Hur främjas skapandet av sociala nyttor i campus utemiljöer?

Abstract (Swedish)

Behovet av att skapa hållbara och flexibla byggnader har vuxit under de senaste åren, inte minst för att möta högt uppsatta klimatmål. Utrymmena mellan byggnaderna, med andra ord utemiljöer, har regelbundet prioriterats sekundärt och anpassats i stor utsträckning efter det bebyggda behovet. Utemiljöer i urban kontext innehåller ofta mer eller mindre kollektiva varor, som är icke-exkluderbara och ingen rivalitet råder kring. För att tillgodose värdefulla utemiljöer stöter fastighetsbolag på stora utmaningar, då investeringar sällan kan kopplas till en direkt ekonomisk avkastning, då det inte tas betalt för användandet av utemiljön och de kollektiva varorna.

Att välutformade utemiljöer är av stor betydelse är otvivelaktigt. Utemiljöer innehåller allt från offentliga platser, parkområden, torg och mötesplatser till möjligheter för transport, vilka kan innehålla olika sociala och ekologiska nyttor. En välplanerad utemiljö kan bidra till att minska stress och mental ohälsa, öka fysisk aktivitet och stärka sociala nätverk. Det kan även stärka fastigheternas ekonomiska värde och attraktionskraft. Gröna miljöer har inte minst en påvisad positiv effekt för högskolestudenter och det finns studier på att ett universitets campusmiljö rankas som den viktigaste faktorn till val av universitet.

Då det statligt ägda fastighetsbolaget Akademiska Hus utvecklar majoriteten av de svenska campusen så riktas fokuset i examensarbetet på deras verksamhet, utemiljöer vid högskolor och universitet generellt samt specifikt på campus LTH Lund där Lunds universitet bedriver utbildning och forskning. Syftet med examensarbetet är att granska hur fastighetsbolagets finansieringsmodeller och arbetsprocess möjliggör skapandet av sociala värden och nyttor i utemiljöer. Vidare är syftet att klarlägga potentiella förändringar som hade främjat skapandet sociala nyttor i utemiljön. Även fast undersökningen görs på ett specifikt fastighetsbolag så syftar examensarbetet till att erhålla generella slutsatser och lärdomar som kan appliceras på andra bolag och i andra sammanhang. Även studenternas behov och åsikter om campus samlades in och sattes i relation till hur Akademiska Hus arbetar. En kvalitativ metod har använts och data och vetenskaplig grund har tagits fram med hjälp av en litteraturstudie, fallstudie, enkätstudie och intervjustudie.

Av resultatet att döma har medarbetare på Akademiska Hus och studenter relativt liknande visioner för campus LTH i Lund. I dagsläget anges många funktioner och nyttor i campusets utemiljöer saknas och fastighetsbolagets finansieringsmodeller och arbetsprocess antas båda två ligga till grund för att campuset främst uppfyller basbehovet om att vara en trygg plats, utöver uppskattning för de stora grönområdena.

Överlag har fastighetsbolaget campusmålbilder och strategier som inkluderar att skapa fler sociala och ekologiska värden i utemiljöerna. Däremot har ett glapp observerats för att målen ska bli realiserade, då bristande och alltför många finansieringsmodeller används och ett systematiskt arbete mot målen saknas i praktiken. De nödvändiga förändringarna som behövs för att tillgodose sociala nyttor i utemiljöer kan sammanfattas till att utemiljöprojekt bör finansieras av en specifik utemiljöbudget som är skild från budgeten för byggprojekt. Medarbetare eller konsulter med fokus på utemiljö bör medverka från tidigare skeden i projekt. Vidare behöver studenters åsikter samlas in mer systematiskt och varje campus bör ha en masterplan som tydligare inkluderar målen i utemiljön och blir användbara för alla medarbetare i vardagsbeslut. Helhetsgrepp i utemiljön ska förbättras med en förenklad arbetsprocess som inkluderar att investeringar bedöms utifrån hållbarhetskriterier. Investeringar i utemiljön ska vara mer eller mindre frikopplade från ekonomiska avkastningskrav, men bedöms efter krav på ekologiska och sociala värden. Att fastighetsbolaget så transparent som det är möjligt redovisar investeringar och ändå använder ramverk som talar ett ekonomiskt språk, såsom SROI, kan vara fördelaktigt för att inspirera andra fastighetsbolag att ta kliv mot hållbarare utemiljöer.

Abstract

The need for sustainable and flexible buildings has grown in recent years in order to meet climate goals. However, outdoor environments have often been overlooked and is often strongly controlled by the built environment. These spaces hold significant social and ecological benefits but pose challenges for real estate companies as they lack direct financial returns.

Well-designed outdoor environments play a crucial role for several reasons. They contribute to reducing stress and mental health issues, promote physical activity, and strengthen social networks. They can also enhance attractivity and property value. The campus environment is a vital factor in the choice of university for students.

This report focuses on Akademiska Hus, a state-owned real estate company, and their efforts in creating social and ecological values in outdoor environments, particularly at the LTH campus in Lund in the south of Sweden. Akademiska Hus’s financing models and working processes are examined in the light of how they develop outdoor spaces and how they can improve. Even though a specific company is investigated, the aim is to obtain findings and conclusions that can be used generally and is applicable in other contexts and companies. The thesis contains a literature study, case study, interview study and a survey study, where the interviews were held with coworkers and representatives from the company management. Representatives from the university were also interviewed and students' opinions were collected from the survey.

The findings highlight the need for a dedicated outdoor environment budget, early involvement of outdoor specialists in projects, systematic collection of student opinions, and comprehensive master plans. The implementation of wider sustainability criteria when evaluating the impact of an investment, and for instance include frameworks such as SROI, will allow for social and ecological values to take a bigger place in outdoor projects. In addition, the more transparent the company presents their new investment calculations and criterias, the bigger chance industry peers can accompany Akademiska Hus towards developing more sustainable outdoor environments.

Popular Abstract (Swedish)

Ett välutformat universitetscampus har en positiv påverkan på bland annat fysisk och mental hälsa, akademiska prestationer och kan främja social hållbarhet. Trots det ställs ändå stora fastighetsägare av campus, såsom Akademiska Hus, mot utmaningar för att investera i utemiljön.

I samhällsbyggnadsbranschen blir ofta utemiljöer bortprioriterade i projekt då byggnader och inomhuslokaler oftast sätts i främsta rummet och är det som täcks finansiellt. Utemiljöer har inte sällan karaktären av att vara offentliga platser och inkluderar allt från parker, sjöar, torg och mötesplatser till gång, cykel- och bilvägar. Gemensamt för dessa i städer är att de i stor utsträckning nyttjas helt fritt, och fastighetsägarna kan således inte tjäna pengar på att besökarna vistas på marken. Det gör att företag har svårt att motivera åtgärder i utemiljön då det inte ger några direkta intäkter, oavsett hur trevlig platsen är.

Studier visar dock att välutformade utemiljöer, ofta med mycket natur och grönska, kan minska stress, främja mental och fysiska hälsa och vara platser som stärker sociala nätverk. Det kan även bidra till att förbättra studieresultatet för universitetsstudenter. Akademiska Hus är ett statligt ägt fastighetsbolag som äger, förvaltar och utvecklar en majoritet av Sveriges universitetscampus. Det ingår i Akademiska Hus uppdrag att skapa inkluderande miljöer för lärande, återhämtning och social samvaro på sina campus, vilket gör utemiljöns utformning viktig för fastighetsbolaget och dess slutanvändare, nämligen studenter. Då fastighetsbolaget är statligt ägt och med ambitiösa, uttalade visioner om utemiljön kan det argumenteras för att Akademiska Hus har ett större ansvar än andra aktörer i branschen att investera i utemiljön, trots att det är kollektiva resurser.

Rapporten undersöker hur Akademiska Hus arbetsprocesser och finansieringsmodeller är utformade för att möjliggöra skapande av gynnsamma utemiljöer. Akademiska Hus åtgärder och insatser jämförs även mot vad studenter efterfrågar i utemiljön på Lunds Tekniska Högskola (LTH) i Lund. Undersökningen gjordes genom både intervjuer och enkäter.

Resultatet visade att studenter och medarbetare på Akademiska Hus i stora drag är överens om hur ett välutformat campus ser ut. Däremot är det en bit att gå för att nå målbilderna på campus LTH i Lund och många liknande campus i utkanten av städerna är relativt standardiserade. Studenter tycker att campus LTH är en trygg plats, vilket Akademiska Hus arbetat länge med då det är grundläggande för att studenter ska vistas på campus. Studenterna uppskattar även de stora grönområdena som finns på LTH-området, men utöver det är inställningen till utemiljön neutral eller låg. Författarna tror att en anledning till det kan vara att Akademiska Hus inte har lätthanterliga arbetsprocesser för att finansiera utemiljöprojekt. Likaså samlas studenters åsikter inte in tillräckligt, vilket enkätresultatet visade då nästan inga studenter på LTH kände att de kan påverka utemiljöns utformning.

Författarna kommer fram till att Akademiska Hus behöver avsätta en budget separat för åtgärder i utemiljön. Det observerades ett glapp mellan vad företaget säger att de vill genomföra i utemiljön mot vad de faktiskt har möjlighet att göra. I dagsläget görs åtgärder i utemiljön ofta under samma projektbudget som för om- och nybyggnationer, vilket leder till att insatserna i utemiljön blir bortprioriterade eller undermåliga. Om utemiljöprojekt har en egen budget, kombinerat med en förenklad arbetsprocess, kan helheten på campus arbetas med på ett enklare sätt och utemiljön kan formas till det bättre.

• author: Krook, Gustav and Ramel, Elvira
• supervisor: Fredrik Kopsch
• organization: Real Estate Science
• alternative title: How to enhance the creation of social values in campus outdoor areas?
• course: VFTM01 20231
• year: 2023
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Business and Economics
• keywords: Utemiljöer, campus, sociala nyttor, grönområde, finansieringsmodeller, arbetsprocess, stadsutveckling, campusutveckling
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVLM 23/5524SE
• language: Swedish
• id: 9121220
• date added to LUP: 2023-06-15 16:16:51
• date last changed: 2023-06-15 16:16:51