Vad kan svenska skolbarn i årskurs 2, 3 och 4 om affix? En pilotstudie om morfologisk kunskap
(2022) LOGM81 20221Logopedics, Phoniatrics and Audiology
- Abstract (Swedish)
- Syfte: Den här pilotstudien hade syftet att undersöka svårighetsgraden av ett urval affix inför en kommande interventionsstudie (huvudstudie) och därmed få en ökad kunskap om barns förståelse för morfem. Studien syftade även till att undersöka samband mellan morfologisk kunskap och ordförståelse samt lärarskattning av kommunikationsförmåga.
Metod: Språklig testning genomfördes med hjälp av två test; ett morfologiskt test med utvalda affix och ordförståelsedelen i DLS. Testningen gjordes på skolor i helklass och deltagarna var såväl en- som flerspråkiga barn i årskurs 2, 3 och 4. Deltagarnas respektive lärare fyllde också i delskalan Kommunikation i ABAS-3 som syftar till att mäta språkliga och kommunikativa förmågor. Resultaten... (More) - Syfte: Den här pilotstudien hade syftet att undersöka svårighetsgraden av ett urval affix inför en kommande interventionsstudie (huvudstudie) och därmed få en ökad kunskap om barns förståelse för morfem. Studien syftade även till att undersöka samband mellan morfologisk kunskap och ordförståelse samt lärarskattning av kommunikationsförmåga.
Metod: Språklig testning genomfördes med hjälp av två test; ett morfologiskt test med utvalda affix och ordförståelsedelen i DLS. Testningen gjordes på skolor i helklass och deltagarna var såväl en- som flerspråkiga barn i årskurs 2, 3 och 4. Deltagarnas respektive lärare fyllde också i delskalan Kommunikation i ABAS-3 som syftar till att mäta språkliga och kommunikativa förmågor. Resultaten analyserades sedan genom icke-parametrisk statistik samt korrelationsberäkningar.
Resultat: Yngre och äldre barn uppvisade likvärdig förståelse för de utvalda affixen. Resultaten visade även att det finns ett positivt samband mellan morfologisk kunskap, ordförståelse och lärarskattad kommunikationsförmåga.
Slutsats: Resultatet på affix-uppgiften visade att rotmorfem och affix behöver justeras till en högre svårighetsgrad inför den kommande interventionsstudien riktad mot årskurs 2. Vid interventionsstudier bör socioekonomisk status och skolområde inkluderas i beräkningar som en oberoende variabel och kovariat. Ordförråd och morfologisk kunskap är associerade med varandra och för att minska påverkan av ett bristande ordförråd bör även nonord användas vid morfologisk testning. Inför framtida forskning finns det ett värde i att fortsatt undersöka sambandet mellan morfologisk kunskap och språk- och kommunikationsförmåga. (Less) - Popular Abstract
- Purpose: The following pilot study attempted to explore the level of difficulty in a sample of selected affixes for an upcoming intervention study (main study), to acquire knowledge regarding children’s understanding of Swedish morphemes. The study also attempted to examine the relationship between morphological knowledge and word comprehension as well as teacher ratings of communication skills.
Method: Language assessments were conducted using two tests; a morphological test with selected affixes and the word comprehension section of DLS. The assessments were done in schools with whole classes and the participants were students in 2nd, 3rd, and 4th grade. The respective teachers of the participants filled out the subscale... (More) - Purpose: The following pilot study attempted to explore the level of difficulty in a sample of selected affixes for an upcoming intervention study (main study), to acquire knowledge regarding children’s understanding of Swedish morphemes. The study also attempted to examine the relationship between morphological knowledge and word comprehension as well as teacher ratings of communication skills.
Method: Language assessments were conducted using two tests; a morphological test with selected affixes and the word comprehension section of DLS. The assessments were done in schools with whole classes and the participants were students in 2nd, 3rd, and 4th grade. The respective teachers of the participants filled out the subscale “Kommunikation” from ABAS-3, which aims to measure students’ linguistic and communication skills. The results were analyzed
with nonparametric statistics and calculations of correlation.
Results: Younger and older students demonstrated equivalent understanding of the selected affixes. The results also showed a positive relationship between morphological knowledge, word comprehension, and teacher ratings of communication skills.
Conclusion: The results of the morphological test showed that the choice of root morphemes and affixes should be adjusted to a higher degree of difficulty in the upcoming intervention study aimed at 2nd graders. When conducting intervention studies, social economic status and school district should be included in calculations as independent variables and covariates. Vocabulary and morphological knowledge are intertwined, and to minimize the effects of an inadequate vocabulary nonwords should be included in morphological testing. For future research it would be beneficial to continue studying the relationship between morphological knowledge and linguistic and communication skills. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9100843
- author
- Tamakloe, Angela LU and Hallenbrant, Kristina LU
- supervisor
- organization
- course
- LOGM81 20221
- year
- 2022
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- morphological knowledge, word comprehension, communication skills, SES, multilingualism
- language
- Swedish
- id
- 9100843
- date added to LUP
- 2023-03-09 10:40:35
- date last changed
- 2023-03-09 10:40:35
@misc{9100843,
abstract = {{Syfte: Den här pilotstudien hade syftet att undersöka svårighetsgraden av ett urval affix inför en kommande interventionsstudie (huvudstudie) och därmed få en ökad kunskap om barns förståelse för morfem. Studien syftade även till att undersöka samband mellan morfologisk kunskap och ordförståelse samt lärarskattning av kommunikationsförmåga.
Metod: Språklig testning genomfördes med hjälp av två test; ett morfologiskt test med utvalda affix och ordförståelsedelen i DLS. Testningen gjordes på skolor i helklass och deltagarna var såväl en- som flerspråkiga barn i årskurs 2, 3 och 4. Deltagarnas respektive lärare fyllde också i delskalan Kommunikation i ABAS-3 som syftar till att mäta språkliga och kommunikativa förmågor. Resultaten analyserades sedan genom icke-parametrisk statistik samt korrelationsberäkningar.
Resultat: Yngre och äldre barn uppvisade likvärdig förståelse för de utvalda affixen. Resultaten visade även att det finns ett positivt samband mellan morfologisk kunskap, ordförståelse och lärarskattad kommunikationsförmåga.
Slutsats: Resultatet på affix-uppgiften visade att rotmorfem och affix behöver justeras till en högre svårighetsgrad inför den kommande interventionsstudien riktad mot årskurs 2. Vid interventionsstudier bör socioekonomisk status och skolområde inkluderas i beräkningar som en oberoende variabel och kovariat. Ordförråd och morfologisk kunskap är associerade med varandra och för att minska påverkan av ett bristande ordförråd bör även nonord användas vid morfologisk testning. Inför framtida forskning finns det ett värde i att fortsatt undersöka sambandet mellan morfologisk kunskap och språk- och kommunikationsförmåga.}},
author = {{Tamakloe, Angela and Hallenbrant, Kristina}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Vad kan svenska skolbarn i årskurs 2, 3 och 4 om affix? En pilotstudie om morfologisk kunskap}},
year = {{2022}},
}