Från polemik till praktik - Domarintervjuer och underrättspraxis om bevisvärdering av teknisk bevisning

Abstract (Swedish)

Denna masteruppsats utforskar hur praktiserande domare värderar teknisk bevisning i brottmål. Detta är ett område som ofta diskuteras i bevisrättslig doktrin, men som sällan undersöks ur domarens praktiska perspektiv. Genom en kombination av en rättsfallstudie av åttiotvå brottmål och tre domarintervjuer undersöks hur bevisvärderingen i praktiken förhåller sig till bayesiansk sannolikhetsteori, en matematisk metod för värdering av sannolikheter. Bland annat undersöks resonemang om sannolikheten för att det tekniska beviset skulle föreligga trots att åklagarens huvudhypotes inte är sann. Inom den bayesianska bevisvärderingsmetoden kallas detta för bevisets falska positiv.
Uppsatsen bereder genom en litterär studie i bevisrättslig doktrin en grund för undersökningarna. Rättsfallstudien syftar till att ge insikt i vanligheten i olika sorters resonemang för att ge en uppskattning av vad som tillmäts vikt i rättens värdering av teknisk bevisning. Analysen utgör även en grund för fördjupade frågor i domarintervjuerna, där intervjuguiden kunde ta avstamp i fynden för att konkretisera vissa aspekter.
Undersökningarna visar att domstolar förlitar sig på stödbevisning i formen av beviskedjor vid sin värdering av tekniska bevis, där felkällorna i beviskedjan beaktades genom att rätten värderade ner NFC:s värdering av den tekniska bevisningen för att beakta sannolikheten för det övergripande bevistemat.

Undersökningarna visar även på bayesianska tendenser i domstolarnas värdering när det gäller värderingen av vissa falska positiv, där framförallt övrig utredning samt domstolens erfarenhetssatser spelade en kritisk roll. Trots en viss bayesiansk struktur framkommer det i både rättsfall och intervjuer att domarna inte tillämpar denna metod explicit. Istället beror rättens värderingar i hög grad på den tilltalades förmåga att lyfta konkreta invändningar för den åberopade bevisningen. Intervjuerna belyser dessutom en splittring i synen på om domstolen ska förlita sig till fullo på att den tilltalade elaborerar alterna-tiva hypoteser eller om rätten med grund i utredningen ska ta fram dessa ex officio. Denna splittring visar ett behov av mer anpassade metoder för att hantera den tekniska bevisningens komplexitet. Intervjuerna lyfter även att bevisvärderingen är ett praktiskt hantverk där doktrinens metoder vanligtvis är dels för renodlade, dels för komplexa för att implementeras i praktiken.

Uppsatsen understryker svårigheterna med användandet av domskäl som det enda materialet vid studier av rättens bevisvärdering. Det finns flera anledningar till att det finns diskrepanser mellan domskälen och överläggningen, där bevisvärderingen faktiskt sker. Det beror dels på bemötandeskäl mot målets parter, dels på en ovilja att diskutera konkreta alternativa hypoteser.

Abstract

This master’s thesis explores how judges assess technical evidence in criminal cases. This is a discussed topic, yet seldom examined from the practical perspective of the judge. By combining a case study of eighty-two criminal cases, alongside with three interviews with judges, the thesis examines how evidence assessment in practice relates to Bayesian probability theory, a mathematical method for assessing probabilities. This includes a discussion of the likelihood of the technical evidence existing, despite the prosecutor's main hypothesis not being true. In the Bayesian evidence assessment method, this is referred to as the evidence's false positive.

The thesis creates a foundation for the studies through a literary review in evidentiary doctrine. The case study aims to provide an insight into the commonality of several types of reasoning to estimate what is considered important for the court’s assessment of technical evidence. The analysis also forms a basis for in-depth questions in the judge interviews, where the interview could advance on the findings to clarify certain aspects.

The investigations show that courts rely on supporting evidence and construct chains of evidence in their assessment of technical evidence. The sources of error in the chain of evidence were considered by the court through devaluing the given assessment of the technical evidence to account for the probability of the overall hypothesis. The investigations also show Bayesian tendencies in the courts’ assessments when it comes to the evaluation of certain false positives, where additional investigation and judicial notice of common knowledge played a critical role. Despite a certain Bayesian structure, it emerges in both interviews and cases that the judges do not explicitly apply this method. Instead, the court’s assessments largely depend on the ability of the accused to raise concrete objections to the cited evidence. The interviews also highlight a division in views on whether the court should fully rely on the accused to elaborate alternative hypotheses, or whether the court should bring these forth ex officio. This division indicates a need for more adapted methods to handle the complexity of technical evidence. The interviews also emphasize the practical craft of evidence assessment, where the doctrinal methods usually are too simplified or complex to be implemented.

• author: Rudin, Lisa
• supervisor: Lena Wahlberg
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: From polemic to practice - Interviews with judges and court practice of evidence assessment
• course: JURM02 20241
• year: 2024
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Allmän rättslära, jurisprudence, straffrätt, criminal law, bevisvärdering, evidence assessment
• language: Swedish
• id: 9152068
• date added to LUP: 2024-06-03 09:09:23
• date last changed: 2024-06-03 09:09:23