Barnfridsbrottet - ändamålsenligt utifrån barnets bästa?

Abstract

Physical and psychological violence exist in many homes in Sweden. Far too many children have grown up with witnessing, hearing and experience the violence. In recent years research has shown that children who witness violence within the family gets profoundly affected. They often feel a sense of powerlessness, abandonment, and shame. To strengthen the legal position of the child, a basis for aggravating circumstances and compensation for the victim of a crime who witness acts intended to harm their sense of security and trust in relations to a close relative was introduced. Alt-hough this was a step in the right direction, the legislature felt that these were not sufficient measures to protect the child, therefore “barnfridsbrottet” was introduced on 1 July 2021. The legislation criminalizes the actions of allowing children to witness crimes between relatives.

The main reason for the criminalization was to strengthen the legal position of the children. Before the legislation, children were not considered a plaintiff if they witnessed crimes between relatives. This meant that they lost the chance to get the rights of a plaintiff, most importantly the chance to get a special representative prescribed for them. Many times, this result-ed in the guardian preventing the children from being heard during the pre-liminary investigation. Research has shown that children need to talk about their experiences, and they need to be given a chance to be part of the legal process to reduce the feeling of powerlessness. This was one of the reasons why “barnfridsbrottet” was instituted, by making the child a plaintiff they gained new legal rights.

The purpose of this essay was to investigate whether the expediency and purpose of the law is maintained in practice, with focus on a child’s per-spective. That the children are now given a plaintiff status are in many ways positive for the children’s legal position. However, the criminaliza-tion raises several questions, for example there is a lack of research on how the child is affected by having to testify and be part of a legal process against a relative. “Barnfridsbrottet” does strengthen the children’s legal position in many ways, but there are still many issues that need to be worked on for the children to receive a complete protection.

Abstract (Swedish)

Fysiskt och psykiskt våld förekommer i många hem i Sverige. Allt för många barn växer upp med att få se, höra och uppleva detta våld. Under de senaste åren har forskning tydligt visat att barn som bevittnat våld inom familjen påverkas väldigt negativt. De känner ofta en känsla av maktlöshet, övergivenhet och skam.
För att stärka barnets rättsliga ställning har det tidigare införts en straffskärpningsgrund och en brottsskadeersättning för barn som bevittnat brott som varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos barnet i förhållande till en närstående person. Även om detta var ett steg i rätt riktning menade lagstiftaren att detta inte var tillräckliga åtgärder för att skydda barnet, därför infördes barnfridsbrottet den 1 juli 2021. Lagstiftningen tar sikte på att det numera är kriminaliserat att låta barn bevittna brott mellan närstående.
Den främsta anledningen till kriminaliseringen var att stärka barnets rätts-liga ställning. Innan denna lagstiftning ansågs barn inte vara målsägande om de bevittnat brott mellan närstående. Detta gjorde att de inte fick chansen att få en särskild företrädare föreskriven till sig och de fick inte heller de rättigheter som en målsägande har. Detta ledde i sin tur många gånger till att vårdnadshavaren förhindrade att barnen blev hörda under förundersökningen och barnen fick aldrig en chans att komma till tals. Forskning har visat att barn behöver prata om sina upplevelser och de behöver få en chans att vara med i rättsprocessen för att minska känslan av maktlöshet. Detta var en stor anledning till att barnfridsbrottet instiftades, genom att barnet blev en målsägande fick de nya rättsliga rättigheter.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om ändamålsenligheten och syftet med lagen upprätthålls i praktiken, med fokus på ett barnperspektiv. Målsägandestatusen är i mångt och mycket positivt för barnets rättsliga ställning, framför allt eftersom de får chansen att komma till tals. Kriminaliseringen väcker däremot ett antal frågor, exempelvis saknas det forskning kring hur barnet påverkas av att behöva vittna och vara med i en rätts-process mot en närstående. Barnfridbrottet stärker barnens rättsliga ställning på många vis men det finns fortfarande många frågor som behöver arbetas med för att barnen ska få ett fullständigt skydd.

• author: Jönsson, Emilia
• supervisor: Sverker Jönsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20232
• year: 2023
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt, Barnfridsbrott, Barnperspektiv, Barn i straffprocessen, Barnförhör, Målsägande, Ändamålsenlighet
• language: Swedish
• id: 9142833
• date added to LUP: 2024-02-02 12:16:14
• date last changed: 2024-02-02 12:16:14