Hinder och lösningar för ett klimatsmart liv

Abstract

Barriers and solutions to reducing the personal carbon footprint

60-70% of the global CO2-emissions are directly related to our lifestyle and changing our behaviour has a huge mitigation potential. However, many find it difficult to change their lifestyle and the factors facilitating personal behavioural change are poorly understood. This study investigates barriers and solutions to behavioural change focusing on two of the most carbon intense behaviours, transportation with a fossil fuelled car, and eating meat and dairy. Through a survey, I studied the thought patterns of individuals who had already reduced their use of a fossil fuelled car, and/or reduced their meat and dairy consumption. I also analysed the respondent´s answers using the theoretical perspectives of ”the power of habit” and cognitive dissonance. Barriers to
taking climate action by reducing driving, were mainly “living on the countryside and not having access to public transport”, and social “lock-ins” with tight life-schedules with children, activities, work etc. Solutions identified were mainly “being decisive” and breaking habits to decrease driving, choose public transport, or to use electric vehicles or electric bikes. The financial situation and the social context were also mentioned as solutions. Barriers experienced in terms of diet were mainly “the different preferences of the family”, existing eating habits and the “meat-norm”. Solutions identified were efforts of changing a habit and learning about vegetarian/vegan cooking. In both cases, motivation facilitates actions to act against the norm and to break cognitive dissonance. The results suggest that increasing personal motivation to reduce emissions and more readily available low-emission alternatives can facilitate lifestyle changes on a personal level. The results may lend important insights to ongoing climate mitigation efforts.

Popular Abstract (Swedish)

Kunskap, rädsla, moralkompass och så barnen, är de vanligaste motiven till att folk ställer om. Men ursäkter som tajt livspussel, vanor och familjens matpreferenser hindrar folk att minska sina klimatutsläpp. En förändrad livssituation och mer pengar är lösningar för att ställa bilen. Matlagningskunskap och socialt stöd hjälper folk äta mer klimatsmart. Men viktigast av allt är motivation att med hävstång bryta en vana, och en social kontext som hjälper till att neutralisera den
kognitiva dissonansen. 60-70 % av de globala utsläppen är direkt relaterade till vår livsstil. Den genomsnittlige svensken ger upphov till ett klimatutsläpp på ca 9 ton/år. För att kunna hålla oss inom Parisavtalet måste vi i västvärlden halvera våra utsläpp till år 2030. Genom att fråga individer som har gått från tanke till handling får vi en bättre insikt om hur fler kan gå samma väg.
Av litteraturöversikten framkom att sociala normer och vanemönster låst in oss i
beteenden med stor klimatpåverkan. Studien gjordes för att förstå individers
tankemönster när de väljer att gå från tanke till handling i klimatfrågan, och fråga personer som redan har ändrat beteende och aktivt minskat sin klimatpåverkan.
Fokusgrupperna utgjordes av personer som valt att åka mindre med fossildriven bil
samt personer som valt att minska sin kött- och/eller mejerikonsumtion och de
tillfrågades om hinder och lösningar de upplevt. Fokus för studien var att skönja
faktorer eller ”triggers” som fått folk att ändra beteende vad gäller ”bilen och ”biffen”, med syfte att teoretiskt kunna närma oss ”vändpunkter” i fråga om mänskligt beteende och ödesfrågor. Svaren analyserades utifrån de teoretiska perspektiven ”vanans makt” och kognitiv dissonans. Resultaten jämfördes med andra studier. Viktiga motiv var främst kunskap, känslor och ett moralsnöre.
Enkätsvaren visade också de vanligaste ursäkterna att inte ställa bilen, och
ursäkter till att fortsätta äta kött och/eller mejeriprodukter. Det rörde sig framför allt om att folk upplever för stora avstånd för andra alternativ och en brist på kollektivtrafik, men också sociala inlåsningar, där t.ex. livspusslet med barn, skola, aktivitet och jobb ställer till det. Även finansiella faktorer och en social kontext som inte var socialt stödjande lyftes. Bland lösningarna nämndes att bryta en vana, eller en händelse av förändrade livsförhållanden, t.ex. en flytt. Även alternativ till fossilbil nämndes, främst elbil, cykel eller kollektivtrafik. Vad gäller köttkonsumtionen nämndes familjens olika önskemål som är svåra att komma runt, samt ”av gammal vana”. Bland de som ändrat sina matvanor nämndes lösningar som att lära sig matlagningskunskap och att med viljestyrka bryta en vana eller gå sin egen väg trots att resten av familjen inte följde med. Motivation, social kontext, och förändrad livssituation kunde agera som reagens för både ”bilen” och ”biffen”. Kunskap om de lösningar folk funnit för att bryta sig loss ur ett klimatskadligt beteende är värdefulla för att ge samhället och civilorganisationer bättre förutsättningar att sätta in rätt åtgärder för att stötta individer i deras
klimatomställning.

• author: Zöttl, Elisabet
• supervisor: Lars Harrysson
• organization: Studies in Environmental Science; Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
• alternative title: En enkätundersökning om att gå ”från tanke till handling” vad gäller ”bilen” och ”biffen”
• course: MVEM30 20221
• year: 2022
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Carbon footprint, lifestyle changes, climate mitigation, personal footprint, reducing climate emission
• language: Swedish
• id: 9109292
• date added to LUP: 2023-02-06 12:43:11
• date last changed: 2023-02-06 12:43:11