Miljöpåverkan av hönsfoder ur ett livscykelperspektiv

Abstract

The environmental impact of poultry mainly arises from their feed. Therefore, this study aimed to investigate the environmental impact of three Swedish poultry feeds and identify how their environmental performance could be improved. This was done with the method of life cycle assessment where the environmental impact categories of, climate change, acidification potential, eutrophication potential, land use, and biodiversity were estimated. The impact on biodiversity was qualitatively assessed, due to the lack of standardized methods for quantifying this aspect.

The results showed that the ingredients mainly contribute to the environmental impact, where wheat was found to be the ingredient with the largest environmental impact, which was explained by the large wheat content in the poultry feeds. Furthermore, rape and soy contribute to a large environmental impact in comparison to their small proportion of the feed. Moreover, in the qualitative assessment, it is concluded that intensified farming results in a negative impact on biodiversity.
Additionally, the life cycle assessment’s ability to include biodiversity was discussed, due to the current methodology’s insufficiency to include the complexity of biodiversity. Perhaps, it is possible that the life cycle assessment method cannot include biodiversity and another complementing tool is necessary. But it is ascertained that studies must include biodiversity, otherwise, the effects both locally and globally on biodiversity will be negative.

Lastly, the environmental impact of poultry feed can be reduced. It is mainly recommended to replace soy with an ingredient with a lower environmental impact. Furthermore, is it recommended to reduce the negative impact on biodiversity by using fewer pesticides, having smaller fields, and growing a larger variety of crops. This is recommended based on the conclusion that action toward more sustainable agriculture is required.

Popular Abstract (Swedish)

I Sverige finns det ungefär 22 miljoner kycklingar och höns. Den miljöpåverkan som uppkommer genom deras liv kommer främst från deras mat. För att kunna minska miljöpåverkan från kycklingarna och hönsen är det därför nödvändigt att titta närmre på hönsfoder. Genom att studera produktionskedjan för deras foder kan man upptäcka var störst miljöpåverkan uppkommer och vad man kan göra för att minska den. Därför gjordes detta examensarbete, där miljöpåverkan från tre av Granngårdens hönsfoder studerades.

För att undersöka miljöpåverkan har metodiken livscykelanalys (LCA) använts, där miljöpåverkan från hönsfodren har undersökts genom hela dess livscykel, från odling av råvarorna till återvinning av förpackningen. Miljöpåverkan har undersökts utifrån aspekterna klimatpåverkan, försurning, övergödning, markanvändning och biologisk mångfald. I nuläget finns det ingen standardiserad metod för att mäta biologisk mångfald, därför diskuterades det istället hur hönsfodren påverkar den biologiska mångfalden. Diskussionen avgränsades till att undersöka jordbrukets påverkan.

Studiens resultat var att råvarorna bidrar till störst miljöpåverkan, och av råvarorna främst vetet. Vetets stora miljöpåverkan beror huvudsakligen på att hönsfodren viktmässiga utgörs till ungefär hälften av vete. Förutom vetet har rapsen och sojan stor miljöpåverkan, speciellt i förhållande till att de viktmässigt utgör en förhållandevis liten andel. Det rekommenderas främst att ersätta sojan med en råvara med lägre miljöpåverkan eftersom sojan kräver långa transporter och har stor påverkan på den biologiska mångfalden.

Studien konstaterade att jordbruket ger upphov till en negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Och även om hönsfodrens markanvändning utgör en liten andel av Sveriges totala odlingsmarker så bör hela jordbruket bli mer hållbart för att motverka förlusten av biologisk mångfald. Därmed bör även Granngården ställa krav på sina leverantörer att vidta åtgärder för att hejda förlusten. Exempelvis genom att minska användningen av bekämpningsmedel, minska storlekarna på åkrarna och odla flera olika grödor i odlingslandskapet.

Eftersom biologisk mångfald är en viktig aspekt har studien även undersökt LCA-metodikens anpassning att inkludera biologisk mångfald. Resultatet visade att metodiken i nuläget inte är tillräckligt utvecklad för att inkludera komplexiteten av biologisk mångfald. Därför krävs det antingen en omfattande utvecklingen av LCA-metodiken eller så krävs andra kompletterande verktyg. Möjligen är det svårt att utforma en metod som kan inkludera den biologiska mångfaldens komplexitet. Men det konstaterades att biologisk mångfald är en aspekt som måste tas hänsyn till eftersom det annars kan leda till en fortsatt förlust av biologisk mångfald både lokalt och globalt.

• author: Engsmyre, Louise
• supervisor: Pål Börjesson
• organization: Studies in Environmental Science; Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
• course: MVEM02 20231
• year: 2023
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Höns, LCA, Livscykel, Miljöpåverkan
• language: Swedish
• id: 9125939
• date added to LUP: 2023-06-26 17:14:24
• date last changed: 2023-06-26 17:14:24