Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Kunskapssammanställning över kravställning på cykelbanor inom kommuner

Nederman, Vincent LU (2023) VTVL01 20221
Transport and Roads
Abstract (Swedish)
Cykeln är en avgörandefaktor för en uppnå en samhällseffektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning där en mer attraktiv cykelinfrastruktur kan ge upphov till att fler väljer att resa med cykel i stället för bil. Överflyttningseffekterna från biltrafiken skulle innebära en reduktion av avgasutsläpp, icke-avgaspartiklar från vägtrafik, bulleremissioner och mindre trängsel i staden. Samtidigt skulle en sådan överflyttning ge en hälsofrämjande fysisk aktivitet som ger en positiv effekt på folkhälsan i landet. För att öka cykelanvändningen för att nå ett mer hållbart transportsystem har Sveriges riksdag försökt definiera mål som att cyklandet ska fördubblas till år 2035. För att detta ska uppnås behöver mer fokus läggas på... (More)
Cykeln är en avgörandefaktor för en uppnå en samhällseffektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning där en mer attraktiv cykelinfrastruktur kan ge upphov till att fler väljer att resa med cykel i stället för bil. Överflyttningseffekterna från biltrafiken skulle innebära en reduktion av avgasutsläpp, icke-avgaspartiklar från vägtrafik, bulleremissioner och mindre trängsel i staden. Samtidigt skulle en sådan överflyttning ge en hälsofrämjande fysisk aktivitet som ger en positiv effekt på folkhälsan i landet. För att öka cykelanvändningen för att nå ett mer hållbart transportsystem har Sveriges riksdag försökt definiera mål som att cyklandet ska fördubblas till år 2035. För att detta ska uppnås behöver mer fokus läggas på cykelvägnätets funktion för att uppnå en bra infrastruktur som är attraktiv att använda

Syfte med arbete är att sammanställa en överblick över hur och vilka standardkrav som ställs på gång-och cykelvägar (GC-vägar) i dagsläget, hur dessa kan variera för olika platser samt hur väl lämpade kraven är utifrån resenärernas behov. Detta görs för att säkerställa att konstruktion uppfyller lämpliga standardkrav för cyklister för att potentiellt kunna överbygga suboptimering i mån om att skapa en mer attraktiv infrastruktur.

Arbetet inleds med att bygga en kunskapsbas genom en litteraturstudie om dimensionerings principer och faktorer som bidrar till den slutgiltiga konstruktionen samt de krav som ställs. Därefter genomförs en intervjustudie bestående av ett urval av svenska kommuner utifrån en varierande storlek och lokalisering i landet för att ta hänsyn till frågor som kommunens storlek, miljö, ekonomi och personella resurser. Intervjustudien ska ge en bild över den nuvarande standarden av konstruktionerna som brukas och vilka utvecklingspotentialer som kan medfölja. Intervjustudien kompletteras med en jämförelsestudie där olika planeringsdokument från olika kommuner och Trafikverket och analyseras och jämförs med varandra för att jämföra olika dimensionerings resultat för att se hur det kan skilja sig mellan platser.

Resultatet visar att standardkraven är lämpliga och att en hög standard uppnås inom studiens ramar. Det framgår att slutgiltiga dimensioneringsresultat säkerställs för att tillgodose belastningar ifrån tyngre fordonslaster som inte produceras av fotgängare och cyklister. Detta förblir även en av de största problembeskrivningar som togs upp i intervjustudien, där orsaker till nedbrytning oftast var ett resultat av utomstående effekter där den otillåtna trafik som framförs på GC-vägar var en av de största faktorerna. De flesta kraven ställs därmed inte utifrån cyklister och fotgängares behov vilket behöver vidare utvecklas. Detta berör främst kontaktytan vilket är väsentligt för säkerheten, komforten och framkomlighet för cyklister. Ur jämförelse analysen drogs slutsatsen att de studerande kommunerna följde i grunden samma regelverk men att applikationen mellan kommunerna ser väldigt varierande ut. Där det finns stora variationer mellan de olika dimensionering resultat även för kommuner vilket antas ha liknande klimat och undergrundsmaterial. Vidare så jämfördes kommuners befolkning och antal km/GC-väg i mån om att ge en grov uppfattning på den utbyggda infrastrukturen och storlek av respektive kommun. Men det finns ingen korrelation mellan dessa faktorer och konstruktionen där det skulle gå att ifrågasätta om dimensioneringen har ställts korrekt mot behovet och om detta är en effektiv användning av resurser.

Slutsatserna från detta arbete ger bara endast en översiktlig bild och kan tänkas ligga som grund till vidare studier då fler kunskapsluckor behöver fyllas inom detta ämne, där specifika krav som utgår från cyklister och fotgängares behov och förutsättningar behöver utformas. Detta gäller främst komfort och vägytans friktion. Nya fordonstyper inom GC-vägar borde också ackommoderas såsom elcyklar och lastcyklar till kraven där även utformningsprinciper borde tas hänsyn till sådana fordon. En större helhetsbild behöver även ges där fokuset kan ligga på de mer nordliga regioner av Sverige för att bättre förstå klimatets inverkan och för att bättre förstå vinterväghållningens effekter på dimensionering av GC-vägar.

GC-vägar är en sektor som kan tänkas ha större utrymme för ett mer cirkulärt flöde av materialomlopp då kraven som ställs generellt sätt är lägre än den för vägar med motortrafik. Detta kan öppna upp möjligheter för mer återvinning av material för att vidare minimera negativa miljöeffekter av jungfruligt material. (Less)
Popular Abstract
Bicycles are a prerequisite for a long term sustainable transportation service, where a more attractive infrastructure would contribute to a more sustainable transport mode such as cycling in favour of using motor vehicles. Success in changing the main mode of travel from cars to bicycles would result in reduction of greenhouse gas and exhaust emissions, non-exhaust emissions, noise pollution and congestion. Cycling also promotes higher activity levels increasing longevity and general health of the population.

Increased levels of cycling are therefore sought after in reaching a more sustainable transport sector. The Swedish parliament has therefore attempted to outline and devise goals to increase the use of cycling to double the... (More)
Bicycles are a prerequisite for a long term sustainable transportation service, where a more attractive infrastructure would contribute to a more sustainable transport mode such as cycling in favour of using motor vehicles. Success in changing the main mode of travel from cars to bicycles would result in reduction of greenhouse gas and exhaust emissions, non-exhaust emissions, noise pollution and congestion. Cycling also promotes higher activity levels increasing longevity and general health of the population.

Increased levels of cycling are therefore sought after in reaching a more sustainable transport sector. The Swedish parliament has therefore attempted to outline and devise goals to increase the use of cycling to double the amount come 2035 as a transportation mode. For this to occur a more in-depth analysis of the cycling infrastructure and what entitles an attractive, good quality cycling path is required.

This thesis aims to devise a general overview of which standard requirements are used for pedestrian and cycle paths in Sweden, to give an overview on how these requirements can vary for different geographic locations, and how well the requirements are set from the users perspective. The purpose with these aims is to ensure that that the appropriate construction requirement is in place to prevent suboptimization of constructions for building an attractive infrastructure.

Initially this work intends to lay an informational base through a literature study on the design criteria and principles used for a complete pedestrian and cycle path structure. This part will also build an understanding regarding which requirements are used for the structure. Furthermore, an interview study is carried out of a selection of Swedish municipals with a varied size and geographical localisation to consider differences in size, economic, geographic, and personal recourses. The interviews are supposed to give an overview of the current standard for the existing infrastructure in use and which potential developments it could have. The interview study is complemented with an analysis comparing different planning programmes and design guides used by different municipalities. This will also act as a base to analyse the differences of structures implemented by municipals across different geographical places.

The main finding of this study is that the standard of pedestrian and cycling infrastructure is more than sufficient within the study restrictions. However, the high standards is in place to accommodate loads from heavier motorised traffic that may occur rather than the load from only cyclists and pedestrians. This was also the main concern voiced in the interview study which explains the level of standard the cycling paths must maintain. Problems regarding degradation were mainly due to exterior causes due to unauthorized use of cyclist paths by motorised vehicles. The requirements of the structure is therefore not derived from the need of cyclists and pedestrians which will require further development for improvement. These factors mainly affect the contact surface which is essential for the comfort, safety, and accessibility of cyclists. Within the analysis study the conclusion were that the studied municipals follow the same regulation but that applications still varied between municipals. Differences in design criteria within municipals were varied even within those of similar geographical and geological conditions. Municipals population and total length of Km/Cyclist path was determined to give a rough estimation of the existing infrastructure and its size. But the findings show no correlation between these factors were for some cases the design criteria could be questioned of meeting the demands adequately and if it resources could have been manage more effectively.

The findings of this study are limited and is only meant to give a synoptic picture within this field of study and lay the foundation for further research. This field is understudied where more research is needed to give a full understanding of the subject. Were specifically factor such as as comfort and friction of road surface requires more research to better fully understands the needs of cyclist and pedestrians. There have also been recent developments of vehicle types which traffic cyclist paths such as electrical bikes and cargo bikes which also need to be accommodated. A more holistic understanding can also be obtained through further research of the more northern parts of Sweden in order to better understand the effects of climate and winter road maintenance have on the design criteria.

Cyclist paths is also theoretically a field where more recycling of construction material could be applied. This is mainly due to the fact that cyclist path is predominantly likely to experiences less traffic loads than motorized roads therefore reducing the loads and thus the requirements of the structure. This could give further possibilities to reducing the environmental impact from the use of newly produced material. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nederman, Vincent LU
supervisor
organization
alternative title
Design guidelines for Swedish municipal cycle paths – an knowledge overview
course
VTVL01 20221
year
type
M3 - Professional qualifications ( - 4 Years)
subject
keywords
Gång-och cykelbanor, Gång-och cykelvägar, dimensionering, krav, överbyggnad, infrastruktur, Cycling path, cycling roads, pedestrian, design criteria, requirements, pavement structure, infrastructure.
language
Swedish
id
9136629
date added to LUP
2023-09-08 07:23:02
date last changed
2023-09-08 07:23:02
@misc{9136629,
  abstract     = {{Cykeln är en avgörandefaktor för en uppnå en samhällseffektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning där en mer attraktiv cykelinfrastruktur kan ge upphov till att fler väljer att resa med cykel i stället för bil. Överflyttningseffekterna från biltrafiken skulle innebära en reduktion av avgasutsläpp, icke-avgaspartiklar från vägtrafik, bulleremissioner och mindre trängsel i staden. Samtidigt skulle en sådan överflyttning ge en hälsofrämjande fysisk aktivitet som ger en positiv effekt på folkhälsan i landet. För att öka cykelanvändningen för att nå ett mer hållbart transportsystem har Sveriges riksdag försökt definiera mål som att cyklandet ska fördubblas till år 2035. För att detta ska uppnås behöver mer fokus läggas på cykelvägnätets funktion för att uppnå en bra infrastruktur som är attraktiv att använda

Syfte med arbete är att sammanställa en överblick över hur och vilka standardkrav som ställs på gång-och cykelvägar (GC-vägar) i dagsläget, hur dessa kan variera för olika platser samt hur väl lämpade kraven är utifrån resenärernas behov. Detta görs för att säkerställa att konstruktion uppfyller lämpliga standardkrav för cyklister för att potentiellt kunna överbygga suboptimering i mån om att skapa en mer attraktiv infrastruktur.

Arbetet inleds med att bygga en kunskapsbas genom en litteraturstudie om dimensionerings principer och faktorer som bidrar till den slutgiltiga konstruktionen samt de krav som ställs. Därefter genomförs en intervjustudie bestående av ett urval av svenska kommuner utifrån en varierande storlek och lokalisering i landet för att ta hänsyn till frågor som kommunens storlek, miljö, ekonomi och personella resurser. Intervjustudien ska ge en bild över den nuvarande standarden av konstruktionerna som brukas och vilka utvecklingspotentialer som kan medfölja. Intervjustudien kompletteras med en jämförelsestudie där olika planeringsdokument från olika kommuner och Trafikverket och analyseras och jämförs med varandra för att jämföra olika dimensionerings resultat för att se hur det kan skilja sig mellan platser. 

Resultatet visar att standardkraven är lämpliga och att en hög standard uppnås inom studiens ramar. Det framgår att slutgiltiga dimensioneringsresultat säkerställs för att tillgodose belastningar ifrån tyngre fordonslaster som inte produceras av fotgängare och cyklister. Detta förblir även en av de största problembeskrivningar som togs upp i intervjustudien, där orsaker till nedbrytning oftast var ett resultat av utomstående effekter där den otillåtna trafik som framförs på GC-vägar var en av de största faktorerna. De flesta kraven ställs därmed inte utifrån cyklister och fotgängares behov vilket behöver vidare utvecklas. Detta berör främst kontaktytan vilket är väsentligt för säkerheten, komforten och framkomlighet för cyklister. Ur jämförelse analysen drogs slutsatsen att de studerande kommunerna följde i grunden samma regelverk men att applikationen mellan kommunerna ser väldigt varierande ut. Där det finns stora variationer mellan de olika dimensionering resultat även för kommuner vilket antas ha liknande klimat och undergrundsmaterial. Vidare så jämfördes kommuners befolkning och antal km/GC-väg i mån om att ge en grov uppfattning på den utbyggda infrastrukturen och storlek av respektive kommun. Men det finns ingen korrelation mellan dessa faktorer och konstruktionen där det skulle gå att ifrågasätta om dimensioneringen har ställts korrekt mot behovet och om detta är en effektiv användning av resurser.

Slutsatserna från detta arbete ger bara endast en översiktlig bild och kan tänkas ligga som grund till vidare studier då fler kunskapsluckor behöver fyllas inom detta ämne, där specifika krav som utgår från cyklister och fotgängares behov och förutsättningar behöver utformas. Detta gäller främst komfort och vägytans friktion. Nya fordonstyper inom GC-vägar borde också ackommoderas såsom elcyklar och lastcyklar till kraven där även utformningsprinciper borde tas hänsyn till sådana fordon. En större helhetsbild behöver även ges där fokuset kan ligga på de mer nordliga regioner av Sverige för att bättre förstå klimatets inverkan och för att bättre förstå vinterväghållningens effekter på dimensionering av GC-vägar. 

GC-vägar är en sektor som kan tänkas ha större utrymme för ett mer cirkulärt flöde av materialomlopp då kraven som ställs generellt sätt är lägre än den för vägar med motortrafik. Detta kan öppna upp möjligheter för mer återvinning av material för att vidare minimera negativa miljöeffekter av jungfruligt material.}},
  author       = {{Nederman, Vincent}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Kunskapssammanställning över kravställning på cykelbanor inom kommuner}},
  year         = {{2023}},
}