Beviskravet vid invändningar i brottmål - En jämförelse av beviskravet vid en invändning om sexsomni, nödvärn och allvarlig psykisk störning

Abstract (Swedish)

I en rättsprocess har den tilltalade möjlighet att ange invändningar om alternativa förklaringar till det händelseförlopp som åklagaren gjort gällande. Åklagaren ska frambringa så mycket bevisning att det är ställt utom rimligt tvivel att det gick till på det vis som denna påstår. Invändningarna som den tilltalade gör kan påverka domslutet på varierande sätt. En del, till exempel allvarlig psykisk störning och nödvärn, kan fria helt från ansvar men också i andra fall enbart påverka straffet i förmildrande riktning.

I doktrin har det förekommit en debatt avseende hur beviskravet i brottmål ska formuleras vid olika typer av invändningar. Högsta domstolen har avseende bland annat nödvärn och uppsåtsbedömningen vid allvarlig psykisk störning uttalat sig i frågan, men har i andra fall lämnat denna obesvarad. Både nödvärn och allvarlig psykisk störning har varit ämne för debatt i denna kontext. Även beviskravet vid invändning om sexsomni har varit omdebatterat i både doktrin och media på senaste tiden, detta på grund av den osäkerhet som råder avseende hur en invändning i dessa fall kommer behandlas samt beaktas i domstol. En fråga som denna debatt väcker är hur beviskravet i brottmål i praktiken är formulerat och om detta alltid är så högt ställt som tidigare framhållits. Det väcker även frågan att för det fall det föreligger ett differentierat beviskrav, hur förhåller sig då de olika beviskraven vid invändningar i brottmål till varandra?

Uppsatsens syfte är att undersöka hur beviskravet vid invändning om sexsomni, allvarlig psykisk störning och nödvärn är formulerat i brottmål. För att fullgöra uppsatsens syfte besvaras frågeställningen ”Hur förhåller sig beviskravet vid en invändning om sexsomni till beviskravet vid en invändning om allvarlig psykisk störning eller nödvärn?”. Frågeställningen besvaras genom analys och bearbetning av rättsfall, doktrin och propositioner.

Rättfallsanalysen såväl som analys av på området väsentlig doktrin och propositioner visar att beviskravet är olika formulerat och på olika höjd beroende på hur invändningen är tänkt att påverka domslutet. En invändning om allvarlig psykisk störning eller nödvärn som är tänkt att påverka straffvärdet i förmildrande riktning är något lägre ställt än både allvarlig psykisk störning som uppsåtsinvändning och en invändning om sexsomni, som båda kräver att åklagaren ska frambringa så mycket bevisning att det är ställt utom rimligt tvivel att ett sådant alternativt händelseförlopp inte är för handen. Detta kan hävdas medföra en ovisshet för den enskilde om vilket beviskrav som gäller i brottmål, detta då beviskravet varierar. Att beviskravet avseende uppsåtsinvändning behandlas likadant och då beviskravet avseende förmildrande omständighet likväl är konsekvent kan detta dock tala för att en förutsägbarhet föreligger avseende hur en invändning kommer att behandlas i domstol beroende på hur denna ämnar påverka domslutet.

Abstract

In criminal trial procedures, the defendant has the opportunity to make a defence concerning the course of events adduced by the prosecutor. The prosecutor shall present as much evidence as necessary to reach the evidentiary requirement beyond reasonable doubt. The defence can affect the judicial decision in different ways. For example, a severe mental disorder and self-defence might result in a verdict of acquittal. But if not, it might instead serve as an extenuating circumstance.

In the doctrine, there has been a debate regarding the formulation of the evidentiary requirement in reference to the different types of defences. The Supreme Court has given its verdict concerning self-defence and the judgement of the intent when it comes to severe mental disorders, but in other cases the court has not commented on the matter. Both self-defence and severe mental disorders have been topics of debate. The evidentiary requirement of the defence of sexsomnia is also well debated, both in the literature of jurisprudence and in media. The debate regarding sexsomnia is due to the uncertainty that arises regarding how this type of defence will be heard and payed regard to in court. The debate raises the question of how the evidentiary requirement is defined in practice and if it always should be formulated as beyond reasonable doubt. The debate also raises the question regarding the existence of an alleviation of evidentiary burden, and if it exists, how do the different evidentiary requirements stand in comparison to each other?

This essay examines and compares the evidentiary requirements for sexsomnia, severe mental disorders and self-defence. To fulfil the aim of the essay the following question will be analysed and answered: “How does the evidentiary requirement regarding sexsomnia stand in comparison to the evidentiary requirements regarding a severe mental disorder and self-defence?”. The question will be answered through analysis and processing of cases, doctrine, and government bills.

The analysis of the cases, doctrine, and government bills leads to the conclusion that the evidentiary requirement is formulated in different ways depending on how the defence is considered in the verdict. A defence regarding a severe mental disorder or self-defence that aim to reduce the sentence has a lower evidentiary requirement than the judgement of intent concerning sexsomnia and severe mental disorders. Regarding sexsomnia and judgement of intent when it comes to severe mental disorders, the evidentiary requirement is beyond reasonable doubt. One might argue that this keeps the defendant and other actors of the court in suspense as to what evidentiary requirement exists in criminal cases due to the variation of evidentiary requirements. The fact that the evidentiary requirement concerning defence of intent, like the evidentiary requirement regarding mitigating circumstances, seem to be formulated the same way in every case speaks in favour of a predictiability concerning how these types of defences will be heard in court depending on how they aim to affect the judicial decision.

• author: Svanberg, Christina
• supervisor: Anders Sjögren
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20212
• year: 2021
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, beviskrav, nödvärn, allvarlig psykisk störning, sexsomni
• language: Swedish
• id: 9070357
• date added to LUP: 2022-02-15 11:48:59
• date last changed: 2022-02-15 11:48:59