Schaktad matjord, avfall eller resurs? En rätts- och hållbarhetsanalys av återvinning och deponering av avfallsklassad matjord

Abstract

The world is facing challenges when it comes to environmental and climate changes. To address this Swedish and international environmental legislation and sustainability goals have been developed. In these measures management of waste and natural resources are included. The construction industry is the sector that generates the largest amount of waste in Sweden.
When excavating there is usually excess masses, including topsoil. These masses are often classified as waste but they can be recycled. In this thesis, reports to municipalities regarding the recycling of topsoil on agricultural land where the measure has been prohibited were analyzed. Also topsoil from excavated masses that are recycled on agricultural land or put on landfills were compared on the basis of the environmental goals from Sweden and the UN.
The result showed that the legislation used to prohibit the measures differed in the different municipalities. But the last argument in all of the decisions was that the measure could be considered recycling and is therefore classified as illegal disposal. The sustainability analysis showed that recycling on agricultural land has the best probability to fulfill the environmental goals from Sweden and the UN. It is also stated that there is dissatisfaction among authorities, builders and waste managers regarding the management with these reports. To reduce this dissatisfaction, proposals are made for digitalization of the reports and that more assessment models such as LCA, LCC, CBA and multi-criteria analysis should be used.

Abstract (Swedish)

Världen står inför stora utmaningar när det gäller miljö- och klimatförändringar. För att bemöta detta finns svensk och internationell miljölagstiftning och hållbarhetsmål. I detta ingår regleringar och förslag till åtgärder gällande avfallshantering och hantering av naturresurser. Byggbranschen är den sektor som genererar störst mängd avfall i Sverige, en stor del av detta består av schaktmassor.
Vid schaktning uppstår överskottsmassor inklusive matjord. Massorna klassas ofta som avfall men det finns möjlighet för återvinnig. I detta examensarbete analyserades anmälningar till kommuner gällande återvinning av matjord på jordbruksmark i de fall där åtgärden förbjöds. Även en jämförande analys av matjord från schaktmassor som återvinns på jordbruksmark eller läggs på deponi gjordes utifrån vilken möjlighet de har att uppfylla de miljömål som finns från Sverige och FN.
Resultatet visade att det finns stora skillnader mellan de olika kommunerna gällande vilken lagstiftning som låg till grund för beslut att förbjuda åtgärden. I samtliga fall var skälet till de slutgiltiga beslutet att åtgärden inte kan anses som återvinning och därför klassas som olaglig deponering eller bortskaffning. Enligt hållbarhetsanalysen var det återvinning på jordbruksmark som har störst sannolikhet att uppfylla miljömålen från Sverige och FN. Det konstaterades också att det finns ett missnöje bland myndigheter, byggare och återvinnare angående hanteringen av dessa anmälningar. För att minska detta missnöje läggs förslag fram om digitalisering av anmälningarna och att fler bedömningsmodeller som LCA, LCC, CBA och multikriterieanalys bör användas.

Popular Abstract (Swedish)

Bör schaktmassor användas på jordbruksmark eller deponeras?
År 2020 genererades 14,2 miljoner ton bygg och rivningsavfall. Mycket av detta uppkommer från schaktarbetet där en av restprodukterna är matjord. Matjorden är det du använder i blomrabatten hemma eller när du ska anlägga en ny gräsmatta, och den fungerar utmärkt att användas på jordbruksmark. För att matjorden från schaktarbetet ska få användas till jordbruksmarken måste kommunen ge sitt tillstånd.
Det har visat sig att lagstiftningen tolkas olika i olika kommuner. Många kommuner tillåter sina jordbrukare att använda jorden, medans andra finner anledningar att inte göra det. Motiveringen till det är bland annat att det inte kan anses vara återvinning. I miljöbalken står det nämligen att jorden från schaktmassorna måste ersätta någon annan jord för att det ska anses vara återvinning.
Detta är något som upprör de som utför schaktarbetena, de som gärna vill återvinna och använda sig av massorna men även de som jobbar med anmälningarna på kommunerna. De olika bedömningarna skapar en förvirring och irritation. För att få bukt med problemet har det lags fram förslag på att digitalisera, standardisera och utveckla bedömningsmodellerna som används när man tar beslut i denna typ av fall.
Om matjorden inte får användas på jordbruksmark kan den även läggas på en deponi. Det är dock inte alltid så illa som det låter. Matjorden används oftast när en deponi ska stängas och man vill täcka över den. Genom att använda sig av matjorden kan man då skapa ett grönområde på den gamla deponin. Men den gör inte lika stor nytta ur ett hållbarhetsperspektiv på deponin som den gör på jordbruksmark.
En till aspekt som kan tas in i detta är hur man ska behandla massorna utifrån hållbar utveckling och de hållbarhetsmål som finns både från Sverige och FN. Om man jämför återvinning eller deponering av matjord utifrån de tre grundpelarna i hållbar utveckling, miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet, kan man konstatera att återvinning är det bästa alternativet.
Miljömässigt sett gynnas den biologiska mångfalden av ett aktivt jordbruk speciellt när det gäller naturbetesmarker. Matjorden är även en viktig naturresurs som bör tas till vara på. Ekonomiskt sett gynnas jordbrukarna då matjorden från schaktmassor är billigare. Samtidigt gynnas de som schaktat bort matjorden för att de slipper betala dyra deponeringsavgifter. Ur ett socialt perspektiv är jordbruket ett viktigt kulturarv i Sverige och en självklar del av vår landskapsbild.
Dessa problem finns inte endast vid återvinning av matjord utan även vid återvinning av andra typer av schaktmassor. För att öka möjligheten att arbeta utefter hållbar utveckling samt för att minska missnöjet hos de som arbetar med återvinning av schaktmassor bör vidare studier och utveckling göras på området. Både gällande de bästa metoderna för att återvinna schaktmassor, samt hur lagstiftningen gällande återvinning ska tolkas.

• author: Rydén, Amanda
• supervisor: Ullrika Sahlin; Joakim Robygd; Peter Östlund; Per Murén
• organization: Engineering Geology; Civil Engineering (M.Sc.Eng.)
• alternative title: Excavated topsoil, waste or resource? A legal and sustainability analysis of recycling and disposal of topsoil classified as waste.
• course: VTGM05 20221
• year: 2022
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Matjord, Schaktmassor, Återvinning, Deponering, Hållbar utveckling, Miljörätt
• other publication id: ISRN LUTVDG(TVTG-5173)/1-34/(2022)
• language: Swedish
• additional info: Examiner: Gerhard Barmen
• id: 9093785
• date added to LUP: 2022-06-28 11:09:29
• date last changed: 2022-06-28 11:09:29