“Förutfattade meningar och olika måttstock tillämpas på kvinnor - i evighet, amen” - En kvalitativ innehållsanalys av kvinnliga politikers självbiografier

Abstract (Swedish)

Kvinnors upplevelser och erfarenheter av politiska uppdrag präglas av en manlig organisationsstruktur och dominans, där männen är de som bestämt reglerna och har tolkningsrätten till dessa. Detta har inneburit att kvinnors intåg i den politiska eliten varit lång och svår, och än idag har kvinnliga politiker inte samma villkor som sina manliga kollegor. Mycket har dock skett genom åren, från 1960- och 1970-talens mycket manligt dominerande politiska miljöer till 2010-talet då nästan hälften av alla riksdagsledamöter var kvinnor och flera av Sveriges partier hade en kvinna i spetsen. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser och erfarenheter av hur organisationsstrukturer påverkat kvinnor i den svenska, mansdominerade politiska eliten mellan 1960 och 2010-talet. Det empiriska materialet omfattar politiska självbiografier, författade av 10 kvinnliga politiker. Materialet analyseras utifrån tidigare forskning på området, Joan Ackers (2006) teori om ojämlikhetsregimer, Anna Wahls (1992) teori om könsstrukturer samt Hartmut Rosas (2013) teori om det rasande stillaståendet. Studiens slutsatser visar att idén om att 40/60 procent utgör ett jämställt ideal även finns för hur kvinnor och män behandlas, där jämställdhet anses uppnåtts trots kvinnors sämre villkor. Det har också med åren uppstått en könsneutral ideologi som försvårat arbetet med jämställdhet genom att göra det illegitimt att påstå att ojämlik behandling och utanförskap grundar sig i kön.

Popular Abstract (Swedish)

Under många år var det bara män som jobbade i riksdagen och regeringen, och tog beslut för hur vårt samhälle skulle se ut och organiseras. Det här innebar bland annat att det fanns lagar som sa att männen bestämde över kvinnors kroppar. Kvinnor kämpade i många år för att även de skulle få ta sig in på de höga positionerna i politiken, vilket till slut hände, men det gick långsamt. Mer började däremot hända under 1960- och 1970-talen när kvinnorörelsen blev starkare, men först under 1990-talet ansågs det vara jämställt i antal mellan män och kvinnor i riksdagen. Även fast det nu är ungefär lika många män och kvinnor i riksdagen så har forskning visat att kvinnor upplever sig bli sämre behandlade än deras manliga kollegor. Kvinnor får också mycket kritik och behöver vara mer pålästa än sina manliga kollegor för att andra ska lita på vad de säger. En förklaring till det här kan vara att det finns en manlig organisationsstruktur, alltså att det är männen som har bestämt hur man ska bete sig och vara, och även hur man ska jobba inom riksdagen och regeringen. I den här uppsatsen undersöks hur kvinnor som jobbat högt upp i politiken mellan 1960-talet och 2010-talet upplever sitt arbete. Jag jämför kvinnornas upplevelser och erfarenheter för att se om det finns likheter och skillnader. För att försöka förstå kvinnornas upplevelser analyseras de med hjälp av tidigare forskning och teorier. Resultatet för studien visar att kvinnorna upplever att männen fortfarande har mer makt än dem och att det är svårare för kvinnor att utföra sitt jobb fritt och på samma villkor som männen i samma typ av positioner. De får stå ut med kränkande behandling och mycket kritik, det är också svårt för dem att säga ifrån mot männen. Den största skillnaden mellan kvinnorna över tid verkar vara hur tydlig den illa behandlingen är i form av kränkande ord, behandling och varför det är svårt att säga ifrån. Under 1960-talet är en sämre syn av kvinnor mer uttalad och det var inte kontroversiellt på samma sätt att hålla kvinnorna utanför. Med åren har detta förändrats till att det inte längre är accepterat att aktivt hålla kvinnorna utanför. Istället görs detta mer försiktigt genom att till exempel påstå att det inte finns någon skillnad mellan män och kvinnor vilket gör det svårt för kvinnor att påstå att de blir sämre behandlade utifrån sitt kön.

• author: Vestergaard, Josefine
• supervisor: Åsa Lundqvist
• organization: Sociology; Department of Sociology
• course: SOCM04 20231
• year: 2023
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Social Sciences
• keywords: Kvinnliga politiker, manlig organisationsstruktur, jämställdhet, könsneutral ideologi, ojämlikhetsregimer, könsstrukturer, rasande stillastående.
• language: Swedish
• id: 9122584
• date added to LUP: 2023-06-13 19:03:32
• date last changed: 2023-06-13 19:03:32