Den grofkorniga könsdriftens afloppskanal - En studie av införandet av reglementerad prostitution i Stockholm 1859

Abstract

This essay aims to examine the motives behind the introduction of regulated prostitution in Stockholm in 1859. Furthermore, the paper aims to answer the question of what interests the legislator wanted to protect through the regula-tions. The legal historical method is used, and a gender perspective is applied in the analysis.
The subject of the investigation is the city of Stockholm during the 19th centu-ry. This was a time when the city underwent major changes. Women's legal status slowly improved as they gained greater opportunities to participate in public life and become economically independent. However, women's wages were significantly lower than men's and some women turned to prostitution to support themselves.
Venereal diseases were a growing problem in Sweden. Syphilis posed the greatest danger, and it was clear that measures needed to be taken. Regulations were introduced to exercise supervision over people who were thought to constitute a particularly high risk of spreading infection. Special regulations for the city's female prostitutes came into force. The rules required women to register at the city's prostitution bureau to be kept under surveillance and to undergo regular gynecological examinations. In addition, there was a long list of rules describing how women were allowed to behave in public. The rules stated, among other things, which parts of the city they were forbidden to visit and how they could dress. The system was called regulated prostitution. Breaking the rules could lead to sentencing to forced labor.
Among the proponents of regulation were several physicians who argued that prostitution was the main cause of the rapid spread of venereal diseases in the city. Critics of the regulation argued that the regulation system was degrading, and that the social stigma surrounding registered women made it difficult for them to leave prostitution.
Protecting public health was the most distinct motive behind the regulation. Furthermore, the legislator did not want the prostituted women to be seen in the streets. There was a strong belief that prostitution could not be abolished. However, there was a desire to protect public decency by restricting the free-dom of movement of prostitutes. Furthermore, so called honorable women were to be protected. The regulation system made it clearer which women were dishonorable and which were honorable. Furthermore, the prostituted women could be used to satisfy the intense male sex drive that could other-wise affect the honorable women. There was no discussion of the prostituted woman's need for protection.

Abstract (Swedish)

Förevarande uppsats syftar till att undersöka motiven bakom den reglemente-rade prostitutionens införande i Stockholm 1859. Vidare ämnar uppsatsen att besvara frågan om vilka skyddsintressen som lagstiftaren ville skydda i och med föreskrifternas införande. Den rättshistoriska metoden tillämpas i utred-ningen. I analysen används även ett genusrättsligt perspektiv.
Uppsatsen gör ett nedslag i 1800-talets Stockholm, en tid då staden genom-gick stora förändringar under. Kvinnors rättsliga ställning förbättrades lång-samt i takt med att de fick större möjlighet att ta plats i offentligheten och bli ekonomiskt självständiga. Samtidigt var kvinnors lön betydligt lägre än mäns och en del kvinnor vände sig till prostitution för att försörja sig.
Könssjukdomar var ett växande problem i Sverige. Syfilis utgjorde den största faran och det stod klart att åtgärder behövde vidtas. I ett försök att stävja smit-tan infördes föreskrifter som syftade till att utöva särskild uppsikt över perso-ner som antogs utgöra en särskild stor risk i smitthänseende. Under seklets andra hälft skärptes reglerna och särskilda föreskrifter som gällde stadens prostituerade kvinnor trädde i kraft. Reglerna ålade kvinnor att skriva in sig på stadens Besiktningsbyrå för att kunna hållas under uppsikt och inställa sig till regelbundna gynekologiska undersökningar. Dessutom fanns en lång rad ordningsregler som reglerade hur kvinnorna fick uppföra sig i offentligheten. Reglerna angav bl.a. vilka gator de inte fick vistas på och hur de fick gå klädda. Systemet kallades för reglementering. Brott mot föreskrifterna kunde leda till tvångsarbete.
Bland reglementeringens förespråkare fanns flera läkare som argumenterade för att prostitutionen utgjorde den största orsaken till könssjukdomarnas snabba spridning i samhället. Kritiker till reglementeringen argumenterade för att föreskrifterna var kränkande och att den stämpel som kvinnorna fick ge-nom inskrivningen gjorde det svårt för dem att ta sig ur prostitutionen.
Att värna om folkhälsan var det mest uppenbara motivet bakom regleringen. Vidare ville lagstiftaren inte att de prostituerade kvinnorna skulle synas för mycket på stadens gator. Det fanns en övertygelse om att prostitutionen inte gick att utrota, men det fanns en vilja att skydda den offentliga anständigheten genom att begränsa de prostituerades rörelsefrihet. Vidare skulle ärbara kvin-nor, en annan kategori kvinnor, skyddas. Dels skulle det bli tydligare vilka kvinnor som var fallna respektive ärbara, dels skulle de prostituerade kvin-norna ta hand om den manliga sexualdriften som i annat fall kunde drabba de ärbara kvinnorna. Det fördes ingen diskussion om den prostituerade kvinnans behov av skydd.

• author: Möller Andréewitch, Laura
• supervisor: Elsa Trolle Önnerfors
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20241
• year: 2024
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: rättshistoria, prostitution, reglementering
• language: Swedish
• id: 9152829
• date added to LUP: 2024-06-26 12:09:19
• date last changed: 2024-06-26 12:09:19