Mätmetoder för ytemissioner av deponigas - En fallstudie på Filbornadeponin i Helsingborg

Abstract

Global warming is a global issue which needs to be targeted sooner rather than later. One source of greenhouse gases, especially methane, is landfills. An obstacle for reducing these emissions in Sweden is the lack of national recommendation regarding which method should be used to quantify methane emissions from landfills.
In this study, a literature review has been conducted to summarize available methods for quantifying methane emissions from landfills. A case study was then conducted at Filborna landfill, located in Helsingborg. The case study included an overview of the previously used methods for the quantification of methane emissions at Filborna. These consists of the tracer gas dispersion method, fluxbox measurements and measurements by drones and satellites. The case study also consisted of field measurements of methane gas at Filborna, to examine if any correlation between measured methane concentrations and barometric pressure changes could be found. No such correlation could be shown in this study.
The case study illustrates how the measured amount of methane emissions can differ between various methods, as well as between different monitoring occasions with the same method. The results from the tracer gas dispersion method, the drone and fluxbox measurements are within the same range of around 100 kilograms methane per hour, whereas the satellite measurements show emissions of several thousand kilograms of methane per hour. Though, it should be noted that the satellite measurements at Filborna are being conducted as a trial, and the results are not yet final.
In conclusion, there is a need for better guidelines for quantifying methane emissions from landfills. There is also a need for developing methods which can measure the emissions continuously, rather than momentaneously. This could provide improved measurement reports and create better conditions to implement or upgrade a potential extraction system for landfill gas.

Popular Abstract (Swedish)

Historiska synder leder till nutida problem

Att lägga sopor på hög har historiskt sett varit ett mycket populärt sätt att hantera avfall i Sverige. Att det var ett smidigt sätt då, innebär inte att dessa gamla handlingar är enkla att hantera idag. En av de problem som det gamla avfallet för med sig är bildning av växthusgaser som kan läcka ut från avfallsupplagen. För att leva upp till Parisavtalet är detta alltså ett av många områden där utsläppen behöver minskas. Men för att kunna mäta denna minskning, behöver vi först veta hur mycket som faktiskt släpps ut.

Det finns ett flertal tillgängliga metoder för att mäta utsläpp av metangas från avfallsupplag, men ingen metod är helt felfri. Ett problem i dagsläget är att det är vanligt att utföra ett fåtal mätningar per år som endast ger ögonblicksbilder av utsläppen, och att sedan använda dessa resultat för att uppskatta de totala utsläppen under ett års tid. En svårighet med detta är att det finns många faktorer som kan påverka utsläppen från deponier över tid, som lufttryck, temperatur och vind. Om mätningar sker under en dag med ovanligt höga eller låga utsläpp, och sedan används för att representera hela årets utsläpp, finns det en risk att utsläppen blir starkt under- eller överskattade. Det är alltså viktigt att ta hänsyn till de väderleksfaktorer som råder vid mätningar för att se om dessa eventuellt kan ha en påverkan på metanutsläppen.
Genom en fallstudie på Filbornadeponin i Helsingborg har det konstaterats att mätresultaten kan skilja sig åt både mellan olika metoder, men även mellan olika mättillfällen med samma metod. Något som saknas idag är en bra metod för att mäta gasutsläppen från avfallsupplag kontinuerligt i stället för vid enstaka tillfällen. Kontinuerliga mätningar kan ge en bättre förståelse för hur utsläppen förändras över tid, och vilka faktorer som har störst inverkan på utsläppens storlek. Bättre mätresultat kan skapa bättre förutsättningar för att implementera åtgärder, vilket i sin tur kan leda till ett ökat omhändertagande av gasen och på så sätt även minskade utsläpp.
Med striktare EU-regler som en möjlig framtida implementering kommer fokus på bättre hantering av deponigas förmodligen inte att minska, utan snarare tvärtom. Nationella riktlinjer för hur utsläpp av metangas från avfallsupplag ska mätas hade kunnat skapa bättre förutsättningar för jämförelser mellan olika mätningar och olika avfallsupplag.

• author: Möller, Linn
• supervisor: Martijn van Praagh
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEM12 20221
• year: 2022
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: deponi, deponigas, ytemissioner, avfall, avfallshantering, metan, klimatpåverkan, växthusgasutsläpp, landfill, landfill gas, methane, climate change, global warming
• language: Swedish
• id: 9086724
• date added to LUP: 2022-06-22 08:46:35
• date last changed: 2022-06-22 08:46:35