Innovationsparadoxen
(2022) FEKH49 20221Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- Syfte:
Att få en djupare förståelse av hur arbetstillfredsställelse påverkas av innovativt arbete och således få en nyanserad bild av hur sambanden mellan de två ser ut.
Metod:
Teoretiskt underlag togs fram för att grunda de kvalitativa intervjuer som låg till grund för arbetets empiri. Svaren kring innovation och arbetstillfredsställelse har sedan kunnat besvara frågeställningen och bemött syftet som har diskuterats och till sist legat till grund för studiens slutsatser. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt synsätt och vidare har en abduktiv ansats tillämpats.
Teoretiska perspektiv:
Teorikapitlet berör tidigare forskning inom ämnet innovation och arbetstillfredsställelse. Vad vi har sett finns det en viss... (More) - Syfte:
Att få en djupare förståelse av hur arbetstillfredsställelse påverkas av innovativt arbete och således få en nyanserad bild av hur sambanden mellan de två ser ut.
Metod:
Teoretiskt underlag togs fram för att grunda de kvalitativa intervjuer som låg till grund för arbetets empiri. Svaren kring innovation och arbetstillfredsställelse har sedan kunnat besvara frågeställningen och bemött syftet som har diskuterats och till sist legat till grund för studiens slutsatser. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt synsätt och vidare har en abduktiv ansats tillämpats.
Teoretiska perspektiv:
Teorikapitlet berör tidigare forskning inom ämnet innovation och arbetstillfredsställelse. Vad vi har sett finns det en viss kunskapslucka i att det inte finns så mycket kvalitativ forskning i området och heller inte med approachen att det är innovation som påverkar arbetstillfredsställelse, och inte tvärtom.
Resultat:
De empiriska svaren kunde delas upp baserat på intervjupersonernas position i företagen. Chefer och ingenjörer hade således många separata åsikter där de förstnämnda var mer associerade med ett mer processinriktat synsätt på innovation. ingenjörer hade, å andra sidan, ett produktinriktat fokus. Utöver dessa uppdelningar fanns även en paradox i huruvida innovation bör vara styrt uppifrån eller något självbestämt.
Slutsats:
Personens roll styr i stor utsträckning vilket typ av synsätt man har. På så sätt etableras ett samband mellan synsätt och hur personen beskriver sitt arbete och vad personer ansåg bidra till arbetstillfredsställelse. Vidare bidrar denna studie med att själva skapandet av förutsättningar för hur innovation ska arbetas med präglas av en paradox där vissa beskriver en vilja att ha mer formaliserat och tydligt vad som efterfrågas medan vissa beskriver också att de upplever en minskning av arbetstillfredsställelse när arbetet blir för formaliserat och utgörs av för många processer. Denna paradox återfinns också i förhållandet mellan i vilken utsträckning innovation ska vara styrd eller ha mer frihet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9094749
- author
- Fornander, Gabriel LU ; Svensson, Johannes LU and Lloyd, Axel LU
- supervisor
- organization
- course
- FEKH49 20221
- year
- 2022
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Arbetstillfredsställelse, innovation, produkt, process, kvalitativ
- language
- Swedish
- id
- 9094749
- date added to LUP
- 2022-07-04 10:11:38
- date last changed
- 2022-07-04 10:11:38
@misc{9094749,
abstract = {{Syfte:
Att få en djupare förståelse av hur arbetstillfredsställelse påverkas av innovativt arbete och således få en nyanserad bild av hur sambanden mellan de två ser ut.
Metod:
Teoretiskt underlag togs fram för att grunda de kvalitativa intervjuer som låg till grund för arbetets empiri. Svaren kring innovation och arbetstillfredsställelse har sedan kunnat besvara frågeställningen och bemött syftet som har diskuterats och till sist legat till grund för studiens slutsatser. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt synsätt och vidare har en abduktiv ansats tillämpats.
Teoretiska perspektiv:
Teorikapitlet berör tidigare forskning inom ämnet innovation och arbetstillfredsställelse. Vad vi har sett finns det en viss kunskapslucka i att det inte finns så mycket kvalitativ forskning i området och heller inte med approachen att det är innovation som påverkar arbetstillfredsställelse, och inte tvärtom.
Resultat:
De empiriska svaren kunde delas upp baserat på intervjupersonernas position i företagen. Chefer och ingenjörer hade således många separata åsikter där de förstnämnda var mer associerade med ett mer processinriktat synsätt på innovation. ingenjörer hade, å andra sidan, ett produktinriktat fokus. Utöver dessa uppdelningar fanns även en paradox i huruvida innovation bör vara styrt uppifrån eller något självbestämt.
Slutsats:
Personens roll styr i stor utsträckning vilket typ av synsätt man har. På så sätt etableras ett samband mellan synsätt och hur personen beskriver sitt arbete och vad personer ansåg bidra till arbetstillfredsställelse. Vidare bidrar denna studie med att själva skapandet av förutsättningar för hur innovation ska arbetas med präglas av en paradox där vissa beskriver en vilja att ha mer formaliserat och tydligt vad som efterfrågas medan vissa beskriver också att de upplever en minskning av arbetstillfredsställelse när arbetet blir för formaliserat och utgörs av för många processer. Denna paradox återfinns också i förhållandet mellan i vilken utsträckning innovation ska vara styrd eller ha mer frihet.}},
author = {{Fornander, Gabriel and Svensson, Johannes and Lloyd, Axel}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Innovationsparadoxen}},
year = {{2022}},
}