Ränteavdragsbegränsningar vid interna lån mellan företag i intressegemenskap – En rättsvetenskaplig studie om de riktade ränteavdragsbegränsningsreglernas förenlighet med unionsrättens etableringsfrihet
(2022) JURM02 20221Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- De riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna trädde i kraft år 2009, och har sedan dess ändrats vid två tillfällen. Syftet med reglerna är att förebygga skatteplanering inom en intressegemenskap genom ränteavdrag. Huvudregeln återfinns i 24 kap. 18 § första stycket inkomstskattelagen, vilken föreskriver att ränteutgifter avseende en skuld till ett företag i intressegemenskapen endast får dras av under vissa förutsättningar. Från huvudregeln finns i 24 kap. 18 § andra stycket inkomstskattelagen ett undantag, den så kallade ”undantagsregeln”, vilken anger att ränteutgifterna inte får dras av om skuldförhållandet uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Den 13 december... (More)
- De riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna trädde i kraft år 2009, och har sedan dess ändrats vid två tillfällen. Syftet med reglerna är att förebygga skatteplanering inom en intressegemenskap genom ränteavdrag. Huvudregeln återfinns i 24 kap. 18 § första stycket inkomstskattelagen, vilken föreskriver att ränteutgifter avseende en skuld till ett företag i intressegemenskapen endast får dras av under vissa förutsättningar. Från huvudregeln finns i 24 kap. 18 § andra stycket inkomstskattelagen ett undantag, den så kallade ”undantagsregeln”, vilken anger att ränteutgifterna inte får dras av om skuldförhållandet uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Den 13 december 2021 prövade Högsta förvaltningsdomstolen frågan om undantagsregeln är förenlig med artikel 49 i FEUF. Domstolens slutsats i målet var att det strider mot etableringsfriheten att med stöd av undantagsregeln neka avdrag för ränteutgifter, om de inblandade bolagen skulle ha omfattats av koncernbidragsreglerna om bolagen varit svenska.
Syftet med examensarbetet är att utreda om det strider mot etableringsfriheten att neka avdrag för ränteutgifter enligt undantagsregeln i en situation där koncernbidragsrätt hade saknats mellan det långivande och låntagande bolaget om båda bolagen varit svenska. För att uppfylla syftet uppställs tre frågeställningar, vilka i kombination med sex typfall används för att illustrera och problematisera tillämpningen av undantagsregeln. En tvådelad metod används för att besvara examensarbetets frågeställningar. Slutsatsen är att undantagsregeln är oförenlig med etableringsfriheten, eftersom det är oförenligt med EU-domstolens praxis att knyta avdragsrätten för ränteutgifter i Sverige till hur den motsvarande ränteinkomsten beskattas i utlandet. Det ovan sagda innebär att det i vissa fall strider mot etableringsfriheten att neka avdrag för ränteutgifter på koncerninterna lån i en situation där koncernbidragsrätt hade saknats om långivaren och låntagaren varit svenska bolag. (Less) - Abstract
- Since its introduction in 2009, the Swedish interest deduction restriction rules have been amended on two occasions. The purpose of the rules is to prevent tax planning within a group through interest deductions. The main rule in chapter 24 section 18 first paragraph of the Income Tax Act stipulates that interest expenses relating to intra-group loans may only be deducted under certain conditions. There is an exception to the main rule in chapter 24 section 18 second paragraph of the Income Tax Act, the so-called "exception rule", which states that interest expenses relating to intra-group loans may not be deducted if the debt arose exclusively or almost exclusively for the group to obtain a substantial tax benefit. On December 13, 2021,... (More)
- Since its introduction in 2009, the Swedish interest deduction restriction rules have been amended on two occasions. The purpose of the rules is to prevent tax planning within a group through interest deductions. The main rule in chapter 24 section 18 first paragraph of the Income Tax Act stipulates that interest expenses relating to intra-group loans may only be deducted under certain conditions. There is an exception to the main rule in chapter 24 section 18 second paragraph of the Income Tax Act, the so-called "exception rule", which states that interest expenses relating to intra-group loans may not be deducted if the debt arose exclusively or almost exclusively for the group to obtain a substantial tax benefit. On December 13, 2021, the Supreme Administrative Court examined the compatibility of the exception rule with Article 49 TFEU. The Supreme Administrative Court concluded that it is contrary to the freedom of establishment to refuse the deduction of interest expenses under the exception rule if the companies involved would have been subject to the group contribution rules if they were Swedish.
The purpose of this thesis is to investigate whether it is contrary to the freedom of establishment to deny deductions for interest expenses under the exception rule, in a situation where group contribution rights would have been lacking between the creditor and debtor if both companies were Swedish. To fulfil the purpose, the thesis raises three questions, which in combination with six example-cases are used to illustrate and problematize the application of the exception rule. A two-part method is used to answer the questions of the thesis. The conclusion is that the exception rule is not compatible with the freedom of establishment because it is incompatible with the case-law of the European Court of Justice to tie the right to deduct interest expenses in Sweden to how the corresponding interest income is taxed abroad. This means that in some cases it is contrary to the freedom of establishment to refuse deductions for interest expenses in a situation where group contribution rights would have been lacking if the creditor and debtor were Swedish companies. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9080342
- author
- Friedrich, Oscar LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Interest deduction limitations on internal loans between associated companies
- course
- JURM02 20221
- year
- 2022
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- EU-rätt, Skatterätt, Etableringsfrihet, Ränteavdrag, Ränteavdragsbegränsningar, EU-skatterätt, Internationell skatterätt, EU law, Tax law, Interest deductions
- language
- Swedish
- id
- 9080342
- date added to LUP
- 2022-06-12 15:38:25
- date last changed
- 2022-06-12 15:38:25
@misc{9080342,
abstract = {{Since its introduction in 2009, the Swedish interest deduction restriction rules have been amended on two occasions. The purpose of the rules is to prevent tax planning within a group through interest deductions. The main rule in chapter 24 section 18 first paragraph of the Income Tax Act stipulates that interest expenses relating to intra-group loans may only be deducted under certain conditions. There is an exception to the main rule in chapter 24 section 18 second paragraph of the Income Tax Act, the so-called "exception rule", which states that interest expenses relating to intra-group loans may not be deducted if the debt arose exclusively or almost exclusively for the group to obtain a substantial tax benefit. On December 13, 2021, the Supreme Administrative Court examined the compatibility of the exception rule with Article 49 TFEU. The Supreme Administrative Court concluded that it is contrary to the freedom of establishment to refuse the deduction of interest expenses under the exception rule if the companies involved would have been subject to the group contribution rules if they were Swedish.
The purpose of this thesis is to investigate whether it is contrary to the freedom of establishment to deny deductions for interest expenses under the exception rule, in a situation where group contribution rights would have been lacking between the creditor and debtor if both companies were Swedish. To fulfil the purpose, the thesis raises three questions, which in combination with six example-cases are used to illustrate and problematize the application of the exception rule. A two-part method is used to answer the questions of the thesis. The conclusion is that the exception rule is not compatible with the freedom of establishment because it is incompatible with the case-law of the European Court of Justice to tie the right to deduct interest expenses in Sweden to how the corresponding interest income is taxed abroad. This means that in some cases it is contrary to the freedom of establishment to refuse deductions for interest expenses in a situation where group contribution rights would have been lacking if the creditor and debtor were Swedish companies.}},
author = {{Friedrich, Oscar}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Ränteavdragsbegränsningar vid interna lån mellan företag i intressegemenskap – En rättsvetenskaplig studie om de riktade ränteavdragsbegränsningsreglernas förenlighet med unionsrättens etableringsfrihet}},
year = {{2022}},
}