Safety in Urban Spaces using Urban Planning: a Comparative Study in Bogotá, Colombia

Abstract

Many cities around the world are facing the same challenges when it comes to the ability for women to move around and feel safe in public spaces. For women, using public spaces entails fear of sexual violence and of being attacked, which forces them to always be vigilant and reduces their quality of life.

Throughout history, cities have consisted of mainly male planners, designers and government leaders who have created urban spaces that perpetuate outdated gender norms and inequalities. Cities, as they are today, prioritise men’s health, mobility, safety, leisure, and economic well-being over women. This heritage of inequalities has been aggravated by the lack of participatory urban design, and especially of the failure to involve women in urban planning and renewal processes.

The purpose of this thesis is to identify what factors in urban spaces can be characterised as unsafe and to analyse if public space can become safer for women by implementing different planning theories. The thesis aims to answer how adequate urban planning can make public spaces feel safer for women.

The focus on women was chosen because gender transcends all other social relations such as class, age, ethnicity, and religion, and it also transcends all socioeconomic factors such as education, employment, and income. The focus was also chosen because women make up for more than half of the humankind and are still thought of as a minority. Even though this thesis has been limited to being about safety for women in cities, a lot that is stated about women in this thesis, also is the case for LGBTQIA+ people. They also experience discrimination in cities which leads to decreased quality of life.

The research was carried out as a case study in Bogotá, Colombia. With the rapid, uncontrolled urban development of Bogotá, there is a high probability that the urban spaces have been neglected and resulted in feeling unsafe, unwelcoming, and insecure. Which is why there is a need for analysing urban spaces in Bogotá and perhaps being able to reach their full potential. Three different areas were chosen in Bogotá which through site visits were observed, compared, and analysed with relevant theories. The chosen areas are called Las Nieves, Quinta Camacho, and Bella Suiza, and they are all areas mainly containing housing.

The theories chosen for the thesis are based on the work from two major urban planners, Jan Gehl and Jane Jacobs. Gehl believes that for an area to be safe it must be well adapted for human scale and feel welcoming. To be able to analyse this he presents the 12 Quality Criteria an urban space should possess. To be able to analyse if a public place is safe for women, three criteria were added to the 12 Quality Criteria in this thesis. The Modified Quality Criteria is used when referring to Gehl’s adjusted 12 Quality Criteria.

According to Jacobs, diversity is the most important factor a city must have to be safe. A homogeneous visitor audience together with an at least equally homogeneous surrounding environment results in empty streets during certain times of the day, and it is important that the street is never completely empty. To get diversity in a city there are four aspects that should be accommodated at the same time: mix of functions, short blocks, mix of houses and high concentration of people.

According to the results from both the Modified Quality Criteria and Jacobs theory about diversity, the area with most restaurants, low buildings and well-maintained streets was the safest one. The results from Jacobs’ theory about diversity, shows that none of the other two areas can be perceived as safe since they do not meet the criteria for being diverse. The second safest neighbourhood according to the Modified Quality Criteria was the one with well-maintained streets, nice parks but both gated communities and similar functions located in the same area. The least safe neighbourhood was the poorly maintained one with broken sidewalks, bars on windows and scribblings on houses. This neighbourhood also had similar functions taking up large space, like parking lots and universities.

The conclusion of the thesis is that there are many aspects that can make an area perceived as unsafe and to make an urban space feel safer for women with urban planning it is important that a woman’s perspective must be implemented to the planning process. Three aspects, with associated sub-aspects, were developed through the study to create safer urban environments for women. These can be summarised as follows:

- Presence of human life
o Diversity
o Different functions
o Comfort, Protection, Delight
- Overview
o See-through greenery
o No dark spaces
o Short blocks
o No barriers
- Lighting
o Streetlights
o No narrow streets combined with tall buildings
o No dense greenery

Abstract (Swedish)

Många städer runt om i världen står inför samma utmaningar när det gäller kvinnors förmåga att röra sig och känna sig trygga i offentliga utrymmen. För kvinnor innebär användningen av offentliga utrymmen rädsla för sexuellt våld och för att bli attackerade, vilket tvingar dem att alltid vara vaksamma och minskar deras livskvalitet.

Genom historien har städer planerats av främst manliga planerare, designers och politiker som har skapat stadsrum som vidmakthåller föråldrade könsnormer och ojämlikheter. Städer, som de är idag, prioriterar mäns hälsa, rörlighet, säkerhet, fritid och ekonomiska välbefinnande framför kvinnor. Detta arv av ojämlikheter har förvärrats av bristen på brukarmedverkan vid stadsplanering, och särskilt av misslyckandet med att involvera kvinnor i stadsplanering och förnyelseprocesser.

Syftet med denna avhandling är att identifiera vilka faktorer i stadsrum som kan karakteriseras som otrygga och att analysera om det offentliga rummet kan bli tryggare för kvinnor genom att implementera olika planeringsteorier. Avhandlingen syftar till att svara på hur adekvat stadsplanering kan få offentliga utrymmen att kännas tryggare för kvinnor.

Fokus på kvinnor valdes eftersom kön överskrider alla andra sociala relationer som klass, ålder, etnicitet och religion, och det överskrider också alla socioekonomiska faktorer som utbildning, sysselsättning och inkomst. Inriktningen valdes också eftersom kvinnor utgör mer än hälften av mänskligheten och fortfarande betraktas som en minoritet. Även om den här avhandlingen har begränsats till att handla om säkerhet för kvinnor i städer, så är mycket som sägs om kvinnor i denna avhandling också fallet för HBTQIA+-personer, som också upplever diskriminering i städer vilket leder till försämrad livskvalitet.

Forskningen utfördes som en fältstudie i Bogotá, Colombia. Med den snabba, okontrollerade stadsutvecklingen i Bogotá är det stor sannolikhet att stadsrummen har försummats och resulterat i att de känns otrygga, ovälkomna och osäkra. Därför finns det ett behov av att analysera stadsrum i Bogotá och kanske kunna nå deras fulla potential. Tre olika områden valdes i Bogotá för att genom platsbesök observera, jämföra och analysera med relevanta teorier. De utvalda områdena heter Las Nieves, Quinta Camacho och Bella Suiza, och de är alla områden som huvudsakligen innehåller bostäder.

De teorier som valts för examensarbetet är baserade på arbetet från två stora stadsplanerare, Jan Gehl och Jane Jacobs. Gehl menar att för att ett område ska vara säkert måste det vara väl anpassat för mänsklig skala och kännas välkomnande. För att kunna analysera detta presenterar han de 12 kvalitetskriterier ett stadsrum bör ha. För att kunna analysera om en offentlig plats är säker för särskilt kvinnor har tre kriterier lagts till de 12 kvalitetskriterierna i denna studie. De modifierade kvalitetskriterierna används vid hänvisning till Gehl’s justerade kvalitetskriterier i studien.

Enligt Jacobs är mångfald den viktigaste faktorn en stad måste ha för att vara säker. En homogen besökspublik tillsammans med en minst lika homogen omgivande miljö resulterar i tomma gator under vissa tider på dygnet och det är viktigt att gatan aldrig är helt tom. För att få mångfald i en stad är det fyra aspekter som bör rymmas samtidigt: funktionsblandning, korta kvarter, blandning av hus och hög koncentration av människor.

Enligt resultaten från både de modifierade kvalitetskriterier och Jacobs teori om mångfald var området med flest restauranger, låga byggnader och välskötta gator det säkraste. Resultaten från Jacobs teori om mångfald, visar att inget av de andra två områdena kan uppfattas som säkert eftersom de inte uppfyller kriterierna för mångfald. Det näst säkraste kvarteret enligt de modifierade kvalitetskriterier var det med välskötta gator, fina parker men både gated communities och liknande funktioner belägna i samma område. Den minst säkra stadsdelen var den dåligt underhållna med trasiga trottoarer, galler på fönster och klotter på hus. Denna stadsdel hade också liknande funktioner som tog stor plats, som parkeringsplatser och universitet.

Slutsatsen av examensarbetet är att det finns många aspekter som kan göra att ett område upplevs som otryggt och för att ett stadsrum ska kännas tryggare för kvinnor med stadsplanering är det viktigt att ett kvinnoperspektiv måste implementeras i planeringen. Tre aspekter, med tillhörande delaspekter, utvecklades genom studien för att skapa säkrare stadsmiljöer för kvinnor. Dessa kan sammanfattas enligt följande:

- Mänsklig närvaro
o Mångfald
o Mix av funktioner
o Skydd, komfort, njutning
- Översikt
o Genomsynlig grönska
o Inga mörka utrymmen
o Korta kvarter
o Inga barriärer
- Ljus
o Belysning
o Mänsklig skala
o Ingen tät vegetation

Popular Abstract (Swedish)

Kvinnors trygghet på offentliga platser med stadsplanering - en jämförelsestudie i Bogotá

Varför går kvinnor runt i städer och är otrygga? Är det något med de offentliga platserna och vad kan i sådana fall kännetecknas som otryggt på dessa platser?

Många städer runt om i världen står inför samma utmaningar när det gäller kvinnors möjlighet att vistas och känna sig trygga på offentliga platser. Kvinnor känner ofta en rädsla för sexuellt våld och för att bli attackerade när de är på offentliga platser. Det här minskar kvinnors livskvalitet då de tvingas att alltid vara vaksamma på offentliga platser.

För att en offentlig plats ska kunna upplevas som trygg för kvinnor har tre kriterier tagits fram för att implementeras i stadsplaneringen. Dessa kriterier är mänsklig närvaro, överblickbarhet samt ljus. För att uppfylla kriteriet mänsklig närvaro i ett område bör komponenterna; mångfald, mix av funktioner samt bekvämlighet, skydd och njutning implementeras. För att uppfylla kriteriet överblickbarhet i ett område måste följande komponenter implementeras: genomsynlig grönska, inga mörka vrår, korta kvarter samt inga barriärer. För att uppfylla kriteriet ljus i ett område ska följande komponenter implementeras i stadsplaneringen: gatljus, inga smala gator kombinerat med höga hus, ingen tät vegetation.

Forskningen utfördes som en litteraturgenomgång och en fallstudie genom direkta observationer i den colombianska huvudstaden Bogotá. Bogotá valdes på grund av dess snabba tillväxttakt av befolkningen under de senaste decennierna, vilket har lett till de akuta utvecklingsbehoven som i sin tur har resulterat i utbredd segregation och otrygghet i Bogotá. I Bogotá är det ett återkommande problem med rån, stölder och övergrepp som sker både dagtid och kvällstid, vilket gör att människor, särskilt kvinnor, känner sig otrygga och rädda.

Resultatet visade tydligt på att verksamheter såsom restauranger och affärer bidrar till en tryggare atmosfär men att det är viktigt att dessa verksamheter har öppet olika tidpunkter under dagen så att de drar dit människor. Sedan visade även resultaten på att ett områdes skick och utseende är viktiga för att ett område ska kännas tryggt. Att ett område exempelvis är nedklottrat, slitet och skadat visar på att människor inte bryr sig om området och att ingen tar hand om det. Detta menar på att det inte finns några naturliga ägare i området som bringar frid utan istället känns det som att området är otryggt och farligt.

En tredje aspekt från resultaten är att funktioner som tar upp mycket plats i ett område, till exempel stora kontor, universitet och sjukhus, bör omges av andra funktioner. Samma gäller för boenden av samma skick, årtal, upplåtelseformer och så vidare, som drar till sig samma typ av människor till området. Båda dessa gör att både de som bor i området och de som besöker området är relativt lika, vilket resulterar i att området är tomt under flera tidpunkter under dygnet, då lika personer tenderar att ha liknande vanor, rutiner och beteendemönster.

• author: Sandefeldt, Sara
• supervisor: Maria Rasmussen
• organization: Department of Architecture and Built Environment
• alternative title: Trygghet i publika rum med hjälp av stadsplanering: en jämförelsestudie i Bogotá, Colombia
• course: ASBM05 20222
• year: 2023
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Arts and Architecture
• keywords: Urban planning, Bogotá, Colombia, safety, urban design, urban spaces, women, gender, fear Stadsplanering, trygghet, publika rum, kvinnor, kön, rädsla
• language: English
• id: 9128454
• date added to LUP: 2023-06-26 08:39:21
• date last changed: 2023-06-26 08:39:21