Förbättringsmöjligheter för socioekonomiskt utsatta bostadsområden i Sverige
(2024) ABAL02 20231Department of Architecture and Built Environment
- Abstract (Swedish)
- Med inflytande av egen erfarenhet av en uppväxt i ett socioekonomiskt utsatt område, väcktes mitt intresse att undersöka anledningarna till att miljonprograms kvarter ofta utvecklade höga nivåer av brottslighet, skadegörelse, hög beroendegrad av förmåner och andra sociala och ekonomiska problem. Men framför allt ville jag ta reda på hur detta kunde förändras. Denna rapport syftar till att via erfarenheter av tidigare fallstudier, datainsamling och djupintervjuer besvara hur ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde kan komma att utvecklas. Detta genom att analysera forskning från och med 2000, med fokus på områdesutveckling.
Arbetet bygger inte på ett specifikt område, utan sammanställer tidigare studiers erfarenheter om olika... (More) - Med inflytande av egen erfarenhet av en uppväxt i ett socioekonomiskt utsatt område, väcktes mitt intresse att undersöka anledningarna till att miljonprograms kvarter ofta utvecklade höga nivåer av brottslighet, skadegörelse, hög beroendegrad av förmåner och andra sociala och ekonomiska problem. Men framför allt ville jag ta reda på hur detta kunde förändras. Denna rapport syftar till att via erfarenheter av tidigare fallstudier, datainsamling och djupintervjuer besvara hur ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde kan komma att utvecklas. Detta genom att analysera forskning från och med 2000, med fokus på områdesutveckling.
Arbetet bygger inte på ett specifikt område, utan sammanställer tidigare studiers erfarenheter om olika socioekonomisk utsatta bostadsområden, tillsammans med två djupintervju deltagares personliga erfarenheter och expertis. En stor del av denna studie baserar sig på upptäckter och slutsatser från fallstudien ”NEHOM, National Report of Sweden”, skriven av Lina Martinson, Göran Cars & Inger Normann (2002). Fallstudierna som ingår i deras projekt syftar till att utvärdera initiativ, som fungerar som innovativa och goda exempel för främjande av integration och ökad livskvalitet för människor som bor i socioekonomiskt utsatta bostadsområden.
Deltagarna i denna rapports intervjuer betonar vikten av fastighetsbolagens sociala engagemang, i form av sommarjobb, workshops och nära kontakt med hyresgäster. De lyfter även fram trovärdighet som en central faktor för att stärka förtroendet och invånarnas inflytande över förbättringar. Att visa tillgänglighet och engagemang är avgörande för att stärka förtroendet och säkerställa att invånarnas röster hörs.
För att förbättra en stadsdels säkerhet och status kan olika aktörer vidta olika åtgärder. Genom att införa sociala krav vid upphandlingar kan man på kort sikt gynna arbetslösa invånare och skapa långsiktiga positiva effekter för samhället. Anpassade strategier är viktiga och bör baseras på invånarnas verkliga behov och önskemål om utveckling.
Slutligen påvisas de positiva resultaten av genomförda initiativ genom statistiska värden från segregationsbarometern och intervjuer med boende, utförda av NEHOM eller genom nyhetsinslag där boende delar sina åsikter och upplevelser. (Less) - Popular Abstract
- Influenced by my own experience growing up in a socioeconomically deprived area, my interest was sparked to investigate the reasons why million-program neighborhoods often developed high levels of crime, vandalism, a high dependency on benefits, and other social and economic issues. More importantly, I wanted to find out how this could be changed. This report aims to answer how a socioeconomically disadvantaged residential area can develop based on experiences from previous case studies, data collection, and in-depth interviews. The focus is on area development research from 2000 and onward.
This work is not specific to a particular area but compiles experiences from previous studies on various socioeconomically deprived residential... (More) - Influenced by my own experience growing up in a socioeconomically deprived area, my interest was sparked to investigate the reasons why million-program neighborhoods often developed high levels of crime, vandalism, a high dependency on benefits, and other social and economic issues. More importantly, I wanted to find out how this could be changed. This report aims to answer how a socioeconomically disadvantaged residential area can develop based on experiences from previous case studies, data collection, and in-depth interviews. The focus is on area development research from 2000 and onward.
This work is not specific to a particular area but compiles experiences from previous studies on various socioeconomically deprived residential areas, along with the personal experiences and expertise of two in-depth interview participants. A significant portion of this study relies on findings and conclusions from the case study "NEHOM, National Report of Sweden," written by Lina Martinson, Göran Cars & Inger Normann (2002). The case studies included in their project aim to evaluate initiatives that serve as innovative and good examples for promoting integration and improving the quality of life for people residing in socioeconomically deprived residential areas.
Participants in the interviews for this report emphasize the importance of real estate companies' social engagement, such as offering summer jobs, workshops, and close communication with tenants. Credibility is highlighted as a central factor in strengthening trust and residents' influence over improvements. Demonstrating accessibility and commitment is crucial for building trust and ensuring that residents' voices are heard.
To improve the safety and status of a neighborhood, various actors can take different measures. Introducing social requirements in procurement can, in the short term, benefit unemployed residents and create long-term positive effects for society. Tailored strategies are essential, since each neighborhood has its own challenges, and these strategies should be based on residents' actual needs and desires for development.
Finally, the positive results of implemented initiatives are demonstrated through statistical values from the segregation barometer and interviews with residents, conducted by NEHOM or through news segments where residents share their opinions and experiences. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9148348
- author
- Al-Kefagy, Amerah LU
- supervisor
- organization
- course
- ABAL02 20231
- year
- 2024
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Utveckling, utsatta bostadsområden, trygghet, miljonprogrammet.
- language
- Swedish
- id
- 9148348
- date added to LUP
- 2024-02-12 09:44:16
- date last changed
- 2024-02-12 09:44:16
@misc{9148348,
abstract = {{Med inflytande av egen erfarenhet av en uppväxt i ett socioekonomiskt utsatt område, väcktes mitt intresse att undersöka anledningarna till att miljonprograms kvarter ofta utvecklade höga nivåer av brottslighet, skadegörelse, hög beroendegrad av förmåner och andra sociala och ekonomiska problem. Men framför allt ville jag ta reda på hur detta kunde förändras. Denna rapport syftar till att via erfarenheter av tidigare fallstudier, datainsamling och djupintervjuer besvara hur ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde kan komma att utvecklas. Detta genom att analysera forskning från och med 2000, med fokus på områdesutveckling.
Arbetet bygger inte på ett specifikt område, utan sammanställer tidigare studiers erfarenheter om olika socioekonomisk utsatta bostadsområden, tillsammans med två djupintervju deltagares personliga erfarenheter och expertis. En stor del av denna studie baserar sig på upptäckter och slutsatser från fallstudien ”NEHOM, National Report of Sweden”, skriven av Lina Martinson, Göran Cars & Inger Normann (2002). Fallstudierna som ingår i deras projekt syftar till att utvärdera initiativ, som fungerar som innovativa och goda exempel för främjande av integration och ökad livskvalitet för människor som bor i socioekonomiskt utsatta bostadsområden.
Deltagarna i denna rapports intervjuer betonar vikten av fastighetsbolagens sociala engagemang, i form av sommarjobb, workshops och nära kontakt med hyresgäster. De lyfter även fram trovärdighet som en central faktor för att stärka förtroendet och invånarnas inflytande över förbättringar. Att visa tillgänglighet och engagemang är avgörande för att stärka förtroendet och säkerställa att invånarnas röster hörs.
För att förbättra en stadsdels säkerhet och status kan olika aktörer vidta olika åtgärder. Genom att införa sociala krav vid upphandlingar kan man på kort sikt gynna arbetslösa invånare och skapa långsiktiga positiva effekter för samhället. Anpassade strategier är viktiga och bör baseras på invånarnas verkliga behov och önskemål om utveckling.
Slutligen påvisas de positiva resultaten av genomförda initiativ genom statistiska värden från segregationsbarometern och intervjuer med boende, utförda av NEHOM eller genom nyhetsinslag där boende delar sina åsikter och upplevelser.}},
author = {{Al-Kefagy, Amerah}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Förbättringsmöjligheter för socioekonomiskt utsatta bostadsområden i Sverige}},
year = {{2024}},
}