Myndigheters hantering av skyddade personuppgifter i förhållande till artikel 3 i Europakonventionen

Abstract (Swedish)

Den som är utsatt för hot eller om det föreligger särskilda skäl att anta att man kan bli utsatt för brott eller är utsatt för allvarlig brottslighet, kan få skyddade personuppgifter. Det finns tre olika former av skyddade personuppgifter: sek-retessmarkering, skyddad folkbokföring och fingerade personuppgifter, varav de två första är vanligast. Den största delen av de som lever med någon form av skyddade personuppgifter i Sverige är kvinnor som behöver gömma sig för en våldsam tidigare partner. För den som inte har skyddade personuppgif-ter är personuppgifter i regel offentliga i enlighet med offentlighetsprincipen. Principen har en central roll i den svenska rättsordningen och innebär att var och en har rätt till insyn och tillgång till information som tillhandahålls inom myndigheter. Den generella huvudregeln är att allmänna handlingar är offent-liga, vilket kan begränsas genom sekretess.
Artikel 3 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) stadgar bland annat att ingen ska utsättas för omänsklig behandling. Artikeln är en av de fundamen-tala rättigheterna i konventionen och utgör en negativ förpliktelse för med-lemsstaterna, som varken direkt eller indirekt får utsätta någon för omänsklig behandling. Av artikeln följer även positiva förpliktelser, en stat ska aktivt handla för att tillgodose enskilda individer åtnjutande av de rättigheter som följer av artikeln. I uppsatsen jämförs rättspraxis från Europadomstolen med svenska myndigheters behandling av personer med skyddade personuppgifter för att utröna huruvida behandlingen skulle kunna utgöra en kränkning av artikel 3.
I uppsatsen konstateras att kvinnor som antingen har eller har haft skyddade personuppgifter till följd av våld i nära relation, upplever liknande brister och problematik med myndigheter beträffande administrationen eller övrig hante-ring av skyddet. Uppgifter tillhörande personer som har skyddade uppgifter har röjts av myndigheter och många har tvingats flytta till en annan ort som följd av detta. Dessutom kan bristerna påverka den skyddades ekonomiska och sociala förhållanden eller skapa känslor av oro, stress och ångest samt utgöra en fara för liv och hälsa och ofrivillig isolering från samhället.
Sammantaget ger uppsatsen en bredare förståelse för hur skyddet fungerar i praktiken och huruvida behandlingen av personer som lever med skyddade personuppgifter kan utgöra en kränkning av artikel 3 i Europakonventionen. I uppsatsen ges även förslag på åtgärder för att motverka brister i hanteringen samt förslag på framtida forskning.

Abstract

Individuals who are subject to threats, or if there are specific reasons to be- lieve that they may be subjected to crime, or are victims of serious crime, may receive protected identity. There are three different kinds of protected iden- tity: confidentiality marking, protected population register data and new iden- tity details, where the first two types are the most prevalent. The majority of those living with the most common types of protection in Sweden are women in need of protection against a violent former partner. For those who do not have protected personal identity, personal data is generally public in accord- ance with the principle of public access of information. This principle has a central role in the Swedish legal system and entails that everyone has the right to insight and access to information provided by state authorities. However, the right to access public documents can be restricted through legislation.
Article 3 of the European Convention on Human Rights (ECHR) stipulates, among other things, that no one shall be subjected to inhuman treatment. The article is one of the fundamental rights arising from the ECHR and constitutes a negative obligation for the member states, which may not directly or indi- rectly subject anyone to inhuman treatment. Article 3 also entails positive ob- ligations; a state shall actively act to ensure that individuals enjoy the rights from the article. In the thesis, jurisprudence from the European Court of Hu- man Rights is compared with the treatment of individuals with protected per- sonal information by Swedish authorities to ascertain whether such treatment could constitute a violation of Article 3.
The thesis suggests that women, who either have or have had protected iden- tity due to a violent partner, experience similar deficiencies and issues with authorities regarding the administration of the protection or any other matter where protected identities are involved. Women have had their information leaked by authorities, and many have been forced to relocate as a result. Ad- ditionally, inadequate administration by authorities may affect economic and social conditions, create feelings of worry, stress or anxiety, endanger life and health, or lead to involuntary isolation from society.
Overall, this thesis provides a broader understanding of how the protection is structured, examines whether individuals living with protected information may potentially constitute a violation of Article 3, and how deficiencies in administration within Swedish authorities can be countered by proposing fu- ture measures.

• author: Erichs, Elsa
• supervisor: Linnéa Wegerstad
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Authoroties' handling of protected personal data in relation to Article 3 of the European Convention on Human Rights
• course: JURM02 20232
• year: 2024
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Skyddade personuppgifter, Skyddade uppgifter, Sekretessmarkering, Skyddad folkbokföring, Fingerade personuppgifter, EU-rätt, Straffrätt
• language: Swedish
• id: 9149683
• date added to LUP: 2024-05-23 12:56:17
• date last changed: 2024-05-23 12:56:17