Nya visselblåsarlagen - Ett utvecklat skydd vid rapportering om missförhållanden inom privat sektor

Abstract

The term "whistleblower" refers to an individual who discloses wrongdoing in authorities, companies, or society in general. Whistleblowing holds significant importance in the workplace as it frequently unveils vital information inaccessible to the general public. However, studies have shown that employees who become aware of misconduct frequently choose not to report it. The EU-directive on the protection of persons who report breaches of Union law was implemented by the Swedish government in 2019. The government acknowledged that the previous law regarding whistleblowers did not meet the minimum requirements of the directive, necessitating new legislation in the field. The Act (2021:890) on the protection of persons who report misconduct is based on and implements the Whistleblower Directive. The legislation applies to reporting on wrongdoing of public interest. The reporting individual is now protected by the legislation even if the misconduct is not of serious nature, meaning that the new requirement of public interest covers more situations.

The essay provides a legal analysis from a social science perspective, focusing on the protection of private sector employees in whistleblowing. The aim of the essay is to explain the consequences of implementing the new requirement of public interest for employees in the private sector. The protection of private sector whistleblowers has been examined and compared with previous protections for whistleblowers. Numerous measures have been taken to enhance protection for whistleblowers at both national and European levels. The essay's starting point is thus the interaction between the European Convention, the Whistleblower Directive, and Swedish labor law protection.

The analysis of the new requirement shows that the new law is complex, and the meaning of public interest is not entirely clear. Consequently, individuals may find it difficult to assess whether they are protected by the law in specific situations. The essay concludes that it is crucial for employees to have knowledge of whistleblower protection legislation and when the requirement of public interest applies. This understanding is essential to ensure that whistleblower legislation effectively achieves its intended purpose.

Abstract (Swedish)

Begreppet visselblåsare benämner en person som avslöjar missförhållanden i myndigheter, företag eller samhället i övrigt. I arbetslivet är visselblåsning särskilt viktigt eftersom visselblåsaren ofta avslöjar viktig information som allmänheten inte har tillgång till. Trots det har studier visat att arbetstagare som får kännedom om missförhållanden ofta avstår från att slå larm. Regeringen antog EU:s direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten år 2019. Regeringen konstaterade att den tidigare lagen gällande visselblåsare inte uppfyllde direktivets minimikrav, vilket innebar ett behov av ny lagstiftning på området. Lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden bygger på och implementerar visselblåsardirektivet. Den gäller vid rapportering om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att det kommer fram. Nu krävs det inte missförhållanden av allvarlig art för att den rapporterande ska skyddas av lagstiftningen, vilket innebär att det nya rekvisitet allmänintresse omfattar fler situationer.

Uppsatsen innebär en rättsanalys ur en samhällsvetenskaplig kontext där privatanställdas skydd vid visselblåsning behandlas. Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilka konsekvenser implementeringen av det nya rekvisitet allmänintresse medför för arbetstagare inom privat sektor. Privatanställdas visselblåsares skydd har kartlagts och jämförts med tidigare skydd för visselblåsare. En mängd åtgärder har vidtagits i syfte att öka skyddet för visselblåsare både på nationell nivå och inom Europarätt. Uppsatsens utgångspunkt är därmed samspelet mellan Europakonventionen, Visselblåsardirektivet och det svenska arbetsrättsliga skyddet.

Kartläggningen av rekvisitet visar att den nya lagen är komplex och innebörden av allmänintresse inte är helt tydlig. Det kan därmed vara svårt för den enskilde att bedöma ifall de skyddas av lagen i konkreta situationer. Uppsatsen kommer fram till att det är centralt att arbetstagare får kunskap kring skyddslagstiftningen för visselblåsare och när rekvisitet allmänintresse är tillämpligt för att visselblåsarlagen ska få det genomslag som den är avsedd till att få.

• author: Beagan, Sally
• supervisor: Ann-Christine Hartzén
• organization: Department of Business Law
• course: HARN30 20231
• year: 2023
• type: H1 - Master's Degree (One Year)
• subject: Law and Political Science
• keywords: Visselblåsning, Yttrandefrihet, Lojalitetsplikt
• language: Swedish
• id: 9121332
• date added to LUP: 2023-06-15 11:14:20
• date last changed: 2023-06-15 11:14:20