Revisionspliktens vara eller icke vara
(2022) FEKH69 20221Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- Forskningsfråga: Vad har aktörer i en koordinerad marknadsekonomi för syn på revisionsplikten och hur ser sambandet ut mellan synen och deras förtroende för revisorskåren?
Syfte: Syftet är att studera aktörers inställning till revisionsplikten för små aktiebolag i KME:n Sverige och undersöka det eventuella sambandet mellan inställningen och förtroende.
Metod: Uppsatsen är en fallstudie av Sverige och har en deduktiv ansats. Studien har ett kvalitativt fokus med kvantitativa data som komplement. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer, remissvar och andra policydokument samlades empirin in. Intervjuerna genomfördes med tongivande aktörer som i huvudsak valdes utifrån remisslistorna till SOU 2020:46 och SOU 2021:60. Från samma... (More) - Forskningsfråga: Vad har aktörer i en koordinerad marknadsekonomi för syn på revisionsplikten och hur ser sambandet ut mellan synen och deras förtroende för revisorskåren?
Syfte: Syftet är att studera aktörers inställning till revisionsplikten för små aktiebolag i KME:n Sverige och undersöka det eventuella sambandet mellan inställningen och förtroende.
Metod: Uppsatsen är en fallstudie av Sverige och har en deduktiv ansats. Studien har ett kvalitativt fokus med kvantitativa data som komplement. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer, remissvar och andra policydokument samlades empirin in. Intervjuerna genomfördes med tongivande aktörer som i huvudsak valdes utifrån remisslistorna till SOU 2020:46 och SOU 2021:60. Från samma remisslistor inhämtades även remissvaren. Utöver remissinstanserna undersöktes även svenska kreditgivare.
Teoretiska perspektiv: Tidigare forskning om revision, teorin bakom förtroende, och teorin bakom marknadstyper står i centrum för att förstå och analysera den insamlade empirin.
Resultat: Aktörerna är oense angående revisionsplikten. Samtliga framför samtidigt ett högt förtroende för revisorskåren som samhällsinstitution.
Slutsats: Aktörernas olika tyckande går i många avseenden i linje med tidigare forskning i såväl KME:er som LME:er. Förtroendet för revisorskåren är inget som ensamt avgör aktörernas inställning till revisionsplikten, vilket sannolikt beror på att Sverige är en KME där förtroende redan ligger djupt rotat i marknaden. Detta ger rum åt andra aspekter att spela in på tyckandet, såsom kostnad, administrativ börda, EU-harmonisering, kontroll och möjlighet till brottsförebyggande arbete. Slutsatserna i denna studie kan bidra till lagstiftningsprocessen och aktuella utredningar samt med förståelse för förtroendets inverkan på revisionsplikten i en
KME. (Less) - Popular Abstract
- Research question: What view do the actors in a coordinated market economy have of audit obligation and how is it related to their trust in the audit profession?
Purpose: The purpose is to study actors' attitudes to the audit obligation for small companies in the KME Sweden, and to examine the possible connection between the attitude and trust.
Methodology: The essay is a case study of Sweden and has a deductive approach. The study has a qualitative focus with quantitative data as a complement. With the help of semi- structured interviews, consultation responses and other policy documents, the empirical data was collected. The interviews were conducted with leading actors who were selected mainly based on the consultation lists for... (More) - Research question: What view do the actors in a coordinated market economy have of audit obligation and how is it related to their trust in the audit profession?
Purpose: The purpose is to study actors' attitudes to the audit obligation for small companies in the KME Sweden, and to examine the possible connection between the attitude and trust.
Methodology: The essay is a case study of Sweden and has a deductive approach. The study has a qualitative focus with quantitative data as a complement. With the help of semi- structured interviews, consultation responses and other policy documents, the empirical data was collected. The interviews were conducted with leading actors who were selected mainly based on the consultation lists for SOU 2020:46 and SOU 2021:60. The consultation responses were also obtained from the same consultation lists. In addition to the consultative bodies, Swedish creditors were also examined.
Theoretical perspectives: Previous research on auditing, the theory behind trust, and the theory behind market types are central to understanding and analyzing the collected empirical data.
Result: The actors disagree regarding the audit obligation. At the same time, all have an elevated level of trust in the auditing profession as a social institution.
Conclusions: The actors' different opinions are in many aspects in line with previous research in both CME's and LME's. Trust in the auditing profession is not something that alone determines the actors' attitude to the audit obligation, which is since Sweden is a CME where trust is already deeply rooted into the market. This allows for other aspects to play a role, such as cost, administrative burden, EU harmonization, controllability and the possibility of crime prevention. The conclusions of this study can contribute to the legislative process and current investigations, as well as with an understanding of the impact of trust on the audit obligation in a CME. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9091467
- author
- Tillgren, Tobias LU ; Ewert, Wilhelm and Nordberg, Isac
- supervisor
- organization
- course
- FEKH69 20221
- year
- 2022
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Audit, Voluntary audit, Demand for audit, Varieties of capitalism, Social trust
- language
- Swedish
- id
- 9091467
- date added to LUP
- 2022-08-26 12:26:33
- date last changed
- 2022-08-26 12:26:33
@misc{9091467,
abstract = {{Forskningsfråga: Vad har aktörer i en koordinerad marknadsekonomi för syn på revisionsplikten och hur ser sambandet ut mellan synen och deras förtroende för revisorskåren?
Syfte: Syftet är att studera aktörers inställning till revisionsplikten för små aktiebolag i KME:n Sverige och undersöka det eventuella sambandet mellan inställningen och förtroende.
Metod: Uppsatsen är en fallstudie av Sverige och har en deduktiv ansats. Studien har ett kvalitativt fokus med kvantitativa data som komplement. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer, remissvar och andra policydokument samlades empirin in. Intervjuerna genomfördes med tongivande aktörer som i huvudsak valdes utifrån remisslistorna till SOU 2020:46 och SOU 2021:60. Från samma remisslistor inhämtades även remissvaren. Utöver remissinstanserna undersöktes även svenska kreditgivare.
Teoretiska perspektiv: Tidigare forskning om revision, teorin bakom förtroende, och teorin bakom marknadstyper står i centrum för att förstå och analysera den insamlade empirin.
Resultat: Aktörerna är oense angående revisionsplikten. Samtliga framför samtidigt ett högt förtroende för revisorskåren som samhällsinstitution.
Slutsats: Aktörernas olika tyckande går i många avseenden i linje med tidigare forskning i såväl KME:er som LME:er. Förtroendet för revisorskåren är inget som ensamt avgör aktörernas inställning till revisionsplikten, vilket sannolikt beror på att Sverige är en KME där förtroende redan ligger djupt rotat i marknaden. Detta ger rum åt andra aspekter att spela in på tyckandet, såsom kostnad, administrativ börda, EU-harmonisering, kontroll och möjlighet till brottsförebyggande arbete. Slutsatserna i denna studie kan bidra till lagstiftningsprocessen och aktuella utredningar samt med förståelse för förtroendets inverkan på revisionsplikten i en
KME.}},
author = {{Tillgren, Tobias and Ewert, Wilhelm and Nordberg, Isac}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Revisionspliktens vara eller icke vara}},
year = {{2022}},
}