Klimatkalkyler inom vatten- och avloppsbranschen - En analys av hur klimatkalkyler kan bli en rutin i nyanläggningsprojekt för vatten- och avloppsledningsnät
(2022) FMIM01 20212Environmental and Energy Systems Studies
- Abstract (Swedish)
- Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur vatten- och avloppsbranschen (VA-branschen), i relation till övrig bygg- och anläggningssektor, arbetar med klimatkalkyler idag. Detta har gjorts för att identifiera vilka som är de grundläggande förutsättningarna som krävs för att klimatkalkyler ska bli en rutin i nyanläggningsprojekt för VA-ledningsnät och vad VA-branschen behöver utveckla utifrån branschens förutsättningar idag.
Av Sveriges totala årliga fossila utsläpp står bygg- och anläggningssektorn för cirka 20%. För att uppnå sektorns gemensamma mål om att vara klimatneutral år 2045 krävs det därför att åtgärder införs som möjliggör ett arbete mot en minskad klimatpåverkan inom branschen. Ett sätt är att använda sig av... (More) - Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur vatten- och avloppsbranschen (VA-branschen), i relation till övrig bygg- och anläggningssektor, arbetar med klimatkalkyler idag. Detta har gjorts för att identifiera vilka som är de grundläggande förutsättningarna som krävs för att klimatkalkyler ska bli en rutin i nyanläggningsprojekt för VA-ledningsnät och vad VA-branschen behöver utveckla utifrån branschens förutsättningar idag.
Av Sveriges totala årliga fossila utsläpp står bygg- och anläggningssektorn för cirka 20%. För att uppnå sektorns gemensamma mål om att vara klimatneutral år 2045 krävs det därför att åtgärder införs som möjliggör ett arbete mot en minskad klimatpåverkan inom branschen. Ett sätt är att använda sig av klimatkalkyler för att kartlägga koldioxidutsläpp i ett projekt och utifrån klimatkalkylens resultat införa åtgärder som minskar projektets klimatpåverkan. I större projekt för anläggande av väg- och järnväg ställer Trafikverket krav på att klimatkalkyler upprättas. Krav ställs även inom byggbranschen genom en lag som trädde i kraft den 1 januari 2022 om att upprätta klimatdeklarationer vid nybyggnationer. Inom VA-branschen finns i dagsläget inget liknande krav på att upprätta klimatkalkyler. Examensarbetet har därför studerat vilka grundläggande förutsättningar som måste utvecklas för att klimatkalkyler ska bli en rutin även i VA-ledningsprojekt.
Studien utfördes med hjälp av en omvärldsanalys som gav en inblick i hur bygg- och anläggningssektorn i stort arbetar med klimatkalkyler. Vidare gjordes en fallstudie som bidrog till fördjupad förståelse av arbetsprocessen i ett VA-ledningsprojekt och hur klimatkalkyler hade kunnat införas och tillämpas i olika VA-aktörers arbete. Examensarbetet visade att det inom VA-branschen behövs en samordnad nationell styrning av arbetet med klimatkalkyler och klimatkrav. Det visade även att utveckling av en livscykelbaserad beräkningsmetod, gränsvärden i kombination med uppföljning, en klimatdatabas och en informationsstruktur på branschgemensam nivå krävs för att underlätta implementeringen samt säkerställa att arbetet sker enhetligt. Vidare behöver riktlinjer upprättas i varje projekt för att tydliggöra en projektgemensam metod för när och hur klimatkalkyler ska tillämpas och följas upp, samt vilket syfte en klimatkalkyl ska uppfylla i olika skeden. Slutligen är det viktigt att kunskapsnivån om livscykelanalyser höjs för att kunna tolka klimatkalkylers resultat i syfte att jämföra olika alternativ och besluta om lämpliga klimatreducerande åtgärder. (Less) - Popular Abstract
- Abstract
The objective of this master thesis has been to examine to what extent carbon footprint calculations are implemented in the water management industry today, in relation to the remaining civil engineering and construction sector. This investigation was executed to identify the prerequisites for climate impact calculations to become a routine in projects concerning construction of water infrastructure systems. In relation to the required prerequisites, this study has further examined areas in need of development within the water management industry.
The civil engineering and construction sector is responsible for 20% of the yearly amount of fossil-based emissions in Sweden. To achieve the sector’s common goal of climate... (More) - Abstract
The objective of this master thesis has been to examine to what extent carbon footprint calculations are implemented in the water management industry today, in relation to the remaining civil engineering and construction sector. This investigation was executed to identify the prerequisites for climate impact calculations to become a routine in projects concerning construction of water infrastructure systems. In relation to the required prerequisites, this study has further examined areas in need of development within the water management industry.
The civil engineering and construction sector is responsible for 20% of the yearly amount of fossil-based emissions in Sweden. To achieve the sector’s common goal of climate neutrality by the year of 2045, measures are needed in furtherance of reducing the climate impact within the sector. An approach is to use carbon footprint calculations in order to determine the amount of greenhouse gas emissions generated from a project and then implement suitable reducing measures, based on the results. Trafikverket (The Swedish Transport Administration) requires carbon footprint calculations in larger projects concerning construction of roads and railways. Moreover, a new law was passed on the 1st of January 2022 which requires the carbon footprint of a newly constructed building to be declared. Any similar requirements of enforcing carbon footprint calculations do not currently exist within the water management industry. Hence, this master thesis has studied what prerequisites that are in need of development in order to also implement carbon footprint calculations as a routine in water infrastructure projects.
The study was partly based on an external analysis which aimed to give an overview of how carbon footprint calculations are implemented and applied within the civil engineering and construction sector. Furthermore, a case study was conducted which contributed to a better understanding of the work process in water infrastructure projects, as well as how carbon footprint calculations could be implemented and applied by different project participants. The master thesis showed that there is a need for national governance to coordinate the work with carbon footprint calculations and climate reducing requirements within the water management industry. Further areas of development to enable carbon footprint calculations within the industry have been identified as a collective life-cycle based method for calculating climate impact, collective limit values in addition to continuous follow ups, a database consisting of climate impact data of different components in a water infrastructure system as well as a collective way of transferring and processing information within a project. In addition, guidelines as to when and how carbon footprint calculations are supposed to be applied within a project, together with what the objective of the carbon footprint calculations are and how the objective aims to be achieved, need to be established in the beginning of a project. Lastly, it is of great importance to enhance the level of knowledge concerning life cycle analysis within the water management industry in order to accurately interpret the results from carbon footprint calculations and then decide on suitable climate reducing measures and design alternatives. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9074535
- author
- Barkevall, Hanna and Nilsson, Olivia LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Carbon footprint calculations within the water management industry – An analysis of how carbon footprint calculations can become a routine in projects concerning water infrastructure systems
- course
- FMIM01 20212
- year
- 2022
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- klimatkalkyl, livscykelanalys, vatten och avlopp, ledningsprojekt, anläggningsarbete, klimatberäkning, klimatpåverkan
- report number
- ISRN LUTFD2/TFEM-22/5177--SE + (1-116)
- ISSN
- 1102-3651
- language
- Swedish
- id
- 9074535
- date added to LUP
- 2022-02-07 10:44:10
- date last changed
- 2022-02-07 10:44:10
@misc{9074535,
abstract = {{Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur vatten- och avloppsbranschen (VA-branschen), i relation till övrig bygg- och anläggningssektor, arbetar med klimatkalkyler idag. Detta har gjorts för att identifiera vilka som är de grundläggande förutsättningarna som krävs för att klimatkalkyler ska bli en rutin i nyanläggningsprojekt för VA-ledningsnät och vad VA-branschen behöver utveckla utifrån branschens förutsättningar idag.
Av Sveriges totala årliga fossila utsläpp står bygg- och anläggningssektorn för cirka 20%. För att uppnå sektorns gemensamma mål om att vara klimatneutral år 2045 krävs det därför att åtgärder införs som möjliggör ett arbete mot en minskad klimatpåverkan inom branschen. Ett sätt är att använda sig av klimatkalkyler för att kartlägga koldioxidutsläpp i ett projekt och utifrån klimatkalkylens resultat införa åtgärder som minskar projektets klimatpåverkan. I större projekt för anläggande av väg- och järnväg ställer Trafikverket krav på att klimatkalkyler upprättas. Krav ställs även inom byggbranschen genom en lag som trädde i kraft den 1 januari 2022 om att upprätta klimatdeklarationer vid nybyggnationer. Inom VA-branschen finns i dagsläget inget liknande krav på att upprätta klimatkalkyler. Examensarbetet har därför studerat vilka grundläggande förutsättningar som måste utvecklas för att klimatkalkyler ska bli en rutin även i VA-ledningsprojekt.
Studien utfördes med hjälp av en omvärldsanalys som gav en inblick i hur bygg- och anläggningssektorn i stort arbetar med klimatkalkyler. Vidare gjordes en fallstudie som bidrog till fördjupad förståelse av arbetsprocessen i ett VA-ledningsprojekt och hur klimatkalkyler hade kunnat införas och tillämpas i olika VA-aktörers arbete. Examensarbetet visade att det inom VA-branschen behövs en samordnad nationell styrning av arbetet med klimatkalkyler och klimatkrav. Det visade även att utveckling av en livscykelbaserad beräkningsmetod, gränsvärden i kombination med uppföljning, en klimatdatabas och en informationsstruktur på branschgemensam nivå krävs för att underlätta implementeringen samt säkerställa att arbetet sker enhetligt. Vidare behöver riktlinjer upprättas i varje projekt för att tydliggöra en projektgemensam metod för när och hur klimatkalkyler ska tillämpas och följas upp, samt vilket syfte en klimatkalkyl ska uppfylla i olika skeden. Slutligen är det viktigt att kunskapsnivån om livscykelanalyser höjs för att kunna tolka klimatkalkylers resultat i syfte att jämföra olika alternativ och besluta om lämpliga klimatreducerande åtgärder.}},
author = {{Barkevall, Hanna and Nilsson, Olivia}},
issn = {{1102-3651}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Klimatkalkyler inom vatten- och avloppsbranschen - En analys av hur klimatkalkyler kan bli en rutin i nyanläggningsprojekt för vatten- och avloppsledningsnät}},
year = {{2022}},
}