Personlig integritet – ett minne blott? - En redogörelse för den svenska regleringen om hemliga tvångsmedel och användandet av bevismaterial från vissa krypterade kommunikationstjänster

Abstract (Swedish)

Hemliga tvångsmedel är ett fragmenterat och komplext område inom svensk rätt. Lagstiftningen är utspridd i flera olika lagar med en stor mängd korshänvisningar. Dessutom görs en åtskillnad om hemliga tvångsmedel företas inom ramen för en förundersökning eller i preventivt syfte. Anledningen till att lagstiftningen ser ut som den gör torde vara på grund av den fortgående teknik- och samhällsutvecklingen i form av ökad anonymisering och kryptering, i kombination med att kriminella nätverk har en stor påverkan på vissa delar av samhället. Detta medför en förväntan från medborgarna att de brottsbekämpande myndigheterna och lagstiftaren agerar.

Det senaste tillskottet, lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning, mottog hård kritik från Lagrådet för att vara en undermålig lagstiftningsprodukt. Lagstiftningen gör att regelverket blir mer svåröverskådligt och ökar riskerna för misstag. Den nya lagen har också medfört att de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att i hemlighet samla in uppgifter om enskilda ökat påtagligt.

Under åren 2020–2022 avslöjades flera avslutade, pågående och framtida brottsplaner när polisen beredde sig tillgång till de krypterade kommunikationstjänsterna Encrochat, Anom och Sky ECC. Med hjälp av utländsk polis som genomförde hemlig dataavläsning kunde svenska brottsbekämpande myndigheter få tillgång till en stor mängd chattmeddelanden. Agerandet har utgjort ett intrång i de enskildas privata sfär och kan liknas vid urskillningslös massavläsning.

Trots de uppenbara kränkningarna finns inget hinder mot att åberopa materialet i en brottmålsrättegång. Analogiresonemanget, vilket går ut på att domstolarna borde avvisa bevisningen med stöd av 17 § lagen om hemlig dataavläsning, har inte nått framgång hos en enhetlig underrättspraxis. I stället tillåts materialet från de krypterade kommunikationstjänsterna i regel med stöd av principen om fri bevisföring.

Abstract

Secret coercive measures are a fragmented and complex area within
Swedish law. The legislation is spread across several different laws with a
large amount of cross-references. In addition, a distinction is made if secret
coercive measures are carried out during a preliminary investigation or for
preventive purposes. The reason why the legislation looks this way is most
probably because the ongoing technological and social development, mainly
due to increased anonymization and encrypted communication, combined
with the fact that criminal networks have a large impact on parts of society.
This entails an expectation from the citizens that the legislator and the law
enforcement act.
The most recent addition, the (2020:62) Secret Data Reading Act received
criticism from the Council on Legislation for being a substandard legislative
product. The legislation makes the regulatory framework more difficult to
understand and increases the risk of mistakes. The new law also means that
the law enforcement authorities' ability to secretly collect information about
individuals has increased significantly.
During the years 2020–2022, several completed, ongoing, and future
criminal activities were revealed as the police accessed the encrypted
communications network and service providers Encrochat, Anom and Sky
ECC. With the help of foreign police who carried out secret data reading,
Swedish law enforcement authorities were able to gain access to a large
amount of private messages. The action has constituted an intrusion into the
private sphere of individuals and can be compared to indiscriminate mass
reading.
Despite the obvious violations, there is no obstacle to invoke the material in
a trial. The “analogy reasoning”, which states that the courts should reject
the evidence based on § 17 Secret Data Reading Act, has not been

• author: Kronholm, Erik
• supervisor: Christian Dahlman
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Personal integrity - nothing but a memory?
• course: JURM02 20221
• year: 2022
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, straffprocessrätt, straffprocess, allmän rättslära, bevisrätt, bevis, principen om fri bevisföring, hemliga tvångsmedel, hemlig dataavläsning, krypterade kommunikationstjänster, encrochat, anom, sky ecc, skyecc.
• language: Swedish
• id: 9096671
• date added to LUP: 2022-09-01 13:27:12
• date last changed: 2022-09-01 13:28:00