”Landet är mitt och ni är främlingar och gäster hos mig” - Jubelåret i antika Mellanöstern, Leviticus och gamla Israel
(2020) BIVK10 20192Centre for Theology and Religious Studies
- Abstract (Swedish)
- Denna uppsats syftar till att utforska jubelåret sådant det beskrivs i Lev 25:8–23. Detta görs genom att se på utombibliska traditioner som kan ha influerat lagstiftningen, samhälleliga faktorer som förutsätts av författarna samt lagens funktion i samband med Leviticus slutredigering i tidig persisk tid. Frågan ställs även huruvida jubelåret kan ha praktiserats i verkligheten.
Uppsatsen använder sig av ett traditionskritiskt perspektiv men lutar sig på sekundärlitteratur och för ett samtal med bland andra Julius Lewy, Stephen C. Russell och Moshe Weinfeld. Det utombibliska inflytandet på Leviticus jubelår kan spåras till gammalbabyloniska kungliga proklamationer av andurāru (frihet) och, men även till kontrakt om långtidsuthyrning från... (More) - Denna uppsats syftar till att utforska jubelåret sådant det beskrivs i Lev 25:8–23. Detta görs genom att se på utombibliska traditioner som kan ha influerat lagstiftningen, samhälleliga faktorer som förutsätts av författarna samt lagens funktion i samband med Leviticus slutredigering i tidig persisk tid. Frågan ställs även huruvida jubelåret kan ha praktiserats i verkligheten.
Uppsatsen använder sig av ett traditionskritiskt perspektiv men lutar sig på sekundärlitteratur och för ett samtal med bland andra Julius Lewy, Stephen C. Russell och Moshe Weinfeld. Det utombibliska inflytandet på Leviticus jubelår kan spåras till gammalbabyloniska kungliga proklamationer av andurāru (frihet) och, men även till kontrakt om långtidsuthyrning från neo-babylonisk och akemenidisk tid.
Det finns inga direkta historiska belägg för jubelårets praktiserande. Frågan angrips därför från två andra perspektiv: genom referenser i den hebreiska bibeln och genom att utvärdera jubelårets plausibilitet som institution i den samhälleliga kontexten i gamla Israel.
Den bild som framträder är att jubelåret tycks passa in på ett naturligt sätt i sitt historiska sammanhang, något som även förstärks av att liknande institutioner beskrivs i utombibliskt material. Jubelåret tycks emellertid vara något annat än den radikala bild som receptionshistorien lyft fram som inspiration, då det även har ideologiska implikationer som kan beskrivas som partikularistiska och konservativa. Dess funktion som upprätthållare av stabilitet och harmoni i samhället kan dock gynna flera samhällsskikt.
Leviticus jubelår är starkt teologiskt och bottnar i synen på Israel som JHVHs utvalda folk och landet som en gåva från JHVH baserad på denna särskilda relation. Jubelåret kan också ses som ett sätt att bygga en säregen israelitisk identitet som det folk som förbarmar sig över invandraren, den faderlöse och änkan och som inte underordnar sig någon annan auktoritet än JHVH. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9102542
- author
- Jeppsson, Sofia LU
- supervisor
- organization
- course
- BIVK10 20192
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- language
- Swedish
- id
- 9102542
- date added to LUP
- 2024-09-18 13:42:06
- date last changed
- 2024-09-18 13:42:06
@misc{9102542, abstract = {{Denna uppsats syftar till att utforska jubelåret sådant det beskrivs i Lev 25:8–23. Detta görs genom att se på utombibliska traditioner som kan ha influerat lagstiftningen, samhälleliga faktorer som förutsätts av författarna samt lagens funktion i samband med Leviticus slutredigering i tidig persisk tid. Frågan ställs även huruvida jubelåret kan ha praktiserats i verkligheten. Uppsatsen använder sig av ett traditionskritiskt perspektiv men lutar sig på sekundärlitteratur och för ett samtal med bland andra Julius Lewy, Stephen C. Russell och Moshe Weinfeld. Det utombibliska inflytandet på Leviticus jubelår kan spåras till gammalbabyloniska kungliga proklamationer av andurāru (frihet) och, men även till kontrakt om långtidsuthyrning från neo-babylonisk och akemenidisk tid. Det finns inga direkta historiska belägg för jubelårets praktiserande. Frågan angrips därför från två andra perspektiv: genom referenser i den hebreiska bibeln och genom att utvärdera jubelårets plausibilitet som institution i den samhälleliga kontexten i gamla Israel. Den bild som framträder är att jubelåret tycks passa in på ett naturligt sätt i sitt historiska sammanhang, något som även förstärks av att liknande institutioner beskrivs i utombibliskt material. Jubelåret tycks emellertid vara något annat än den radikala bild som receptionshistorien lyft fram som inspiration, då det även har ideologiska implikationer som kan beskrivas som partikularistiska och konservativa. Dess funktion som upprätthållare av stabilitet och harmoni i samhället kan dock gynna flera samhällsskikt. Leviticus jubelår är starkt teologiskt och bottnar i synen på Israel som JHVHs utvalda folk och landet som en gåva från JHVH baserad på denna särskilda relation. Jubelåret kan också ses som ett sätt att bygga en säregen israelitisk identitet som det folk som förbarmar sig över invandraren, den faderlöse och änkan och som inte underordnar sig någon annan auktoritet än JHVH.}}, author = {{Jeppsson, Sofia}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{”Landet är mitt och ni är främlingar och gäster hos mig” - Jubelåret i antika Mellanöstern, Leviticus och gamla Israel}}, year = {{2020}}, }