En hjälpande hand eller en bindande rättsregel? En rättsvetenskaplig studie om förhållandet mellan prejudikatet och rättstillämparen

Abstract (Swedish)

Sedan 1971 års fullföljdsreform har HD tjänat som en närmast renodlad prejudikatinstans. Som rättskälla har prejudikaten fått en ökad betydelse. Men hur rättstillämparen ska förhålla sig till prejudikatet som rättskälla är en fortsatt oklarhet. Uppsatsen syftar att tydliggöra för just detta, med särskilt fokus på frågan om prejudikatsbundenhet.

Framställningen utgår från premissen att gällande rätt utformas efter hur den allmänna uppfattningen ser ut hos rättsordningens aktiva jurister. Därför följer utredning de av rättskälleläran utpekade rättskällorna som är aktuella för frågeställningarnas vidkommande. Den juridiska doktrinen är av särskild betydelse, då övriga rättskällor inte ger några definitiva svar. För en kritisk infallsvinkel diskuteras särskilt utmärkande verk på området som framhåller olika perspektiv och teorier.

Av framställningen framgår tydligt att en formell bundenhet, innebärande att ett lagstadgat krav att följa prejudikat, inte finns enligt svensk gällande rätt. I motiven bakom HD:s ökade prejudikatbildning diskuteras förvånansvärt nog inte frågan om prejudikatbundenhet. I NJA 1994 s. 194, ett centralt rättsfall för uppsatsen, anför HD att prejudikat inte är bindande men ändå av en stor betydelse.

I doktrinen hävdar somliga att prejudikat inte är bindande utan endast vägledande, medan andra anför att prejudikat även utan formell bundenhet uppnår en viss grad av bindande verkan. Petter Asp anför i stället att ingen rättskälla kan vara ovillkorligt bindande, vilket övriga utgår ifrån, utan det kan endast ställas krav på att en rättskälla beaktas. I doktrinen diskuteras vidare om prejudikat ska följas i den utsträckning de är rationellt motiverade eller oavsett rationalitet på grund av att de är auktoritativa.

Framställningen fortgår i en närmare genomgång av rättsliga sanktioner och om sådana kan följa då en rättstillämpare felaktigt väljer att inte tillämpa ett prejudikat. Fokus ligger på skadeståndsansvar enligt skadeståndslagen och tjänstefelsansvar enligt brottsbalken.

Uppsatsen finner att svensk gällande rätt endast kan uppställa krav på att prejudikat i det enskilda fallet ska beaktas. Med anledning av att rättsliga sanktioner vid felaktigt åsidosättande inte torde vara uteslutet kan prejudikatet, om det anses vara tillämpligt, lämna bindande besked. Hur rättstillämparen ska förhålla sig mot ett prejudikat kan vidare skilja sig åt beroende på prejudikatet i fråga.

Abstract

Since 1971 the Swedish Supreme Court has had the main task of leading the judiciary, through its precedents. As a source of law, precedents also have become increasingly more important. However, it’s still unclear how a precedent act as a source of law in relation to the judge. The thesis aims to clarify this issue, with special focus on precedents’ binding effect.

The premise is that the general view of what constitutes the Swedish legal system, among the ones who work in it, shapes its prevailing law. Therefore, the study follows the legal sources pertinent to the issues at hand, designated by the legal dogmatic doctrine. Legal literature is of particular importance, as other sources of law do not provide any definitive answers. Particularly distinctive works of literature that emphasize different perspectives and theories are addressed for a critical approach.

Precedents are not formally binding in Swedish law, in the sense that there are no legal rules prescribing that a precedent must be followed. The preparatory work behind the prevailing law do not discuss the issue of precedents binding effect. In a central decision, NJA 1994 s. 194, the Supreme Court states that precedents are not binding but still of great importance.

In the legal literature some argue that precedents are persuasive but not binding, while others argue that precedents have some binding influence even if they do not have a formal binding effect. Petter Asp states that no source of law can be unconditionally binding, which other scholars assume, it can only be required that a source of law is taken into account. The legal literature also discusses whether precedents should be adopted to the extent that they are rationally justified or whether they should be followed unconditionally because they are authoritative.

The thesis further examinates whether sanctions can follow when a judge incorrectly chooses not to apply a precedent, focusing on liability for damages and misconduct liability.

The thesis finds that Swedish prevailing law only requires that precedents are taken into account in the individual case. Furthermore, a precedent may provide binding information since legal sanctions in the event of incorrect disregard of a precedent cannot always be ruled out. How a judge should relate to precedent may also differ depending on the precent.

• author: Palmgren, Ellen
• supervisor: Per Nilsén
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20212
• year: 2021
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Allmän rättslära, jurisprudence, processrätt, civil procedure, prejudikat, högsta domstolen
• language: Swedish
• id: 9070548
• date added to LUP: 2022-02-15 11:43:13
• date last changed: 2022-02-15 11:43:13