Rymmer straffsystemet en ny kriminalisering? – En analys av godtagbarheten av en nykriminalisering av rymning från fängelse

Abstract

This essay aims to analyse the acceptability of a criminalisation of prison es-cape in Swedish law, based on the five criteria set out in SOU 2013:38 Vad bör straffas? (What should be punished?), called Straffrättsutredningen (The Criminal Justice Investigation). Furthermore, I discuss whether other consid-erations are needed before a criminalisation is decided. The discussions are based on the terms of reference in dir. 2022:95, which initiated an ongoing investigation regarding a possible criminalisation of prison escape.
Before I discuss the acceptability of a criminalisation based on the Criminal Justice Investigation, I state that a criminalisation must be expected to have a deterring effect in order to even be considered. Hereby, I find that it cannot be ruled out that a criminalisation of prison escape could have such an effect.
The first criterion of the Criminal Justice Investigation is that the criminalisa-tion must aim to protect an acceptable interest. Based on the mentioned terms of reference, I have identified five interests that a criminalisation intends to protect. I concluded that four of them are such interests that could be justified to protect using criminalisation. The second criterion is that the unwanted act must involve a risk of causing significant damage to the interest. I conclude that prison escape involves such risk in relation to two of the identified inter-ests.
The third criterion states that only those who have shown culpability, or been blameworthy, should be punished. A person is considered culpable if they have acted with intent or negligence, of which intent shows more culpability. Based on the two remaining interests, I conclude that a criminalisation of pris-on escape can only be acceptable for intentional acts.
According to the fourth criterion, there must be no sufficiently valuable con-flicting interest that makes a criminalisation unacceptable. I hereby state that it cannot be ensured that any of the conflicting interest are valuable enough to rule out an acceptable criminalisation. The fifth criterion states that there must be no alternative method that can be sufficiently effective to deter from the unwanted behaviour. The amount of prison escapes in Sweden is relatively small, which may indicate that existing methods are effective, at least to a cer-tain extent. However, the fact that escapes still occur, and that the number is increasing, indicates that these methods are not sufficient. The conclusion is therefore that it cannot be ruled out that criminalisation is needed to solve the problem.
In addition to these criteria, through the essay as well as in its conclusion, I address additional things that the legislator needs to consider in order for a criminalisation to be acceptable. Although, the fact that it cannot be ruled out that a criminalisation is acceptable does not mean that an escape is desirable. Therefore, in the last chapter, I say some further things about what should be taken into account when considering the desirability of criminalising prison escape. Lastly, I discuss some considerations regarding the scope of a possi-ble criminalisation.

Abstract (Swedish)

Förevarande uppsats syftar till att analysera godtagbarheten av en kriminali-sering av rymning från fängelse i svensk rätt. I den större delen av uppsatsen analyseras godtagbarheten utifrån de fem kriterier som satts upp i SOU 2013:38 Vad bör straffas? (Straffrättsutredningen). Därefter diskuteras huruvida det finns andra överväganden som behöver göras innan en eventuell kriminalisering beslutas. Uppsatsen tar utgångspunkt i kommittédirektivet dir. 2022:95 Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott, vilket initierat en nu pågående utredning om en eventuell kriminalisering av rymning.
Innan godtagbarheten diskuteras utifrån Straffrättsutredningen stadgar jag att en kriminalisering bör kunna förväntas vara effektiv i att verka brottsavhål-lande för medborgarna för att den överhuvudtaget ska ha någon mening. Jag konstaterar att det inte kan uteslutas att en kriminalisering av rymning kan ha sådan effekt.
Det första av Straffrättsutredningens kriterier är att kriminaliseringen måste avse skydda ett godtagbart skyddsintresse. Utifrån kommittédirektivet har jag identifierat fem intressen som avses skyddas genom en kriminalisering av rymning och kommit fram till att fyra av dem kan vara sådana intressen som är godtagbara att skydda genom kriminalisering. Det andra kriteriet är att gär-ningen ska riskera att orsaka påtaglig skada på skyddsintresset, vilket rymning bedöms göra för två av skyddsintressena. Utredningens tredje kriterium är att skuldprincipen måste tillämpas, vilket innebär att endast den som varit klan-dervärd bör straffas. Klandervärdhet kan visas genom uppsåt och oaktsamhet, där uppsåt anses vara mer klandervärt än oaktsamhet. Utifrån de två återstå-ende skyddsintressen kommer jag fram till att en kriminalisering av rymning endast kan vara godtagbar för uppsåtliga gärningar. Enligt utredningens fjärde kriterium får det inte finnas något tillräckligt värdefullt motstående intresse som gör att en kriminalisering är utesluten. Här konstaterar jag att det inte går att säkerställa att det finns något intresse som väger tillräckligt tungt för att utesluta en godtagbar kriminalisering. Det femte kriteriet innebär att det inte får finnas någon alternativ metod som kan vara tillräckligt effektiv för att mot-verka det oönskade beteendet. Att antalet rymningar är förhållandevis litet kan tyda på att befintliga metoder är effektiva, åtminstone i viss utsträckning. Att rymningar fortfarande sker, och att dessutom antalet ökar , tyder dock på att dessa metoder inte är tillräckliga. Slutsatsen är därför att det inte kan ute-slutas att en kriminalisering behövs för att komma till rätta med problemet.
Utöver Straffrättsutredningens kriterier tar jag genom uppsatsen, samt i dess avslutning, upp ytterligare saker som lagstiftaren behöver beakta för att en kriminalisering ska vara godtagbar. Därutöver stadgar jag att en kriminali-sering inte automatiskt är önskvärd bara för att den är godtagbar och tar upp några synpunkter om vad som bör beaktas vid övervägande om önskvärdhet-en i att kriminalisera rymning. Slutligen diskuterar jag några överväganden som bör göras om omfattningen av en eventuell kriminalisering.

• author: Afsén, Felicia
• supervisor: Christoffer Wong
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: The acceptability of criminalising prison escape in Sweden
• course: JURM02 20241
• year: 2024
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, criminal law, rymning, rymning från fängelse, prison escape, kriminalisering, kriminaliseringsprinciper
• language: Swedish
• id: 9151938
• date added to LUP: 2024-05-30 12:22:11
• date last changed: 2024-05-30 12:22:11