Rättssäker och könsneutral bedömning? -en empirisk undersökning av rekvisitet 'annat socialt nedbrytande beteende'

Abstract (Swedish)

Genom lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, kan tvångsvård beredas antingen grundat på de förutsättningar som ges under miljöfallen i 2 § LVU, eller de förutsättningar som är kopplade till den unges eget beteende under 3 § LVU. I fokus för uppsatsen ligger ’annat socialt nedbrytande beteende'; ett av de rekvisit där vård kan beredas grundat på den unges eget beteende. Uppsatsen utgår från både ett rättssäkerhets- och ett genusperspektiv. Därmed är även syftet med uppsatsen tvådelat. Syftet är dels att undersöka vilka beteenden som faller in under nämnda rekvisit enligt gällande rätt och jämföra detta med hur rättstillämpningen ser ut i förvaltningsrätterna, dels att undersöka om det finns skillnader mellan könen gällande vilka beteenden som faller in under rekvisitet. Frågeställningarna rör på så sätt både vilka beteende som faller in under rekvisitet enligt gällande rätt och hur väl förvaltningsrätternas tillämpning av rekvisitet överensstämmer med gällande rätt, samt om det finns skillnader i förvaltningsrättens bedömning av rekvisitet mellan könen. Den sista frågeställningen gäller hur rekvisitets formulering och förvaltningsrätternas tillämpning ter sig ur ett rättssäkerhetsperspektiv.

För att utreda gällande rätt används rättsdogmatisk metod, medan det empiriska materialet och dess analys baseras på rättsanalytisk metod. Undersökningen av det empiriska materialet genomförs genom att utgå från de beteenden som enligt gällande rätt kan anses utgöra rekvisitet. Dessa grunder kan ses som rättssäkra på så sätt att de anses som förutsägbara. Rättsfallen har därefter bedömts efter vilken huvudsaklig grund som gjort att den unge anses ha ett ’socialt nedbrytande beteende’. Rättsfallen har även kategoriserats i förhållande till tveksamma grunder, vilket framförallt innebär beteenden eller situationer som genom prejudikat bedömts att de inte utgör ett socialt nedbrytande beteende. Även andra aspekter av bedömningarna som rör rättssäkerhets- respektive genusperspektivet analyseras.

Undersökningen av gällande rätt visar att det finns vissa klargöranden som både pekar ut beteenden som anses utgöra ’socialt nedbrytande beteende’, men även beteende eller situationer som inte gör det. Analysen av det empiriska materialet visar att i majoriteten av rättsfallen utgör huvudorsaken till att den unge anses ha ett ’socialt nedbrytande beteende’ något av de beteende som får anses förutsägbara. Dock finns det andra aspekter av bedömningarna som är problematiska ur ett rättssäkerhetsperspektiv, både med tanke på legalitets- objektivitets- och likhetsprincipen. Undersökningen visar även på vissa skillnader i domstolens bedömning av vårdbehovet i förhållande till den unges kön, framförallt när det gäller beteende relaterat till sexualitet.

Abstract

Children up to the age of 18 or 20, can through The Care of Young Persons act (1990:52) be taken into compulsory care. The reason for this intervening measure is either to be found in the child's environment or due to the child's own behavior. The focus of this study is “social destructive behavior”, one of the prerequisites that concerns the child’s own behavior. The aim of this study is to examine which behaviors the prerequisite can consist of according to existing law and compare that with how the law is practiced in the Administrative Courts. The aim is also to investigate if there are any differences between the sexes regarding the behaviors that are taken into consideration. The essay is based on both a traditional legal dogmatic method and an empirical study consisting of 121 legal cases, and has both a legal security perspective as well as a gender perspective.

The empirical study is conducted through a comparison with the kinds of behaviors that according to existing law can constitute the social destructive behavior and the behaviors that can be seen as the major reasons why the children are taken into compulsory care in the selected legal cases. The behaviors that are exemplified in existing law are seen as legally secure due to the fact that they can be seen as predictable. Other aspects of the rulings that are interesting due to either the legal security perspective or the gender perspective are analyzed as well.

The investigation of the legal framework of today shows that there are a few clarifications that both pinpoint behaviors that constitute social destructive behavior, as well as behaviors which can not constitute the prerequisite. The empirical research shows that in the majority of the legal cases studied the main behaviors that constitute social destructive behavior are in fact predictable. The empirical research indicates however that there are other issues concerning legal security. The study also shows that there are some gender differences in the judgment concerning social destructive behavior, mainly concerning behaviors related to sexuality.

• author: Sjöstrand, Viktoria
• supervisor: Titti Mattsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Legally secure and gender-neutral assessment? - an empirical study of 'social destructive behavior'
• course: JURM02 20232
• year: 2023
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Förvaltningsrätt, Socialrätt, LVU, 'socialt nedbrytande beteende', rättssäkerhet, genusperspektiv
• language: Swedish
• id: 9142729
• date added to LUP: 2024-01-18 11:28:27
• date last changed: 2024-01-18 11:28:27