Hur kan domaren avhjälpa oklarheter när målsäganden är ett barn? - En straffprocessrättslig analys om domstolens materiella processledning vid användningen av videoinspelade barnförhör
(2024) JURM02 20241Faculty of Law
Department of Law
- Abstract
- In February 2003, Western Sweden’s Court of Appeal acquitted a man of two counts of child rape in the “Snippamålet” case. During the investigation, the girl used the word “snippa”, but no one asked her what she meant by the term. Since the girl did not attend the main hearing, the court had no opportunity to clarify this. This ambiguity significantly influenced the court’s judgement, resulting in the man’s acquittal. The ruling has highlighted a significant gap in our legal system: how can the court clarify ambiguities in children’s statements when the child is not physically present at the main hearing?
It is now standard practice for children to be interviewed during the investigation, with their statements being played back during... (More) - In February 2003, Western Sweden’s Court of Appeal acquitted a man of two counts of child rape in the “Snippamålet” case. During the investigation, the girl used the word “snippa”, but no one asked her what she meant by the term. Since the girl did not attend the main hearing, the court had no opportunity to clarify this. This ambiguity significantly influenced the court’s judgement, resulting in the man’s acquittal. The ruling has highlighted a significant gap in our legal system: how can the court clarify ambiguities in children’s statements when the child is not physically present at the main hearing?
It is now standard practice for children to be interviewed during the investigation, with their statements being played back during the main hearing. The purpose of this is to protect children from the potential trauma that being present in a courtroom may cause. The use of recorded child interviews does not necessarily violate the defendant’s right to a fair trial. However, it does pose certain challenges for the court in exercising material procedural management. The court has an obligation to ensure that the case is sufficiently investigated, which means that the court is expected to address ambiguities and deficiencies in the statements made. When children’s statements are presented to the court through playback of video-recorded interviews, the court is practically prevented from asking the child questions. As the “snippa case” has shown, ambiguities in children’s statements can directly impact the outcome of the case.
There is a lack of discussion on how the court should address ambiguities that arise in recorded child interviews. Neither the legislation nor the preparatory works have considered that children generally do not give their testimony directly in court. The prevailing conflict between the use of recorded child interviews and the court’s responsibility for material procedural management thus requires new solutions. This thesis presents some concrete proposals on how the court can clarify ambiguities in children’s statements, even in cases where children are not present at the main hearing. (Less) - Abstract (Swedish)
- I februari 2023 frikände Hovrätten för Västra Sverige en man från två fall av våldtäkt mot barn i det så kallade ”snippamålet”. Under förundersökningen använde flickan ordet ”snippa”, men ingen frågade henne vad hon menade med ordet. Eftersom flickan inte närvarade vid huvudförhandlingen hade domstolen ingen möjlighet att klargöra detta. Denna oklarhet fick avgörande betydelse för domstolens bedömning och resulterade i att mannen frikändes. Avgörandet har kommit att belysa en stor lucka i vårt rättssystem: hur kan domstolen klargöra otydligheter i barns utsagor när barnet inte är fysiskt närvarande vid huvudförhandlingen?
Det är numera praxis att barn förhörs under förundersökningen och att deras utsagor spelas upp under... (More) - I februari 2023 frikände Hovrätten för Västra Sverige en man från två fall av våldtäkt mot barn i det så kallade ”snippamålet”. Under förundersökningen använde flickan ordet ”snippa”, men ingen frågade henne vad hon menade med ordet. Eftersom flickan inte närvarade vid huvudförhandlingen hade domstolen ingen möjlighet att klargöra detta. Denna oklarhet fick avgörande betydelse för domstolens bedömning och resulterade i att mannen frikändes. Avgörandet har kommit att belysa en stor lucka i vårt rättssystem: hur kan domstolen klargöra otydligheter i barns utsagor när barnet inte är fysiskt närvarande vid huvudförhandlingen?
Det är numera praxis att barn förhörs under förundersökningen och att deras utsagor spelas upp under huvudförhandlingen. Syftet är bland annat att skydda barn från de potentiella trauman som närvaron i en rättssal kan medföra. Användningen av videoinspelade barnförhör utgör inte nödvändigtvis en kränkning av den tilltalades rätt till en rättvis rättegång. Däremot medför det vissa svårigheter för domstolen att bedriva materiell processledning. Domstolen har nämligen en skyldighet att säkerställa att målet blir tillräckligt utrett, vilket innebär att domstolen förväntas avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i de uttalanden som görs. När barns utsagor presenteras för rätten genom uppspelning av videoinspelade barnförhör, blir domstolen i praktiken förhindrad att ställa frågor till barnet. Som ”snippamålet” har visat kan otydligheter i barn utsagor ha direkt inverkan på utgången i målet.
Det råder en brist på diskussion om hur domstolen ska avhjälpa otydligheter som framkommer i videoinspelade barnförhör. Varken i lagtexten eller i förarbetena har det beaktas att barn i allmänhet inte lämnar sin berättelse direkt i domstolen. Den rådande konflikten mellan användningen av videoinspelade barnförhör och domstolens ansvar för materiell processledning kräver således nya lösningar. Denna uppsats presenterar några konkreta förslag på hur domstolen kan klargöra otydligheter i barns utsagor, även i de fall barn inte närvarar vid huvudförhandlingen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9153290
- author
- Stanisavljevic, Diana LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- How can the judge remedy ambiguities when the plaintiff is a child? - A criminal procedure analysis of the court's substantive procedural guidance in the use of videotaped child testimonies
- course
- JURM02 20241
- year
- 2024
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- straffrätt, straffprocessrätt, materiell processledning, barnförhör, snippadomen
- language
- Swedish
- id
- 9153290
- date added to LUP
- 2024-06-11 11:36:01
- date last changed
- 2024-06-11 11:36:01
@misc{9153290,
abstract = {{In February 2003, Western Sweden’s Court of Appeal acquitted a man of two counts of child rape in the “Snippamålet” case. During the investigation, the girl used the word “snippa”, but no one asked her what she meant by the term. Since the girl did not attend the main hearing, the court had no opportunity to clarify this. This ambiguity significantly influenced the court’s judgement, resulting in the man’s acquittal. The ruling has highlighted a significant gap in our legal system: how can the court clarify ambiguities in children’s statements when the child is not physically present at the main hearing?
It is now standard practice for children to be interviewed during the investigation, with their statements being played back during the main hearing. The purpose of this is to protect children from the potential trauma that being present in a courtroom may cause. The use of recorded child interviews does not necessarily violate the defendant’s right to a fair trial. However, it does pose certain challenges for the court in exercising material procedural management. The court has an obligation to ensure that the case is sufficiently investigated, which means that the court is expected to address ambiguities and deficiencies in the statements made. When children’s statements are presented to the court through playback of video-recorded interviews, the court is practically prevented from asking the child questions. As the “snippa case” has shown, ambiguities in children’s statements can directly impact the outcome of the case.
There is a lack of discussion on how the court should address ambiguities that arise in recorded child interviews. Neither the legislation nor the preparatory works have considered that children generally do not give their testimony directly in court. The prevailing conflict between the use of recorded child interviews and the court’s responsibility for material procedural management thus requires new solutions. This thesis presents some concrete proposals on how the court can clarify ambiguities in children’s statements, even in cases where children are not present at the main hearing.}},
author = {{Stanisavljevic, Diana}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Hur kan domaren avhjälpa oklarheter när målsäganden är ett barn? - En straffprocessrättslig analys om domstolens materiella processledning vid användningen av videoinspelade barnförhör}},
year = {{2024}},
}