Metodik för framtagande av konsekvenskartor för klimatanpassad dagvattenplanering

Abstract

The extreme short-term precipitation in Sweden is expected to increase due to climate change. This means that there will be an increased risk of floodings in urban areas. Several cloudbursts during the past decade have caused major damage to communities all over Sweden with high restoration costs as a result. To prevent further damage, solutions for managing increased amounts of water are needed. However, since new measures are often costly, it is necessary to develop strategies for which geographical areas should be prioritized.

There is currently no national standard for how consequence analyses of floodings should be made, and a review of previous analyses shows that the investigated consequence categories and the methods used varied greatly. The purpose of this thesis has therefore been to conduct a literature review with the aim of finding out what consequences may arise in case of a flood as well as developing a methodology for future consequence analyses using QGIS. The availability of geodata as well as the possibility of analyzing the consequences without sitespecific studies were important factors when selecting which consequences to include. The selected categories are damage costs for buildings, vehicles, roads and railroads and also consequences for vital societal functions, cultural values, road accessibility and human health. The consequences are assessed by combining data of inundation depth and water velocity with geodata of buildings and roads amongst other things.

The developed methodology was applied to a modelled flood in the city of Landskrona and a script containing all the steps was created with the plugin PyQGIS to facilitate the repetition of the analysis in other cities. The results of the methods for three of the consequence categories were also compared with alternative methods which highlighted that the prioritization order of areas based on the severity of the consequences differ depending on which method is used. The work showed that it is possible to carry out general consequence analysis using geodata with national coverage but also that there is a lack of information about when consequences can be expected and how they should be assessed in relation to others.

Popular Abstract (Swedish)

Vilka konsekvenser uppstår till följd av översvämningar och var riskerar de att bli som störst? Det är två frågor som vi bör ställa oss i arbetet med att minimera de negativa effekterna på samhället.

De senaste åren har nyheterna om extremväder runt om i världen avlöst varandra. I samband med det förändrade klimatet förväntas både fler skyfall och perioder av torka att bli vanligare. Under sommaren 2023 har många människor i Sverige drabbats av konsekvenser till följd av översvämningar i samband med stormen Hans, källare har blivit vattenfyllda och vägar obrukbara.

Vi har i stort sett ingen makt att styra över när och hur mycket regn som kommer. Då återstår alternativet att anpassa bebyggelsen efter vattnet för att minimera konsekvenserna när skyfallen oundvikligen sker. Vid måttliga regn klarar städers befintliga system för dagvatten av att hantera vattenmängderna men i samband med kraftigare nederbörd krävs det nya åtgärder. Med tanke på att våra städer redan är relativt tätbebyggda och inte nödvändigtvis har plats för ytliga lösningar för avledning av vatten kan åtgärderna bli mycket kostsamma och tidskrävande. För att underlätta planeringen av vilka områden som ska prioriteras är det därför intressant att undersöka var konsekvenserna riskerar att bli störst. Ett översvämmat sjukhus eller en kraftigt trafikerad huvudled kan exempelvis anses utgöra en allvarligare konsekvens än en översvämmad villa och en uppfart.

Konsekvensanalyser har genomförts för flera svenska städer men i och med att vi, till skillnad från många andra länder, saknar en nationell standard skiljer sig analyserna ofta mycket åt. Det här examensarbetet har därför undersökt vilka konsekvenser som kan uppstå samt tagit fram en metodik för hur de kan kvantifieras och kartläggas. Metodiken bygger till stor del på nationella data vilket gör att den är applicerbar i hela Sverige. I den framtagna metodiken ingår uppskattning av skadekostnader för byggnader, vägar och fordon samt bedömning av konsekvenser för samhällsviktig verksamhet, kulturvärden, framkomlighet och människor.

Det finns dock flera osäkerheter kopplade till hur olika konsekvenser bör bedömas både när de undersöks separat och i förhållande till andra. Två av de största svårigheterna är jämförelse av ekonomiska och icke-ekonomiska konsekvenser samt att avgöra när olika typer av konsekvenser kan förväntas inträffa. Det är därför nödvändigt att samla in mer information om hur olika objekt påverkas vid översvämningar och att föra en dialog kring vad vi värdesätter i vårt samhälle.

• author: Karlsson, Vendela
• supervisor: Salar Haghighatafshar; Sara Roth
• organization: Chemical Engineering (M.Sc.Eng.)
• course: VVAM05 20232
• year: 2023
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Consequence mapping, Consequence analysis, Flooding, Stormwater management, QGIS, Water and Environmental Engineering
• language: Swedish
• id: 9140323
• date added to LUP: 2023-10-26 13:36:02
• date last changed: 2023-10-26 13:36:02