Bör polisen få släktforska? En kritisk diskussion om polismyndighetens användning av kommersiella släktforskningsdatabaser i brottsutredningar

Abstract (Swedish)

De senaste åren har åtminstone två grova brottslingar kunnat dömas tack vare en ny utredningsmetod som prövats av amerikanska och den svenska polis-myndigheten. Metoden innebär att en detaljerad DNA-analys görs av ett spår från en brottsplats, och att resultatet jämförs med DNA som privatpersoner har skickat in till en kommersiell släktforskningsdatabas. Polismyndigheten ställer sig positiv till en implementering av metoden i Sverige, medan integritetsskyddsmyndigheten ifrågasätter metodens lagenlighet.

Metoden väcker nämligen frågor om enskildas personliga integritet. I EKMR, EU-rätten och i nationell rätt finns ett starkt skydd för den personliga integriteten, bland annat genom bestämmelser om respekt för enskildas privatliv och skydd för personuppgifter. Skyddet är dock inte absolut, utan inskränkningar får göras under vissa förutsättningar. Vad gäller den misstänkte gärningspersonen fokuserar uppsatsen på behandling av känsliga personuppgifter. Emellertid avser integritetsbestämmelserna även att skydda de som blivit utsatta för integritetskränkande brott. Därmed måste nämnda intressen ställas mot varandra, vilket diskuteras i uppsatsens senare delar.

Uppsatsen behandlar i huvudsak den del av metoden som är ny för rättsväsendet – jämförelser i släktforskningsdatabaser. Härvid görs en utredning av metodens förhållande till gällande rätt, främst på personuppgifts-området. Slutsatsen blir att metodens lagenlighet brister i flera avseenden, och att det skulle behövas ändring i lagen för att metoden ska kunna användas.

Vidare diskuteras huruvida det är önskvärt att implementera metoden. Här förs en diskussion utifrån tre huvudteman. Det första gäller avvägningen mellan integritet och effektivitet i brottsbekämpningen. Det andra gäller risken att nya utredningsmetoder stegvis utökas till att omfatta fler brott. Det sista gäller problemet med existensen och polisens användning av kommersiella släktforskningsdatabaser. I den här delen vägs många faktorer mot varandra. Utifrån de för- och nackdelar som lyfts med metoden ställer jag mig försiktigt positiv till en implementering av den, men det beror på.

Abstract

In the last couple of years, at least two serious offenders have been convicted, due to a new investigation method that has been tested by the American and the Swedish police authorities. The method involves a detailed DNA analysis of a trace from a crime scene, and the result is compared with DNA in a commercial genealogy database. The Swedish police authority is in favor of an implementation of the method in Sweden, while the privacy protection authority questions the legality of the method.

This new method raises questions about the personal integrity of individuals. The ECHR, the EU law and Swedish national law provide strong protection for personal integrity, including the privacy of individuals and the protection of personal data. However, the protection is not absolute, and restrictions may be made under certain conditions. As for the suspected perpetrator, the essay focuses on the sensitive personal data. But the privacy provisions are also intended to protect victims of crime. Thus, the said interests must be set against each other. This is discussed in the later parts of the essay.

The essay focuses on the part of the method that is new to the police – comparisons with DNA in genealogy databases. Hereby, the essay investigates the method's relationship to applicable law, primarily regarding personal data. The conclusion is that the legality of the method is deficient in several respects, and that a change of the law is therefore needed for the use of the method.

It is further discussed whether or not it is desirable to implement the method. The discussion is based on three main aspects –the balance between integrity and efficiency in criminal investigation, the risk that new investigative methods are being gradually expanded to include more crimes and the problem of the existence and the police’s use of commercial genealogy databases. Many factors are weighed against each other and the conclusion is that I am cautiously positive about an implementation of the method, but that it depends on several factors.

• author: Afsén, Felicia
• supervisor: Karol Nowak
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20221
• year: 2022
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Processrätt, EU-rätt, straffprocessrätt, släktforskning, DNA
• language: Swedish
• id: 9080881
• date added to LUP: 2022-06-27 18:50:20
• date last changed: 2022-06-27 18:50:20