Tvångsvård av unga som använder sex för att skada sig själva - En kritisk diskursanalys om hur sex och det sexuellt självskadande rättssubjektet framställs vid tillämpningen av 3 § LVU på förvaltningsrättsnivå

Abstract (Swedish)

Genom samhällsutvecklingen utmanas gamla sjukdomsbegrepp och lagar. I medierapportering och forskning har självskadebeteende uppmärksammats allt mer. Självskadebeteenden kan ta olika uttryck och även sex har påvisats kunna utgöra ett medel för att skada sig själv. Idag finns det medicinsk forskning om sex som självskadebeteende och rättsvetenskaplig forskning om tillämpningen respektive tolkningen av LVU. Det saknas
däremot rättsvetenskaplig forskning om hur den nya medicinska forskningen om sex som självskadebeteende inverkar på tillämpningen och tolkningen av LVU. Uppsatsens tema, vård av unga som använder sex som självskadebeteende enligt LVU, är således outforskat.

Utifrån en rättsdogmatisk metod avser uppsatsen att utreda när sex som självskadebeteende utgör en grund för beredande av vård enligt 3 § LVU. Utredningen av gällande rätt visar att gränsdragningen mellan LVU och LPT är ständigt närvarande vid bedömningen av vårdmöjligheten av unga med ett självskadebeteeende. Vidare framgår att det inte finns något bestämt svar på när unga, som bedöms använda sex som ett självskadebeteende, ska beredas vård med stöd av LVU. Sex som självskadebeteende kan utgöra ett socialt nedbrytande
beteende i den mening som avses i 3 § LVU. Huruvida ett sexuellt självskadebeteende utgör en grund för omhändertagande i det enskilda fallet får bedömas utifrån hur det sexuella beteendet förstås i förhållande till eventuell psykisk problematik.

Mot bakgrund av att det saknas prejudikat avseende hur sex som självskadebeteende ska bedömas enligt 3 § LVU är det intressant att söka ledning i underrättspraxis. Med utgångspunkten att praxis från lägre instanser har en svag ställning inom rättskälleläran används den empiriska undersökningen inte för att fastställa gällande rätt, utan för att beskriva den rätt som faktiskt tillämpas. Den empiriska studien visar att det inte finns någon enhetlig uppfattning kring huruvida, och i sådana fall under vilka omständigheter, sex som självskadebeteende utgör ett socialt nedbrytande beteende enligt 3 § LVU. Den splittrade uppfattningen kring huruvida sex som självskadebeteende utgör en
grund för omhändertagande enligt LVU visar på behovet av prejudikat på området, alternativt tydliga ställningstaganden av lagstiftaren. Utifrån rådande rättsläge riskerar lika fall att behandlas olika.

För att den formella könsneutraliteten i LVU ska garanteras i rättstillämpningen förutsätts likhet inför lagen. I dagens samhälle kategoriseras människor utifrån diverse faktorer såsom kön, etnicitet och samhällsklass. Är det då möjlighet att fullt ut behandla alla människor lika inför lagen? Finns det föreställningar om människor och omvärlden som även smyger sig in i rättstillämpningen? Tre diskurser avseende sex samt rättssubjektet identifieras i de förvaltningsrättsdomar som är föremål för den empiriska undersökningen: psykisk
problematik som förklaring, sex som farligt och rättssubjektet som agent. Diskurserna analyseras ur ett köns-och genusperspektiv för att skapa kontext och förståelse för undersökningens resultat. Diskursanalysen visar att rätten inte kan förstås som ett isolerat system, utan kategorisering av människor utifrån kön och genus får genomslag även i domarna. Likhet inför lagen är en oåtkomlig ambition fram tills dess att rättstillämpare är fria från bestämda sätt att förstå och tala om kön respektive genus.

Abstract

Societal development is constantly challenging old concepts of disease and law. In media reporting and medical research, self-injurious behavior has received increased interest. Self-injurious behavior can be expressed in various forms. Sex as self-injury is a new concept
in the research field and the current knowledge of sex as self-injury did not exist when the Care of Young Persons Act, hereafter referred to as the LVU, was passed. From many aspects, it is uncertain how sex as self-injury both is assessed and should be assessed within
the law.

This paper intends to investigate the legal conditions for providing adolescents using sex as a means of self-injury with compulsory care. The investigation shows that cases which contain self-injurious behavior must be interpreted in the light of both the LVU and the Involuntary Psychiatric Care Act. There is no definite answer as to whether adolescents who use sex as a means of self-injury can be prepared for care according to the LVU. Sex as self-injury may constitute socially degrading behavior within the meaning of article 3 of the LVU. Whether a sexual self-injurious behavior constitutes a basis for care in the individual case must be assessed based on if and how the sexual behavior is related to any psychiatric problems.

Since there has been no precedent regarding how sex as self-injury should be assessed according to article 3 of the LVU, it is of interest to seek guidance in case law from lower administrative courts. Starting from the premise that lower court case law has a low value as a source of law, the empirical study is not used to establish the meaning of the law but to describe the law as it is actually applied. The empirical study shows that there is no uniform understanding of whether, and if so under what circumstances, sex as self-injury constitutes
socially degrading behavior according to article 3 of the LVU. This means that equal cases risk being treated differently.

In order for the formal gender neutrality of the LVU to be guaranteed in the application of the law, equality before the law is required. In today's society, people are categorized based on different demographics, such as gender, ethnicity, and socioeconomic classes. Is it then possible to treat all people equally in the application of the law? Are there notions about identities and the world around us that influences the application of the law? The administrative court judgments in the empirical study are examined through a critical discourse analysis with the purpose to identify and analyze discourses about sex and the adolescents who are the subject of care preparation.

Three discourses regarding sex and the subject's behavior were identified in the cases: psychiatric problems as an explanation of the behavior, sex as dangerous, and the person in law as an active person. The discourses are analyzed from a sex and gender perspective in
order to provide context and understanding for the findings of the empirical study. The study shows that the law cannot be understood as an isolated system; society's categorization of people on the basis of sex and gender is reflected in the cases. Equality before the law is an
unattainable ambition until the adjudication is free from set ways of understanding and talking about sex and gender.

• author: Leijon, Klara
• supervisor: Niklas Selberg
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20221
• year: 2022
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Förvaltningsrätt, Genusrättsvetenskap, LVU, Socialt nedbrytande beteende, Sex som självskadebeteende, Diskursanalys
• language: Swedish
• id: 9080922
• date added to LUP: 2022-06-28 09:55:45
• date last changed: 2022-06-28 09:55:45