Förvirring kring tillfällig sinnesförvirring - En analys av Vanföreställningens tillämpning i efterföljande tingsrättspraxis skärskådat av kritik

Abstract

Sweden lacks a requirement of accountability for criminal liability. Accounta-bility can also be referred to as the ability to take responsibility, which is al-ready assumed in the assessment of guilt. Instead, the assessment of criminal intent is made in the same way for mentally disturbed as for mentally sane offenders. However, in the assessment of intent, there is a general requirement for awareness, which is specified in the Supreme Court's case Vanföreställningen. In the case the court explains that the prosecuted must have a sufficient degree of awareness. By studying subsequent district court judgments, the application of the decision and the criticism that has been di-rected at the Swedish system regarding the assessment of guilt has been as-sessed.
The courts frequently refer to Vanföreställningen making it clear that it as a precedent has had a substantial impact on the application of law. Furthermore, the district courts attach great importance to the defendant's memory of the circumstances and the people involved. The courts aims to strictly adhere to Vanföreställningen by not considering it sufficient that the defendant has in-terpreted the criminal act incorrectly.
The critics of the Swedish regulation believes that the system violates the principle of guilt and principle of conformity. In the legal literature, the re-quirement of awareness has also been described as a multifaceted and elusive concept that is interpreted as a condition. The evidence therefore seems to be largely based on psychological investigations which can be problematic and the threshold is furthermore low in relation to accountability.
If the awareness requirement is found to be met, a normal assessment of intent must be made, but it has been feared that the assessment will be less accurate after the prosecuted is deemed to be sufficiently aware. The districts courts do not clearly justify their intent assessments, which can confirm the criticism. Furthermore, the district courts' focus on awareness of the act and not on whether the person was responsible for his actions results in Sweden continu-ing to violate the principle of guilt and the principle of conformity.

Abstract (Swedish)

Sverige saknar ett tillräknelighetskrav för bedömningen av straffansvar. Till-räknelighet kan även benämnas som ansvarsförmåga vilket redan förutsätts i bedömning enligt svenskrätt vilket har kritiserats i fall med psykiskt störda lagöverträdare då skuld kan ifrågasättas. Istället ska uppsåtsbedömningen gö-ras som vanligt när den tilltalade har en tillfällig sinnesförvirring. I uppsåtsbe-dömningen anses det dock finnas ett allmänt krav på medvetenhet som precis-eras i Högsta Domstolens (HD) fall Vanföreställningen. I fallet förklarar HD att i tillräcklig grad medveten ligger även ett visst mått av basal grundförstå-else. Genom att studera efterföljande tingsrättsdomar har denna uppsats granskat tillämpningen av avgörandet samt bedömt den kritik som har riktats mot det svenska systemet gällande skuldprövningen.
Av granskningen av tingsrättsdomarna framgår det tydligt att Vanföreställ-ningen haft ett påtagligt prejudikatvärde då det hänvisas till i hög grad. Vidare fäster tingsrätterna stor vikt vid den tilltalades minne av omständigheterna och människorna involverade i den. Det har inte ansetts tillräckligt att personen har tolkat gärningstillfället felaktigt vilket följer av Vanföreställningen.
Kritikerna menar dels att den svenska regleringen bryter mot skuld- och kon-formitetsprincipen. I doktrinen har vidare medvetenhetskravet beskrivits som ett mångfacetterat och svårfångat begrepp som tolkas som ett tillstånd. Kravet på detta tillstånd har ansetts vara lågt ställt i förhållande till straffansvar och i stort grundat på de psykologiska utredningarna som kan vara problematiska. Vid konstaterade av uppfyllt medvetenhetskrav ska sedan en vanlig uppsåts-bedömning göras men i doktrinen har det befarats att bedömningen blir mindre noggrant efter att en person med en tillfällig sinnesförvirring bedöms vara tillräckligt medveten för straffansvar. En genomgång av domskälen visar tingsrätterna inte tydligt motiverar sina uppsåtsbedömningar vilket befäster kritiken. Vidare gör tingsrätternas fokus på medvetenhet för gärningen och inte om personen har rått för sitt agerande att Sverige fortsatt bryter mot skuldprincipen och konformitetsprincipen.

• author: Åkerberg, Josefin
• supervisor: Andreas Anderberg
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20222
• year: 2022
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt
• language: Swedish
• id: 9105284
• date added to LUP: 2023-02-03 16:44:15
• date last changed: 2023-02-03 16:44:15