Från motvind till medvind: Hur införandet av en socioekonomisk konsekvensbeskrivning kan öka den kommunala acceptansen för vindkraft i Sverige.

Abstract

Due to climate change, the transition to renewable energy systems has become increasingly urgent, and wind power has been identified as a significant facilitator in the transition of Swedens energy system. However, the rapid development of wind power has resulted in increased levels of local resistance, where the socioeconomic consequences on local communities have been highlighted by politicians, municipalities, and other stakeholders. Therefore, the purpose of this study has been to investigate how a socioeconomic impact assessment (SEIA) can be used as a complement to the environmental impact assessment (EIA) in wind power development and evaluate if this policy instrument can influence municipalities acceptance for wind power. The initial method used in this study has been a scoping review of available literature, which was then applied to design questions for semistructured interviews. The results show that environmental aspects are managed well in the planning process for wind power today, but socioeconomic impacts are not. Municipalities are keen to see a more in-depth analysis on socioeconomic aspects and are asking for a harmonized framework on this, like the EIA. In conclusion, (1) the socioeconomic aspects that are important to consider when establishing a SEIA for wind power are local job opportunities and economic incentives, such as rural development grants, and impacts on tourism and infrastructure, and (2) a SEIA is suitable to apply in the consultation phase when planning a wind farm. Furthermore, it should be designed as a complement to the EIA and focus on the aspects that are not addressed therein. Finally (3), by including a SEIA in the planning stages for wind power, municipalities would view the process as more informative and transparent, which would make them view windpower more favourably.

Popular Abstract (Swedish)

Hållbarhet och kommunal acceptans för vindkraft.

Klimatförändring och energiomställning – den ena nämns sällan utan den andra. En av vår tids mest aktuella frågor som berör alla delar av vårt samhälle. Sverige behöver mer förnybar el. Men samtidigt som tidsramen för att hålla den globala medeltemperaturen under 1,5 °C blir allt mindre avslår svenska kommuner allt fler vindkraftsparker då det finns motstånd från både politiker och lokalboende. Frågan är varför? Vad är det egentligen som saknas i den svenska tillståndsprocessen för vindkraft?

Vid vindkraftsprojektering i Sverige utvärderas miljömässig påverkan vid
etablering av vindkraft, men motståndet mot vindkraft rör ofta andra aspekter. För att stärka den kommunala acceptansen för vindkraft kan en inkludering av sociala och ekonomiska värden förstärka processens transparens och öka acceptansnivån för vindkraft.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den kommunala acceptansen för vindkraft i Sverige kan öka genom att inkludera sociala och ekonomiska värden i tidiga skeden av planeringen för vindkraft. Genom en översiktlig litteraturstudie samt intervjuer med tjänstemän på kommuner och länsstyrelser har denna studie möjliggjort mer insyn i hur socioekonomiska konsekvenser hanteras i relation till vindkraft. Resultatet av den litteratur som gåtts igenom, samt de intervjuer som utförts, visar att kommuner vill se en mer utförlig analys av bl.a. påverkan på arbetstillfällen och ekonomiska fördelar som en vindkraftsanläggning kan skapa för kommunen. Genom
att adressera sociala och ekonomiska aspekter skulle kommunerna bli mer positivt inställda till vindkraft då processen skulle uppfattas som mer transparent.

Att öka den kommunala acceptansen för vindkraft är av yttersta vikt för att Sverige ska kunna bemöta sitt framtida elbehov. Utsläppen ska minska, industrin ställer om och då krävs mer el. Då kommunerna har en vetorätt och när som helst i processen kan avslå ett vindkraftsprojekt är det viktigt att de som ska hantera inkomna ärenden upplever att alla konsekvenser beaktas, inte enbart miljömässiga. Motståndet till vindkraft i Sverige har blivit alltmer utbrett och vindkraftens sociala och ekonomiska
hållbarhet ifrågasätts. För att möjliggöra en vidare utbyggnad av vindkraft i Sverige krävs det att alla tre delar av hållbarhetsbegreppet – social, ekonomisk och miljömässig – beaktas.

Studiens resultat kan nyttjas av vindkraftsprojektörer för att förankra sina projekt hos kommuner och dess invånare, vilket kan resultera i att de sociala och ekonomiska värdena får större fokus i den svenska tillståndsprocessen. Detta i sin tur kan leda till att politiker och allmänhet blir mer positivt inställda till vindkraft i sitt närområde. Resultatet kan även komma till nytta för kommunala tjänstemän, som kan ställa mer krav på de som projekterar vindkraft att inkludera en mer uttömmande analys av de socioekonomiska konsekvenserna som en vindkraftsanläggning kan ha, vilket skulle vara en positiv utveckling från ett hållbarhetsperspektiv. Dock skulle resultatet även kunna användas för att ifrågasätta vindkraftens hållbarhet, men förhoppningen är att resultatet leder till ett större fokus läggs på att faktiskt hantera de socioekonomiska konsekvenserna av vindkraft. Detta vore inte bara positivt för energiomställningen i Sverige, utan för samhället i stort. För varken energiomställningen eller klimatet kan vänta – vi behöver agera idag för en hållbar morgondag.

• author: Carstairs, Sigrid
• supervisor: Carl Dalhammar
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEM30 20221
• year: 2022
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Wind power, Renewable Energy, Social Impact Assessment, Environmental Impact Assessment, Socioeconomic Impact Assessment, Socioeconomics, Municipality, Sustainability
• language: Swedish
• id: 9084191
• date added to LUP: 2022-06-22 14:15:34
• date last changed: 2022-06-22 14:15:34