Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Yttrandefrihet och lojalitetsplikt inom ramen för den anställdes privatliv - En jämförande analys av arbetsgivarens möjlighet att sanktionera en arbetstagare inom privat respektive offentlig sektor till följd av ett agerande på fritiden

Paulin, Ellen LU and Hansson, Lovisa LU (2023) HARH16 20222
Department of Business Law
Abstract (Swedish)
A contract of employment comes with the assumption that both the employer and employee acts loyal towards one another. Furthermore, the use of internet has increased immensely during the last couple of years. A consequence of this is a growing debate surrounding an employer's demands on their workers to stay loyal outside of their primary working hours and the employees right to maintain their personal integrity. This essay intends to analyze and compare the public and private sector and mainly an employee's right to use their freedom of speech during their free time in comparison to the obligation to staying loyal towards their employer. Freedom of speech is one of the fundamental rights in Sweden and should not be interfered with by an... (More)
A contract of employment comes with the assumption that both the employer and employee acts loyal towards one another. Furthermore, the use of internet has increased immensely during the last couple of years. A consequence of this is a growing debate surrounding an employer's demands on their workers to stay loyal outside of their primary working hours and the employees right to maintain their personal integrity. This essay intends to analyze and compare the public and private sector and mainly an employee's right to use their freedom of speech during their free time in comparison to the obligation to staying loyal towards their employer. Freedom of speech is one of the fundamental rights in Sweden and should not be interfered with by an employer. Within the public sector, freedom of speech is protected by the constitution which entails a challenge for employers to control what their workers do outside of work. The freedom of speech is applicable in relation to the public, which affects the protection towards the private sector. The duty of loyalty instead becomes relevant and sets up the boundaries for an employee's right to express themselves outside of work. Freedom of speech is also regulated in the European Convention on Human rights and mainly the 10th article. The article has immediate enforcement within the public sector while the rights for workers within the private sector are ensured through the positive obligation that each member state has.

The main question that arises is therefore how far an employer can limit the employee’s freedom of speech and if there are any differences between the public and private sector. Is it seen as fair to relocate, terminate or even dismiss an employee because of a statement or an act made during one's free time? Even though it would have been desirable to have one straight answer to the question of issue, the area has been proven to be complex with a variety of different outcomes, mainly case law from The Labour Court. There is nothing that indicates that it is impossible for an employer to relocate, terminate or dismiss someone based on an act made during one's spare time. A separate inquiry should be made since every case has different circumstances and therefore the outcome can differ. As a result of case law being distinguished it has been challenging to draw one clear conclusion. (Less)
Abstract (Swedish)
Ett anställningsavtal förutsätter att arbetsgivaren och arbetstagaren respekterar och agerar lojalt gentemot varandra. Som en konsekvens av internets intåg och märkbara ökning de senaste åren har en debatt uppstått mellan en arbetsgivares krav på lojala arbetstagare utanför arbetstid i kontrast den anställdes rätt till personlig integritet. Denna uppsats avser att analysera och jämföra rättsläget av arbetstagarens rättighet att bruka yttrandefriheten kontra skyldighet att utöva lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren på fritiden, inom offentlig respektive privat sektor. Yttrandefriheten är en av de grundläggande rättigheterna i Sverige, och ska som huvudregel inte inskränkas. Inom offentlig sektor är yttrandefriheten grundlagsskyddad,... (More)
Ett anställningsavtal förutsätter att arbetsgivaren och arbetstagaren respekterar och agerar lojalt gentemot varandra. Som en konsekvens av internets intåg och märkbara ökning de senaste åren har en debatt uppstått mellan en arbetsgivares krav på lojala arbetstagare utanför arbetstid i kontrast den anställdes rätt till personlig integritet. Denna uppsats avser att analysera och jämföra rättsläget av arbetstagarens rättighet att bruka yttrandefriheten kontra skyldighet att utöva lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren på fritiden, inom offentlig respektive privat sektor. Yttrandefriheten är en av de grundläggande rättigheterna i Sverige, och ska som huvudregel inte inskränkas. Inom offentlig sektor är yttrandefriheten grundlagsskyddad, vilket medför ett starkt skydd för de anställda, samtidigt som det skapar en utmaning för arbetsgivaren att kontrollera arbetstagarna utanför arbetstid. Yttrandefriheten gäller i förhållande till det allmänna, vilket påverkar skyddet inom privat sektor. Lojalitetsplikten blir i stället central, vilket sätter ramarna för arbetstagarens rätt till yttrande på fritiden. Yttrandefriheten regleras även i Europakonventionen, framför allt i konventionens artikel 10. Artikeln är direkt tillämplig inom offentlig sektor medan rättigheterna för privatanställda säkerställs genom de positiva skyldigheter som åläggs varje medlemsstat.
Den kvarstående frågan utmynnar således i hur långt en arbetsgivare kan inskränka den anställdes yttrandefrihet och om det finns några skillnader mellan offentlig och privat sektor. Anses det som skäligt att omplacera, säga upp eller avskeda en anställd baserat på ett yttrande eller agerande gjort på fritiden? Även om det hade varit önskvärt att ha ett enkelt svar på problemformuleringarna, har området visat sig vara komplext med varierande utfall främst utifrån Arbetsdomstolens praxis. Det finns inget som tyder på att det är omöjligt för arbetsgivaren att säga upp en anställd till följd av ett agerande på fritiden. Däremot måste det som precis i många andra arbetsrättsliga situationer upprättas en prövning för varje enskilt fall. Eftersom många avgöranden skiljer sig åt med varierande omständigheter, har det visat sig vara utmanande att kunna dra en konkret slutsats. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Paulin, Ellen LU and Hansson, Lovisa LU
supervisor
organization
course
HARH16 20222
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Lojalitetsplikt, yttrandefrihet, fritid, internet, privatliv, Europakonventionen, arbetsrättsliga sanktioner.
language
Swedish
id
9107453
date added to LUP
2023-01-26 09:32:07
date last changed
2023-01-26 09:32:07
@misc{9107453,
  abstract     = {{Ett anställningsavtal förutsätter att arbetsgivaren och arbetstagaren respekterar och agerar lojalt gentemot varandra. Som en konsekvens av internets intåg och märkbara ökning de senaste åren har en debatt uppstått mellan en arbetsgivares krav på lojala arbetstagare utanför arbetstid i kontrast den anställdes rätt till personlig integritet. Denna uppsats avser att analysera och jämföra rättsläget av arbetstagarens rättighet att bruka yttrandefriheten kontra skyldighet att utöva lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren på fritiden, inom offentlig respektive privat sektor. Yttrandefriheten är en av de grundläggande rättigheterna i Sverige, och ska som huvudregel inte inskränkas. Inom offentlig sektor är yttrandefriheten grundlagsskyddad, vilket medför ett starkt skydd för de anställda, samtidigt som det skapar en utmaning för arbetsgivaren att kontrollera arbetstagarna utanför arbetstid. Yttrandefriheten gäller i förhållande till det allmänna, vilket påverkar skyddet inom privat sektor. Lojalitetsplikten blir i stället central, vilket sätter ramarna för arbetstagarens rätt till yttrande på fritiden. Yttrandefriheten regleras även i Europakonventionen, framför allt i konventionens artikel 10. Artikeln är direkt tillämplig inom offentlig sektor medan rättigheterna för privatanställda säkerställs genom de positiva skyldigheter som åläggs varje medlemsstat.
Den kvarstående frågan utmynnar således i hur långt en arbetsgivare kan inskränka den anställdes yttrandefrihet och om det finns några skillnader mellan offentlig och privat sektor. Anses det som skäligt att omplacera, säga upp eller avskeda en anställd baserat på ett yttrande eller agerande gjort på fritiden? Även om det hade varit önskvärt att ha ett enkelt svar på problemformuleringarna, har området visat sig vara komplext med varierande utfall främst utifrån Arbetsdomstolens praxis. Det finns inget som tyder på att det är omöjligt för arbetsgivaren att säga upp en anställd till följd av ett agerande på fritiden. Däremot måste det som precis i många andra arbetsrättsliga situationer upprättas en prövning för varje enskilt fall. Eftersom många avgöranden skiljer sig åt med varierande omständigheter, har det visat sig vara utmanande att kunna dra en konkret slutsats.}},
  author       = {{Paulin, Ellen and Hansson, Lovisa}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Yttrandefrihet och lojalitetsplikt inom ramen för den anställdes privatliv - En jämförande analys av arbetsgivarens möjlighet att sanktionera en arbetstagare inom privat respektive offentlig sektor till följd av ett agerande på fritiden}},
  year         = {{2023}},
}