Ansvar för antropogena växthusgasutsläpp – Utmaningar och möjligheter för en skadedrabbad att söka kompensation för skador orsakade av klimatförändringar

Abstract (Swedish)

Det har länge diskuterats om klimatförändringen som ett symptom på förhöjda utsläpp av växthusgaser orsakar några effekter. Ett resultat av årtionden av ökade växthusgasutsläpp är nu att effekterna av klimatförändringen kraftigt visar sig. Varmare väder, oregelbundet regn och kraftigare stormar är bara några exempel på effekterna som utsläpp av växthusgaser orsakar. När en individ får sin fastighet bortsvept i en översvämning, vem ska ersätta förlusten? Det naturliga vore, den som orsakat skadan. En skadad individ kan tänkas vända sig till en av de icke-statliga utsläpparna i världen med höga växthusgasutsläpp och söka skadeståndsrättslig kompensation. Första delen av uppsatsen undersöker vilka stora hinder som föreligger när en sökande har en skada som orsakats av utsläpp av växthusgaser och söker skadeståndsrättslig kompensation från en stor utsläppare av växthusgaser.
Uppsatsen visar att det inledningsvis går att identifiera tre huvudområden där skador till följd av klimatförändringar stöter på hinder i en skadeståndsrättslig talan. I stigande ordning är det etablering av skada, fastställande av nivån på handlandet och kausalitetsbedömningen. Andelen som en utsläppare typiskt bidrar med är låg, runt 1% för de största utsläpparna, med vissa undantag. Den låga andelen innebär att ett kausalitetstest enligt conditio sine qua non hindrar etablerandet av ett juridiskt kausalsamband. Offentligrättsliga föreskrifter har en normgivande effekt och påverkar vad som anses vara den accepterade nivån av handlande. Skadeorsakerna är inte nya utan ofta är det redan existerande naturfenomen som förstärks. Inom ramen för de tre huvudområdena görs en djupdykning i ett centralt rättsfall för frågan om skadestånd för skador orsakade av klimatförändringar. Undersökningen av rättsfallet visar att en domstol först utreder kausalsambandet med ett test och att det därav är kausaliteten som är det initialt största hindret för en potentiell talan. Sedan smalnas perspektivet av och kausalitetsbedömningen undersöks specifikt i svensk rätt. Den svenska bedömningen är tvåfotad där en del är faktisk och den andra normativ. Det fastslås att båda delar i praktiken inte ligger till hinder för en potentiell talan.
Trots tre stora hinder för talan är skadestånd för klimatskador en rörelse i uppsving. I svensk rätt finns det i praktiken inte ett hinder för en klimatska-deståndstalan i förhållande till kausalitetsbedömningen men andra rättspolitiska och rättsekonomiska grundvärden i skadeståndsrätten riskerar att hindra en talan av det slaget ändå. I takt med att klimatförändringar blir värre och samhällets uppfattning om hur förkastligt ett utsläpp av växthusgaser är borde domstolarna bli mer benägna att göra undantag i strikta bedömningar enligt sine qua non-läran till förmån för den skadedrabbade. På sikt ser förutsättningarna bättre ut men i dagsläget är det svårt för en kärande att få kompensation för skador orsakade av klimatförändringar som ett resultat av växthusgasutsläpp.

Abstract

Climate change has been an issue for a long time. However, it is only in recent years that the effects have been highlighted, resulting in a discussion about climate change liability. Warmer weather, irregular rain patterns and more extreme weather are just some of the effects of climate change. What does an individual do when their property is swept away by a sudden flash surge? Naturally, they would seek compensation from the party who is behind the cause of the surge. The paper will initially discuss what challenges lies ahead for a plaintiff looking for compensation from a large private emitter of greenhouse gasses (GHG).
There are three main challenges for a plaintiff looking to establish liability for GHG emissions. They are identifying harm, establishing misconduct and finding causation. A typical large emitter will contribute about 1% to the global emissions of GHG. According to a test for establishing causality with a conditio sine qua non approach, a GHG emitter will never be held liable. The amount of contribution is too low. Public authorization proves to be another issue, where public rules state the norm for establishing a relevant standard of behavior. The damages caused are almost never new, the damages usually consist of existing weather phenomena being enhanced. A case-study is presented with the three main challenges in mind. The study of the case shows that a court will initially discuss the challenges of establishing causation due to it being the most prominent issue. This reaffirms the initial conclusion that establishing causality is the main challenge for a plaintiff. With causality as the base for the next part of the paper, a narrower perspective is presented as opposed to the comparative one above. The specifics of establishing causality in Swedish law is examined and as a result it is determined that the two-pronged approach in establishing causality practiced in Sweden is in general, not an issue for a tortfeasor.
Despite there being three large challenges in establishing liability for climate change damages there is an uprise in cases around the globe. Establishing causality in accordance with a Swedish causality test should not be an issue. However, in a practical setting there would be other obstacles such as legal policy and legal-economic considerations. With climate change worsening and the public perception regarding the wrongfulness of GHG-emissions changing. If courts perceive emitting GHG as an action of the same level of wrongfulness as exposing an employee to asbestos, it will be easier for them to set aside a strict sine qua non-test for the benefit of the damaged party. It is not unreasonable to foresee a future where a tortfeasor would have a good outlook on getting compensation for the damages caused to them.

• author: Ahrberg, Erik
• supervisor: Britta Sjöstedt
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Liability for anthropogenic greenhouse gas emissions - Challenges and opportunities for an injured party to seek compensation for damages caused by climate change
• course: JURM02 20241
• year: 2024
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: skadeståndsrätt, miljörätt, kausalitet, komparativ rätt
• language: Swedish
• id: 9153233
• date added to LUP: 2024-06-18 10:10:03
• date last changed: 2024-06-18 10:10:03