Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Arbetstillfredsställelse, vår tids mytologi?

Mehmeti, Denis LU (2022) SOCM04 20221
Sociology
Department of Sociology
Abstract (Swedish)
Den här uppsatsen syftar till att undersöka om gymnasielärare upplever arbetstillfredsställelse inom läraryrket och om Human relations (HR) bidragit eller inte bidragit till upplevelserna av tillfredställelse i arbetet. Trots hög sjukfrånvaro i samhället där arbetet tycks spela en central roll insisterar människan om att arbetet ska översättas i termer som tillfredställelse och meningsfullhet. Läraryrket upplevs besitta en ogynnsam yrkesposition och präglas av hög sjukfrånvaro. För att undersöka det här använder sig uppsatsen av teorier, vilka är: Goffmans dramaturgiska analogi och Frame analysis, Blumer teori om symbolisk interaktionism, Femenologi samt Berger och Luckmanns kunskapssociologiska teori.

Uppsatsen visar att lärare väljer... (More)
Den här uppsatsen syftar till att undersöka om gymnasielärare upplever arbetstillfredsställelse inom läraryrket och om Human relations (HR) bidragit eller inte bidragit till upplevelserna av tillfredställelse i arbetet. Trots hög sjukfrånvaro i samhället där arbetet tycks spela en central roll insisterar människan om att arbetet ska översättas i termer som tillfredställelse och meningsfullhet. Läraryrket upplevs besitta en ogynnsam yrkesposition och präglas av hög sjukfrånvaro. För att undersöka det här använder sig uppsatsen av teorier, vilka är: Goffmans dramaturgiska analogi och Frame analysis, Blumer teori om symbolisk interaktionism, Femenologi samt Berger och Luckmanns kunskapssociologiska teori.

Uppsatsen visar att lärare väljer att generalisera arbetets helhet genom att endast ta hänsyn till sociala interaktioner med elever i beskrivandet av yrkesvardagen. Trots överflödiga mängder av administrativa uppgifter som dränerar lärarna beskrivs arbetet som tillfredställande. Resultatet visar att lärarna bedriver någon form av självbedrägeriverkstad där generaliserandet av yrkets helhet kan efterlikna en aktiv överlevnadsstrategi.

I relation till HR:s roll inom läraryrket upplevs deras bidragande främst komma i form av administrativa frågor där HR:s distans från skolverksamheten omöjliggör en rikare insats. Snarare beskrivs HR utöva en latent skräck där lärare som sköter sig inte riskerar att komma i kontakt med den bestraffande kraften. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Arbetsvardagens påverkan är ett ämne som diskuteras dagligen bland samhällsmedborgarna där frågor om vad arbetet ska representerar cirkulerar bland oss. Att det råder en hög sjukfrånvaro i Sverige, framförallt inom läraryrket är numera ingen hemlighet. Samtidigt som vi är medvetna om den höga sjukfrånvaron vill människan gärna beskriva arbetet som meningsfullt, engagerande och motiverande.

Den här uppsatsen är baserad på nio intervjuer där jag undersökt om gymnasielärare upplever sitt arbete som tillfredställande och om Human Relations (HR) bidragit till upplevelserna av arbetstillfredsställelse eller inte. Det som varit intressant med uppsatsen är hur lärare väljer att beskriva yrkesvardagen som tillfredställande genom att endast... (More)
Arbetsvardagens påverkan är ett ämne som diskuteras dagligen bland samhällsmedborgarna där frågor om vad arbetet ska representerar cirkulerar bland oss. Att det råder en hög sjukfrånvaro i Sverige, framförallt inom läraryrket är numera ingen hemlighet. Samtidigt som vi är medvetna om den höga sjukfrånvaron vill människan gärna beskriva arbetet som meningsfullt, engagerande och motiverande.

Den här uppsatsen är baserad på nio intervjuer där jag undersökt om gymnasielärare upplever sitt arbete som tillfredställande och om Human Relations (HR) bidragit till upplevelserna av arbetstillfredsställelse eller inte. Det som varit intressant med uppsatsen är hur lärare väljer att beskriva yrkesvardagen som tillfredställande genom att endast inkludera eleverna i resonemanget och därmed ignorera andra delar som inte alls upplevs bidra till tillfredställelse. I relation till HR upplever lärarna inte någon insats som gör arbetet mer tillfredställande, snarare mindre om något. HR uppfyller endast en administrativ funktion i frågor som bland annat lön, ledighet och sjukfrånvaro.

Studien visar även att lärarna upplever en rädsla för HR som det gärna undviker att ha någon kontakt med då ett samtal med HR innebär att något inte är i sin ordning vilket skapar en känsla av rädsla. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Mehmeti, Denis LU
supervisor
organization
alternative title
En kvalitativ studie om gymnasielärares upplevelser av arbetstillfredsställelse och “Human relations”
course
SOCM04 20221
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Frame analysis, Symbolisk interaktionism, Kunskapssociologi, Gymnasielärare, Human relations, arbetstillfredsställelse, chimär
language
Swedish
id
9095178
date added to LUP
2022-07-11 09:42:17
date last changed
2022-07-11 09:42:17
@misc{9095178,
  abstract     = {{Den här uppsatsen syftar till att undersöka om gymnasielärare upplever arbetstillfredsställelse inom läraryrket och om Human relations (HR) bidragit eller inte bidragit till upplevelserna av tillfredställelse i arbetet. Trots hög sjukfrånvaro i samhället där arbetet tycks spela en central roll insisterar människan om att arbetet ska översättas i termer som tillfredställelse och meningsfullhet. Läraryrket upplevs besitta en ogynnsam yrkesposition och präglas av hög sjukfrånvaro. För att undersöka det här använder sig uppsatsen av teorier, vilka är: Goffmans dramaturgiska analogi och Frame analysis, Blumer teori om symbolisk interaktionism, Femenologi samt Berger och Luckmanns kunskapssociologiska teori.

Uppsatsen visar att lärare väljer att generalisera arbetets helhet genom att endast ta hänsyn till sociala interaktioner med elever i beskrivandet av yrkesvardagen. Trots överflödiga mängder av administrativa uppgifter som dränerar lärarna beskrivs arbetet som tillfredställande. Resultatet visar att lärarna bedriver någon form av självbedrägeriverkstad där generaliserandet av yrkets helhet kan efterlikna en aktiv överlevnadsstrategi.

I relation till HR:s roll inom läraryrket upplevs deras bidragande främst komma i form av administrativa frågor där HR:s distans från skolverksamheten omöjliggör en rikare insats. Snarare beskrivs HR utöva en latent skräck där lärare som sköter sig inte riskerar att komma i kontakt med den bestraffande kraften.}},
  author       = {{Mehmeti, Denis}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Arbetstillfredsställelse, vår tids mytologi?}},
  year         = {{2022}},
}