Utvärdering av potentialen för blå-grön infrastruktur

Abstract (Swedish)

I dagsläget är det svenska dagvattensystemet dimensionerat för att hantera ett 10-års regn men enligt klimatmodeller utvecklade av SMHI kan nederbörden i Sverige öka med 25 % till år 2100. Blå-gröna lösningar är ett sätt att möta dagens och framtidens nederbörd och skyfalls händelser, vilket skapar en mer hållbardagvattenhantering. Syftet med detta arbete är att utveckla en metod för att bedöma var man kan implementera blå-gröna lösningar och sedan använda denna metoden för tätorten Veberöd i södra Sverige. Rapporten ämnade även till att göra en kostnadsuppskattning för rekommenderade lösningar.

I metoden markerades olämpliga platser i området med hjälp av olika kriterier för fyra olika blå-gröna lösningar i programmet ArcGIS Pro. De fyra olika lösningarna som studerades var gröna tak, svackdiken, regnbäddar och perkolationskammare. Kriterierna för att det ska vara lämpligt med gröna tak var takens lutning (0.5 30 grader) och dess area (>10 m2). Lämpligheten för perkolationskammare och regnbäddar påverkades av avståndet till byggnader (>4 respektive >2.5 m), markens hydrauliska konduktivitet (>4.63 * 10-6 m/s) och djupet till grundvattnet (>2 m). Samma kriterier gällde även för svackdiken inklusive att lutningen var inom intervallet 0.5 6 %. Regnbäddar rekommenderades på villavägar, svackdiken vid större vägar och perkolationskammare på de allmänna parkeringsplatserna i byn.

Effekten av lösningsförslaget uppskattades med hjälp av verktyget LAR potentiale som är ett simpelt verktyg som beräknar en vattenbalans för lösningarna över ett år. Lösningarnas kapacitet till att hantera en översvämning utvärderades med hjälp regndata från Malmö för ett regn med varaktigheten en timme.

De beräknade vattenbalanserna visade att majoriteten av årsnederbörden som når lösningarna kommer hanteras lokalt genom infiltration och avdunstning. Samtliga lösningar tillsammans med ledningsnätet skulle klara av att hantera ett 95 års regn om man antar att tätorten är ett eget avrinningsområde.

Kostnaden för att bygga samtliga rekommenderade lösningar uppskattades till 228 miljoner kronor. I denna kostnaden inkluderades inte mervärden eller rörliga kostnader som tillkommer i samband med implementeringen av lösningarna.

Popular Abstract (Swedish)

I dagsläget förtätas svenska städer allt mer samtidigt som klimatet går mot ett extremare tillstånd. Enligt SMHI kan mängden nederbörd öka med 25 % i Sverige mot slutet av det nuvarande seklet. Detta kommer leda till att det blir allt mer regnvatten som avloppssystemet belastas med. Det traditionella sättet att hantera dagvatten har främst handlat om underjordiska rör som leder vattnet bort från stadsytorna till ett vattendrag. De svenska rörsystem är dimensionerade för ett 10-års regn, vilket innebär statistiskt att deras kapacitet kommer överskridas en gång vart 10:e år. På flera håll i Sverige har man insett, efter kostsamma översvämningar, att denna kapaciten behöver utvecklas. Till exempel har man i Malmö efter översvämningen 2014, som kostade 600 miljoner kronor, bestämt sig för att staden ska kunna hantera ett 100-års regn med minimala materiella och personliga skador till året 2045. För att uppnå ett sådant mål krävs det ett avloppssystem med större kapacitet, vilket kommer bli en kostsam omställning. Ett annat sätt att öka stadens vattenhanterande förmåga är att använda sig av blå-grön infrastruktur. Blå-grön infrastruktur, även kallat blå-gröna lösningar, är ovanjordiska gröna inslag i staden som ämnar till att efterlikna den naturliga avrinningsprocessen genom att regnvattnet fördröjs, infiltrerar och magasineras innan det når rörsystemet. Blå-grön infrastruktur medför även andra fördelar såsom bullerreducering, rekreationsvärden, förbättrad luftkvalitet, ökad grundvattenbildning och ökad biologiskt mångfald. I dagsläget finns det gott exempel i Sverige där man använt sig av blå-grön infrastruktur, dock finns det inte en etablerad metod för hur man strukturerat kan införa det i en bebyggd miljö i en större skala. Syftet med denna rapporten var därav att skapa en metod för att utvärdera potentialen till att implementera blå-grön infrastruktur i bebyggda områden genom att markera ut olämpliga platser med hjälp av kriterier. Denna metoden användes sedan för den skånska tätorten Veberöd. Denna rapporten analyserade fyra olika blå-gröna lösningarna: regnbäddar, svackdiken, perkolationskammare och gröna tak.
Olämpliga platser karakteriserades av en hög grundvattennivå, hög lutning på ytan, låg genomsläpplighe för underliggande jord samt otillräckligt avstånd till byggnader. Aktiviteten på ytan påverkar även valet av lösning, där exempelvis vegetationsbaserade lösningar som regnbäddar och svackdiken är att föredra på mer förorenade platser såsom trafikerade vägar. Den hydrauliska och hydrologiska effekten av Implementeringsförslaget som rekommenderades i rapporten uppskattades med det danska verktyget LAR potentiale. Verkyget beräknar en årlig vattenbalans för varje lösning baserat på regndata från Köpenhamn. Enligt dessa vattenbalanserna kunde man se att majoriteten av den årliga nederbörden hanteras lokalt istället för att transporteras till ledningsnätet. Lösningarnas förmåga att hantera extrema händelser uppskattades också med hjälp av regndata från Malmö för extrema nederbörds händelser. Där samtliga lösningar tillsammans med ledningsnätet kan ge Veberöd en förmåga att hantera ett 95-års regn. Kostnaden för lösningsförslaget uppskattades vara 228 miljoner SEK. I denna uppskattningen inkluderades inte rörliga kostnader samt alla övriga positiva effekter som medföljer. En metod som denna tillsammans med fler kriterier och noggrannare uppskattning av alla medföljande positiva effekter skulle kunna vara ett stort och nödvändigt komplement till planeringen och utvecklingen av dagens dagvattenhantering.

• author: Lindvall, Jakob
• supervisor: Johanna Sörensen
• organization: Division of Water Resources Engineering
• alternative title: Fallstudie av tätorten Veberöd samt en rekommendation till åtgärder med dess effekt och pris
• course: VVRM05 20221
• year: 2022
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Stormwater management, Blue-green solutions, Green infrastructure, LAR potentiale, Three point approach
• publication/series: TVVR-22/5004
• report number: 22/5004
• ISSN: 1101-9824
• language: Swedish
• id: 9084092
• date added to LUP: 2022-06-07 10:46:47
• date last changed: 2022-06-07 10:46:47