En explorativ pilotstudie om upplevd påverkan av och inställning till avspänning hos en grupp barn med autismspektrumtillstånd och epilepsi.
(2022)Human Movement: health and rehabilitation
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund
Prevalensen för Autismspektrumtillstånd (AST) är runt 1%. Samsjuklighet som till exempel epilepsi (EP), attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) och depression är vanligt förekommande bland personer med AST. Det finns metoder för behandling av denna samsjuklighet samt behandling av karakteristiska symtom vid AST. Ett exempel på en behandlingsform är avspänning.
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka inställningen till och upplevd påverkan av avspänning efter träning hos en grupp barn med AST och EP i åldrarna 9-14 år efter åtta veckor med tio minuter avspänning efter organiserad träning tre gånger i veckan, samt om och hur inställning och upplevd påverkan förändras under interventionen.
Studiedesign
Deltagarna... (More) - Bakgrund
Prevalensen för Autismspektrumtillstånd (AST) är runt 1%. Samsjuklighet som till exempel epilepsi (EP), attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) och depression är vanligt förekommande bland personer med AST. Det finns metoder för behandling av denna samsjuklighet samt behandling av karakteristiska symtom vid AST. Ett exempel på en behandlingsform är avspänning.
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka inställningen till och upplevd påverkan av avspänning efter träning hos en grupp barn med AST och EP i åldrarna 9-14 år efter åtta veckor med tio minuter avspänning efter organiserad träning tre gånger i veckan, samt om och hur inställning och upplevd påverkan förändras under interventionen.
Studiedesign
Deltagarna i studien uppmanades att delta i ett tio minuter långt avslappningsprogram med yoga och kroppsscanning tre gånger i veckan under åtta veckors tid.
Material och metod
Nio barn inkluderades i studien, varav ett barn hade epilepsi och alla hade AST. Uppgifter om inställning och upplevd påverkan samlades in från barn och föräldrar via enkäter efter en vecka och via semistrukturerade intervjuer efter åtta veckor.
Resultat
Fyra barn avslutade interventionen. Barnen genomförde i genomsnitt 12,5
avspänningssessioner var. Efter en vecka hade barnen överlag ingen åsikt om avspänningen och efter åtta veckor varierade barnens åsikter från “mycket bra” till “dåligt”. I slutet av interventionsperioder kunde barnen uppge både positiva effekter som “lugn”, men även upplevelser som “tråkigt” och “obehagligt”. Föräldrarna upplevde inte att avspänningen hade någon vidare inverkan på deras barn, men de hade överlag en tilltro till upplägget.
Slutsats
Studiedeltagandet var för litet för att någon generell slutsats ska kunna dras. Både barnens och föräldrarnas attityder till avspänningen blev något mer positiv under interventionen. Inga tydliga förändringar i upplevd påverkan kunde ses. Det är inte möjligt att avgöra om avspänningen hade någon positiv inverkan på barnen, men det framkom att det fanns en tilltro till konceptet. Både barn och föräldrar ansåg att upplägget för avspänningen var lagom svårt och lagom långt, även om inget av barnen skulle vilja genomföra avspänningen i någon
annan kontext eller dos. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9100622
- author
- Cederberg, Lo and Grafström, Hanna
- supervisor
- organization
- year
- 2022
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Autismspektrumtillstånd, Barn, Unga, Meditation, Mindfulness, Yoga
- language
- Swedish
- id
- 9100622
- date added to LUP
- 2022-09-21 16:30:57
- date last changed
- 2022-09-21 16:30:57
@misc{9100622,
abstract = {{Bakgrund
Prevalensen för Autismspektrumtillstånd (AST) är runt 1%. Samsjuklighet som till exempel epilepsi (EP), attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) och depression är vanligt förekommande bland personer med AST. Det finns metoder för behandling av denna samsjuklighet samt behandling av karakteristiska symtom vid AST. Ett exempel på en behandlingsform är avspänning.
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka inställningen till och upplevd påverkan av avspänning efter träning hos en grupp barn med AST och EP i åldrarna 9-14 år efter åtta veckor med tio minuter avspänning efter organiserad träning tre gånger i veckan, samt om och hur inställning och upplevd påverkan förändras under interventionen.
Studiedesign
Deltagarna i studien uppmanades att delta i ett tio minuter långt avslappningsprogram med yoga och kroppsscanning tre gånger i veckan under åtta veckors tid.
Material och metod
Nio barn inkluderades i studien, varav ett barn hade epilepsi och alla hade AST. Uppgifter om inställning och upplevd påverkan samlades in från barn och föräldrar via enkäter efter en vecka och via semistrukturerade intervjuer efter åtta veckor.
Resultat
Fyra barn avslutade interventionen. Barnen genomförde i genomsnitt 12,5
avspänningssessioner var. Efter en vecka hade barnen överlag ingen åsikt om avspänningen och efter åtta veckor varierade barnens åsikter från “mycket bra” till “dåligt”. I slutet av interventionsperioder kunde barnen uppge både positiva effekter som “lugn”, men även upplevelser som “tråkigt” och “obehagligt”. Föräldrarna upplevde inte att avspänningen hade någon vidare inverkan på deras barn, men de hade överlag en tilltro till upplägget.
Slutsats
Studiedeltagandet var för litet för att någon generell slutsats ska kunna dras. Både barnens och föräldrarnas attityder till avspänningen blev något mer positiv under interventionen. Inga tydliga förändringar i upplevd påverkan kunde ses. Det är inte möjligt att avgöra om avspänningen hade någon positiv inverkan på barnen, men det framkom att det fanns en tilltro till konceptet. Både barn och föräldrar ansåg att upplägget för avspänningen var lagom svårt och lagom långt, även om inget av barnen skulle vilja genomföra avspänningen i någon
annan kontext eller dos.}},
author = {{Cederberg, Lo and Grafström, Hanna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{En explorativ pilotstudie om upplevd påverkan av och inställning till avspänning hos en grupp barn med autismspektrumtillstånd och epilepsi.}},
year = {{2022}},
}