Könstillhörighetslagen - heteronormativitetens väktare Grunderna för Sveriges könstillhörighetslag ur ett queerteoretiskt perspektiv

Abstract

According to its preparatory work, Sweden's law on gender recognition shall consist of two separate parts in the process of gender recognition, but in practice does not. A joint application is made for permission to change the gender registration in the population register (often called the legal gender) and to certain medical gender-confirming care. The same argument is used to justify a medical examination prior to both of these measures, although a change in the population register today must not have been preceded by sterilization or other measures linked to health care. The process of changing the legal gender is thus, contrary to several European law recommendations, not accessible, quick and transparent. It is based on heteronormative perceptions about gender and gender recognition where what deviates is primarily suspected to be due to mental illness. An individual must thus prove themselves, both to the general public and to their care provider, to be genuine in the self-perceived gender.
The requirements set out in 1 § of the law on gender recognition, which stipulate a change in the population register, are also unclear and indefinite. For example, applicants must have been identifying with the other legal gender for some time, be living in accordance with that gender role and be assumed to live according to that gender in the future. It is not clear, neither in the preparatory work nor in the legal text, how an individual should be able to reach these requirements or how the evaluation of whether the requirements are met or not should be made. The only thing that is stated is that an investigation must be lengthy due to its subjective nature. In a heteronormative society, demands of this kind are not in need of further explanation, it is obvious which characteristics, appearances and actions are attributed to the respective legal gender. These are essentially the same requirements that are placed on the so-called biological genders. Therefore, such requirements are not startling. From a queer theoretical perspective, it is instead very remarkable. It seems more important to maintain the binary gender roles and the expectations that follow them, rather than letting each individual determine their gender and gender identity. The maintenance of heteronormativity in Sweden's law on gender recognition contributes to complicating the vulnerability that persons who deviate from this normativity already live within every day.

Abstract (Swedish)

Sveriges könstillhörighetslag ska enligt dess förarbeten bestå av två skilda delar av en process om könserkännande, men gör i praktiken inte det. Det görs en gemensam ansökan för att få tillstånd till både ändring av könsregistrering i folkbokföringen (ofta kallat det juridiska könet) och viss medicinsk könsbekräftande vård. För att motivera en medicinsk utredning innan båda dessa åtgärder används samma argument, även om en folkbokföringsändring idag inte måste ha föregåtts av sterilisering eller andra åtgärder kopplade till hälso- och sjukvården. Processen att ändra det juridiska könet är således, i motsats till vad flera europarättsliga rekommendationer förespråkar, inte enkel, snabb och transparent. Den bygger på heteronormativa uppfattningar om kön och könstillhörighet där det som avviker därifrån i första hand misstänks bero på psykisk ohälsa. En enskild måste bevisa, både för omgivningen och sin vårdgivare, att denne är genuin i sitt egenupplevda kön.
De krav som ställs upp i 1 § könstillhörighetslagen, som villkorar en ändring i folkbokföringen, är dessutom otydliga och obestämda. Sökanden ska exempelvis sedan en tid uppleva att denne tillhör det andra (juridiska) könet, uppträda i enlighet med denna könsidentitet samt antas komma att leva i denna könsidentitet även i framtiden. Det framgår inte, varken i förarbeten eller i lagtext, hur enskilda ska kunna nå upp till dessa krav eller hur bedömningen av om kraven är uppfyllda eller inte ska gå till. Det enda som konstateras är att en utredning måste bli långvarig på grund av dess subjektiva karaktär. I ett heteronormativt samhälle är krav av detta slag inte i behov av vidare förklaring, det är självklart vilka egenskaper, utseenden och handlingar som tillskrivs respektive juridiskt kön. Det är i stort samma krav som ställs på de så kallat biologiska könen. Därför är sådana krav inte heller uppseendeväckande. Ur ett queerteoretiskt perspektiv är det istället mycket anmärkningsvärt. Det förefaller av större betydelse för lagstiftarna att de binära könsrollerna och de förväntningar som följer på dessa upprätthålls, snarare än att låta varje enskild individ själv avgöra sitt kön och sin könsidentitet. Könstillhörighetslagstiftningens upprätthållande av heteronormativitet bidrar till att försvåra den utsatthet som personer som avviker från denna normativitet redan lever i varje dag.

• author: Henriksson, Hanna
• supervisor: Per Nilsén
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20221
• year: 2022
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Könstillhörighetslagen, queerteori, juridiskt kön, heteronormativitet, genus, förvaltningsrätt
• language: Swedish
• id: 9081141
• date added to LUP: 2022-06-28 09:30:58
• date last changed: 2022-06-28 09:30:58