Guds rätt och domarens nåd - Arbitrering i 1600-talets rättskultur
(2022) JURM02 20221Department of Law
Faculty of Law
- Abstract
- As the first Swedish Court of Appeal was promulgated in 1614, among other tasks, the reevaluation of all death sentences from the district courts fell under its responsibilities. Six years prior to this, in 1608, a new code of penal law, the so-called Appendix, had been put into place on royal initiative. Now, the Court of Appeal could either affirm the sentences from the district courts, or overrule them and replace them with a new sentence. If the Court of Appeal laid down a sentence without express legislative support, it was an example of the judge’s arbitrium.
The right of arbitrium and its exact meaning were debated during the 17th Century. This essay establishes the various meanings of arbitrium, the views of it and,... (More) - As the first Swedish Court of Appeal was promulgated in 1614, among other tasks, the reevaluation of all death sentences from the district courts fell under its responsibilities. Six years prior to this, in 1608, a new code of penal law, the so-called Appendix, had been put into place on royal initiative. Now, the Court of Appeal could either affirm the sentences from the district courts, or overrule them and replace them with a new sentence. If the Court of Appeal laid down a sentence without express legislative support, it was an example of the judge’s arbitrium.
The right of arbitrium and its exact meaning were debated during the 17th Century. This essay establishes the various meanings of arbitrium, the views of it and, subsequently, presents three cases of its usage. Moreover, the essay outlines the societal structure of the time, the background and education of the judges, and the societal views of legal proceedings. Not least, the influence of ius romanum, ius naturalis and moral philosophy on penal law is examined.
In conclusion, the Appendix of 1608 led to punishments much harsher than what was right and just in the eyes of the public. By the continued usage of its arbitrium, the Court of Appeal, despite royal opposition, sought to reach the solution most just and right from a societal point of view. Thus, legal proceedings came to reflect the general societal morale and conscience, even though an already initially outdated penal code was formally in effect. (Less) - Abstract (Swedish)
- När den första hovrätten inrättades i Sverige år 1614 gavs den bland annat i uppdrag att kontrollera de dödsdomar som utdömts i underrätterna. Då en ny och strängare strafflag, kallad Appendix, införts 1608 hade antalet dödsdomar ökat kraftigt. Hovrätten kunde då välja att antingen fastställa underrättens dödsdom, eller leuterera och utdöma ett eget straff. När hovrätten utdömde ett annat straff än det som var föreskrivet i lag kallades det att domaren använde sig av sitt arbitrium. Begreppet arbitrium hade flera betydelser och var under hela 1600-talet omdiskuterat.
I uppsatsen redogörs för de olika betydelserna, hur man såg på arbitrering och sist presenteras tre exempel på hur arbitrering kunde användas. För att läsaren ska få en... (More) - När den första hovrätten inrättades i Sverige år 1614 gavs den bland annat i uppdrag att kontrollera de dödsdomar som utdömts i underrätterna. Då en ny och strängare strafflag, kallad Appendix, införts 1608 hade antalet dödsdomar ökat kraftigt. Hovrätten kunde då välja att antingen fastställa underrättens dödsdom, eller leuterera och utdöma ett eget straff. När hovrätten utdömde ett annat straff än det som var föreskrivet i lag kallades det att domaren använde sig av sitt arbitrium. Begreppet arbitrium hade flera betydelser och var under hela 1600-talet omdiskuterat.
I uppsatsen redogörs för de olika betydelserna, hur man såg på arbitrering och sist presenteras tre exempel på hur arbitrering kunde användas. För att läsaren ska få en djupare förståelse för begreppet och dess användning redogörs även för den rättskultur arbitrering användes i. I begreppet rättskultur innefattas i den här uppsatsen både juristkulturen och den externa samhälleliga synen på lag och rätt. Därför inleds uppsatsen med en redogörelse för ståndssamhällets uppbyggnad, synen på straffet som en uppfostringsmetod och den djupa tron som genomsyrade samhället. Fokus läggs även på hovrätternas upprättande och deras arbetsuppgifter, då det var först genom hovrätternas införande som domaren gavs en befogenhet att arbitrera, något de i de flesta fall rörande dödsdomar också gjorde. Tidigare tillhörde den rätten kungen. För huruvida rätten att arbitrera var något som skulle fortsätta tillhöra kungen eller om domarna hade den rätten redogörs också, då det fortsatte att vara omdebatterat under hela 1600-talet. Eftersom juristkulturen och aktörsperspektivet är av vikt för att förstå hur arbitrering användes redogörs också för vilka egenskaper en domare förväntades ha och hur juridikstudier kunde se ut på 1600-talet. Det fanns dock inga krav på att assessorerna i hovrätten skulle ha någon juristutbildning eller ens en utbildning inom något annat ämne. Studier inom andra ämnen såsom teologi, historia och filosofi kunde emellertid vara användbart, då synen på lag och rätt var nära förknippad med moralfilosofin. Moralfilosofin och dess värden tillhörde lagens djupaste skikt och ansågs kunna återfinnas inom bland annat den romerska rätten och naturrätten, även om användningen av romersk rätt blev omstridd efter enväldets införande.
Sammanfattningsvis ledde den stränga strafflagen till att lagen blev hårdare än vad som i samhället ansågs vara rätt. Genom att hovrätten, trots påtryckningar från kungen, fortsatte att arbitrera och genom sitt arbitrium söka efter den förnuftigaste, skäligaste och billigaste lösningen kom rättsutvecklingen ändå att spegla samhällets moraluppfattning och samvete, trots en oförankrad och redan från dess införande föråldrad lagstiftning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9080669
- author
- Hjälte, Josefine LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- God's law and the Judge's Mercy - Arbitration in the Legal Culture of the 17th Century
- course
- JURM02 20221
- year
- 2022
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- rättshistoria, straffrätt, legal history, arbitrium
- language
- Swedish
- id
- 9080669
- date added to LUP
- 2022-06-15 19:32:17
- date last changed
- 2022-06-15 19:32:17
@misc{9080669,
abstract = {{As the first Swedish Court of Appeal was promulgated in 1614, among other tasks, the reevaluation of all death sentences from the district courts fell under its responsibilities. Six years prior to this, in 1608, a new code of penal law, the so-called Appendix, had been put into place on royal initiative. Now, the Court of Appeal could either affirm the sentences from the district courts, or overrule them and replace them with a new sentence. If the Court of Appeal laid down a sentence without express legislative support, it was an example of the judge’s arbitrium.
The right of arbitrium and its exact meaning were debated during the 17th Century. This essay establishes the various meanings of arbitrium, the views of it and, subsequently, presents three cases of its usage. Moreover, the essay outlines the societal structure of the time, the background and education of the judges, and the societal views of legal proceedings. Not least, the influence of ius romanum, ius naturalis and moral philosophy on penal law is examined.
In conclusion, the Appendix of 1608 led to punishments much harsher than what was right and just in the eyes of the public. By the continued usage of its arbitrium, the Court of Appeal, despite royal opposition, sought to reach the solution most just and right from a societal point of view. Thus, legal proceedings came to reflect the general societal morale and conscience, even though an already initially outdated penal code was formally in effect.}},
author = {{Hjälte, Josefine}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Guds rätt och domarens nåd - Arbitrering i 1600-talets rättskultur}},
year = {{2022}},
}