Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Priset för rättvisa – sämre förutsättningar för samma krav? - En studie om hur bevisvärderingen vid våldtäktsbrott påverkas av att målsäganden har en intellektuell funktionsnedsättning

Pedersen, Sara LU (2022) LAGF03 20221
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Bevisvärdering i brottmål utgörs av en intresseavvägning mellan två
grundläggande men till viss del motstående intressen om å ena sidan en
effektiv brottsbekämpning och alla människors rätt till skydd under lagen, och
å andra sidan det starka kravet på rättssäkerhet för personer som är anklagade
för brott. Bevisvärderingen vid våldtäktsbrott är ofta föremål för svåra
bedömningar och dessa mål är ofta känsliga i de fall målsäganden är särskilt
utsatt. Denna uppsats syftar således att utreda hur domstols bevisvärdering
vid våldtäktsbrott påverkas av målsägandens intellektuella
funktionsnedsättning, med anledning av kognitiva och kommunikativa
svårigheter.

Denna uppsats belyser med hjälp av rättsdogmatisk metod, hur... (More)
Bevisvärdering i brottmål utgörs av en intresseavvägning mellan två
grundläggande men till viss del motstående intressen om å ena sidan en
effektiv brottsbekämpning och alla människors rätt till skydd under lagen, och
å andra sidan det starka kravet på rättssäkerhet för personer som är anklagade
för brott. Bevisvärderingen vid våldtäktsbrott är ofta föremål för svåra
bedömningar och dessa mål är ofta känsliga i de fall målsäganden är särskilt
utsatt. Denna uppsats syftar således att utreda hur domstols bevisvärdering
vid våldtäktsbrott påverkas av målsägandens intellektuella
funktionsnedsättning, med anledning av kognitiva och kommunikativa
svårigheter.

Denna uppsats belyser med hjälp av rättsdogmatisk metod, hur rättsläget ser
ut beträffande bevisvärderingen i dessa frågor, och vilka aspekter domstolar
fäster vikt vid under dessa omständigheter. Högsta domstolen har uttalat sig
vägledande i bevisvärderingen i sexualbrottsmål, som kan vara problematisk
i mål där målsäganden har en intellektuell funktionsnedsättning. I praktiken
påverkas bevisvärderingen främst av målsägandens intellektuella
funktionsnedsättning avseende trovärdighets- och
tillförlitlighetsbedömningarna, samt vad gäller kravet på stödbevisning och
formen av målsägandens förhör. Målsägandens uppgifter bedöms då som
bristfälliga, med hänvisning till deras intellektuella funktionsnedsättning,
vilket medför ett visst bevismässigt underläge.

Analysen behandlar bevisvärderingssvårigheterna i förhållande till både
åklagaren och den tilltalade, och hur dessa svårigheter kan problematiseras
utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Å ena sidan riskerar personer med
intellektuell funktionsnedsättning att få ett sämre skydd för sin sexuella
integritet, på grund av svårigheterna att nå beviskravet. Å andra sidan,
förutsätts ett högt ställt beviskrav för att oskyldiga inte ska dömas i mål där
bevisläget är svårt. Detta problem är komplext, men behöver adresseras. (Less)
Abstract
The process of evaluation of evidence in criminal cases is based on a complex
conflict of interests, with on one hand the interest of efficient prosecution and
all individuals’ equal right to protection under the law, and on the other hand
the security of a just trial and the presumption of innocence until proven
guilty. The courts’ processes of evaluation of evidence in cases of rape have
been subject to discussion both in the media and in the Swedish Supreme
Court (Högsta domstolen) and is considered difficult since these cases mainly
consist of the involved parties’ oral statements. People with intellectual
developmental disabilities have cognitive and communicative difficulties.
Therefore, this essay aims to examine... (More)
The process of evaluation of evidence in criminal cases is based on a complex
conflict of interests, with on one hand the interest of efficient prosecution and
all individuals’ equal right to protection under the law, and on the other hand
the security of a just trial and the presumption of innocence until proven
guilty. The courts’ processes of evaluation of evidence in cases of rape have
been subject to discussion both in the media and in the Swedish Supreme
Court (Högsta domstolen) and is considered difficult since these cases mainly
consist of the involved parties’ oral statements. People with intellectual
developmental disabilities have cognitive and communicative difficulties.
Therefore, this essay aims to examine how the evaluation of evidence in cases
of rape are affected by the victims’ intellectual developmental disability.

This essay is based on legislation, court rulings and legal doctrine,
and is analysed from a perspective of equal treatment. The result of this essay
shows both practical and theoretical difficulties in the process of evaluating
evidence in these types of cases, mainly due to the process of evaluating oral
statements, the requirement of evidence supporting the statements and the
form in which statements are being presented. This requires the victim to have
a coherent and detailed story and to have talked to people about the offense
in detail shortly after it occurred, which could be harder for a person with
intellectual developmental disabilities. These difficulties raise question
regarding how the process of evaluating evidence should be conducted. Given
a perspective of equal treatment before and under the law, victims with
intellectual developmental disorders risk having a poorer protection under the
law, compared to people without these difficulties. At the same time, the
presumption of innocence is a fundamental right and a legal guarantee for
every defendant, and no one benefits from deficient rulings. The problem is
complex but needs to be addressed. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Pedersen, Sara LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20221
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
straffrätt, straffprocessrätt, bevisvärdering, våldtäktsbrott, intellektuell funktionsnedsättning, likabehandling
language
Swedish
id
9081308
date added to LUP
2022-06-28 11:13:29
date last changed
2022-06-28 11:13:29
@misc{9081308,
  abstract     = {{The process of evaluation of evidence in criminal cases is based on a complex 
conflict of interests, with on one hand the interest of efficient prosecution and 
all individuals’ equal right to protection under the law, and on the other hand 
the security of a just trial and the presumption of innocence until proven 
guilty. The courts’ processes of evaluation of evidence in cases of rape have
been subject to discussion both in the media and in the Swedish Supreme 
Court (Högsta domstolen) and is considered difficult since these cases mainly 
consist of the involved parties’ oral statements. People with intellectual 
developmental disabilities have cognitive and communicative difficulties. 
Therefore, this essay aims to examine how the evaluation of evidence in cases 
of rape are affected by the victims’ intellectual developmental disability.

This essay is based on legislation, court rulings and legal doctrine, 
and is analysed from a perspective of equal treatment. The result of this essay 
shows both practical and theoretical difficulties in the process of evaluating 
evidence in these types of cases, mainly due to the process of evaluating oral 
statements, the requirement of evidence supporting the statements and the 
form in which statements are being presented. This requires the victim to have 
a coherent and detailed story and to have talked to people about the offense 
in detail shortly after it occurred, which could be harder for a person with 
intellectual developmental disabilities. These difficulties raise question 
regarding how the process of evaluating evidence should be conducted. Given 
a perspective of equal treatment before and under the law, victims with 
intellectual developmental disorders risk having a poorer protection under the 
law, compared to people without these difficulties. At the same time, the 
presumption of innocence is a fundamental right and a legal guarantee for 
every defendant, and no one benefits from deficient rulings. The problem is 
complex but needs to be addressed.}},
  author       = {{Pedersen, Sara}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Priset för rättvisa – sämre förutsättningar för samma krav? - En studie om hur bevisvärderingen vid våldtäktsbrott påverkas av att målsäganden har en intellektuell funktionsnedsättning}},
  year         = {{2022}},
}