted from the #metoo movement. Furthermore, the thesis examines certain defamation judgments, which, unlike the #metoo judgments, have had female victims. A gender-law perspective has been applied in order to determine how the law relates to gender. In connection with the analysis of applicable law, the thesis has further examined if the courts should have the possibility for a more extensive interpretation of the defensibility assessment when applying the defamation legislation. A more extensive interpretation would entail fewer limitations on freedom of expression. It would further entail that more circumstances in defamation cases could be tried based on the truthfulness, which does not occur if the court has already ruled that the circumstances are unjustifiable.
The continuous debate regarding the #metoo judgments, demonstrates that the conflict of interest between freedom of expression and a person’s honor is problematic at best, as well as the fact that it is the courts that evaluate and determine how to balance the two protected interests. The thesis aim to answer how the courts weigh and consider the two competing interests, and if their approach should be amended.}},
author = {{Lundgren, Fanny}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Sanning eller konsekvens? - En rättsvetenskaplig uppsats om avvägningen mellan yttrandefrihet och ärekränkning}},
year = {{2021}},
}