Obekväma arbetstider och dess påverkan på industriarbetares välmående
(2023) PEDK21 20222Education
- Abstract (Swedish)
- Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medarbetare upplever att deras obekväma arbetstider påverkar deras välmående i utifrån tre invarianta teman; återhämtning, work-life balance samt lärande. Uppsatsen präglas av ett medarbetarperspektiv på ett stort industriföretag där fyra medarbetare har intervjuats. Två medarbetare arbetar konstant natt och två stycken arbetar tvåskift, det vill säga varannan vecka förmiddagspass och varannan vecka eftermiddagspass. Som komplement till de fyra medarbetarintervjuverna intervjuas även en HR-praktiker på företaget för att få ytterligare en infallsvinkel på fenomenet. Utifrån syftet utformades två frågeställningar, och för att svara på frågeställningarna antog vi en fenomenologisk ansats. För att... (More)
- Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medarbetare upplever att deras obekväma arbetstider påverkar deras välmående i utifrån tre invarianta teman; återhämtning, work-life balance samt lärande. Uppsatsen präglas av ett medarbetarperspektiv på ett stort industriföretag där fyra medarbetare har intervjuats. Två medarbetare arbetar konstant natt och två stycken arbetar tvåskift, det vill säga varannan vecka förmiddagspass och varannan vecka eftermiddagspass. Som komplement till de fyra medarbetarintervjuverna intervjuas även en HR-praktiker på företaget för att få ytterligare en infallsvinkel på fenomenet. Utifrån syftet utformades två frågeställningar, och för att svara på frågeställningarna antog vi en fenomenologisk ansats. För att komma åt medarbetarnas upplevelser och HR-praktikers syn på fenomenet välmående användes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vårt teoretiska ramverk består således av det som framgick av intervjupersonerna vara det mest centrala utifrån de invarianta aspekterna återhämtning, work-life balance samt lärande. I analys- och diskussionskapitlet integreras den empiriska datan och det teoretiska ramverket och diskuteras. De fynd som gjorts är utmärkande då intervjupersonerna i många avseende motsätter sig teorier. I analysen och diskussionen konstaterade vi att upplevelsen av välmående utifrån aspekterna överlag är positiv. Samtidigt som den generella upplevelsen från medarbetarna var positiv, visade det sig även att skiftarbetarna och nattarbetarna hade olika upplevelser. Med bakgrund av de fynd vi gjort, avslutas uppsatsen med förslag till framtida forskning, där vi menar på att framtida forskning inte bör studera obekväma arbetstider i stort, utan studera de olika varianterna av obekväma arbetstider. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9107856
- author
- Hultén, Marina LU and Zanton, Tova LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- En fenomenologisk undersökning om hur medarbetare som arbetar obekväma arbetstider upplever sitt välmående utifrån återhämtning, work-life balance och lärande
- course
- PEDK21 20222
- year
- 2023
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Nattarbete, skiftarbete, obekväma arbetstider, välmående, återhämtning, sömn, work-life balance, lärande, fenomenologi.
- language
- Swedish
- id
- 9107856
- date added to LUP
- 2023-02-03 12:18:57
- date last changed
- 2023-02-03 12:18:57
@misc{9107856,
abstract = {{Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medarbetare upplever att deras obekväma arbetstider påverkar deras välmående i utifrån tre invarianta teman; återhämtning, work-life balance samt lärande. Uppsatsen präglas av ett medarbetarperspektiv på ett stort industriföretag där fyra medarbetare har intervjuats. Två medarbetare arbetar konstant natt och två stycken arbetar tvåskift, det vill säga varannan vecka förmiddagspass och varannan vecka eftermiddagspass. Som komplement till de fyra medarbetarintervjuverna intervjuas även en HR-praktiker på företaget för att få ytterligare en infallsvinkel på fenomenet. Utifrån syftet utformades två frågeställningar, och för att svara på frågeställningarna antog vi en fenomenologisk ansats. För att komma åt medarbetarnas upplevelser och HR-praktikers syn på fenomenet välmående användes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vårt teoretiska ramverk består således av det som framgick av intervjupersonerna vara det mest centrala utifrån de invarianta aspekterna återhämtning, work-life balance samt lärande. I analys- och diskussionskapitlet integreras den empiriska datan och det teoretiska ramverket och diskuteras. De fynd som gjorts är utmärkande då intervjupersonerna i många avseende motsätter sig teorier. I analysen och diskussionen konstaterade vi att upplevelsen av välmående utifrån aspekterna överlag är positiv. Samtidigt som den generella upplevelsen från medarbetarna var positiv, visade det sig även att skiftarbetarna och nattarbetarna hade olika upplevelser. Med bakgrund av de fynd vi gjort, avslutas uppsatsen med förslag till framtida forskning, där vi menar på att framtida forskning inte bör studera obekväma arbetstider i stort, utan studera de olika varianterna av obekväma arbetstider.}},
author = {{Hultén, Marina and Zanton, Tova}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Obekväma arbetstider och dess påverkan på industriarbetares välmående}},
year = {{2023}},
}