Sakägare vid överföring av andel i samfällighet
(2024) VFTM01 20241Real Estate Science
- Abstract (Swedish)
- Under det senaste året har ett avgörande från Högsta domstolen blivit vida omdiskuterat bland förrättningslantmätare. Avgörandet har gett upphov till många frågor, men få svar. Avgörandet i fråga, NJA 2023 s. 104, berörde en samfällighet på Skaftölandet i Lysekils kommun. Efter inkommen ansökan, beslutade lantmäterimyndigheten om fastighetsreglering. Beslutet innebar att fyra fastigheters samtliga andelar överfördes till fyra andra fastigheter.
De fastigheter som erhöll andelar var inte delägare i samfälligheten sedan tidigare. Fastighetsregleringen innebar inte någon förändring av antalet delägare eller andelstal. Ägarna till de fastigheter som avstod respektive erhöll andelar betraktades som sakägare i lantmäteriförrättningen.... (More) - Under det senaste året har ett avgörande från Högsta domstolen blivit vida omdiskuterat bland förrättningslantmätare. Avgörandet har gett upphov till många frågor, men få svar. Avgörandet i fråga, NJA 2023 s. 104, berörde en samfällighet på Skaftölandet i Lysekils kommun. Efter inkommen ansökan, beslutade lantmäterimyndigheten om fastighetsreglering. Beslutet innebar att fyra fastigheters samtliga andelar överfördes till fyra andra fastigheter.
De fastigheter som erhöll andelar var inte delägare i samfälligheten sedan tidigare. Fastighetsregleringen innebar inte någon förändring av antalet delägare eller andelstal. Ägarna till de fastigheter som avstod respektive erhöll andelar betraktades som sakägare i lantmäteriförrättningen. Lantmäterimyndigheten informerade emellertid inte övriga delägare om den pågående lantmäteriförrättningen eller beslutet. Högsta domstolen undanröjde lantmäterimyndighetens beslut, och återförvisade målet för ny handläggning.
Som skäl angav Högsta domstolen att en delägare normalt ska betraktas som sakägare vid en lantmäteriförrättning som rör överföring av andel
i samfällighet.
Högsta domstolens avgörande innebär att delägare i samfällighet som tidigare inte har betraktats som sakägare, borde ha hanterats, och ska hanteras, som sådana i lantmäteriförrättningar som den i målet aktuella. Detta examensarbete syftar således till att undersöka och förtydliga hur Högsta domstolens avgörande ska tillämpas av lantmäterimyndigheten.
För att uppnå examensarbetets syfte och besvara dess frågeställningar, har en rättsdogmatisk och kvalitativ metod använts. Den rättsdogmatiska metoden innefattade studier av författningar, prejudikat, förarbeten och doktrin.
Den kvalitativa metoden innefattade en intervju- och fallstudie. Intervjustudien syftade till att belysa aktuell fråga från olika perspektiv – förrättningslantmätare, företrädare för sakägare och fastighetsrättsliga experter. Fallstudien syftade till att undersöka om lantmäterimyndigheten hade betraktat samtliga delägare som sakägare. Detta genom att studera 115 lantmäteriförrättningar som rörde överföring av andel i samfällighet genom fastighetsreglering.
Resultatet av de två studierna visar att samtliga delägare ska betraktas som sakägare vid överföring av andel i samfällighet, men att så sällan sker. Endast i 14 % av fallen har lantmäterimyndigheten betraktat samtliga delägare som sakägare.
Av Högsta domstolens avgörande framgår att en delägare normalt ska betraktas som sakägare vid en lantmäteriförrättning som rör överföring av andel
i samfällighet. Enligt lantmäterimyndigheten, och deras tolkning av Högsta domstolens avgörande, finns det emellertid möjlighet till undantag.
Av intervjustudien framgår att dessa undantag är otydliga. Detta tyder på att lantmäterimyndigheten behöver förändra sitt arbetssätt, och förtydliga när samtliga delägare inte behöver behandlas som sakägare. Lantmäterimyndigheten bör då motivera i beslutsprotokollet varför så inte sker. (Less) - Abstract
- Over the past year, a judgment from the Supreme Court has sparked widespread debate among cadastral surveyors. The judgment has raised many questions but provided few answers. The judgment in question, NJA 2023 p. 104, concerned a joint property unit in Skaftölandet, in the municipality of Lysekil. The Supreme Court stated that part-owners should normally be considered interested parties in a cadastral procedure involving the transfer of shares in joint property units.
The judgment means that part-owners of joint property units who were not previously considered interested parties, should have, and should be, treated as such. Therefore, the master of science thesis aims to examine and clarify how the Supreme Court’s judgment should be... (More) - Over the past year, a judgment from the Supreme Court has sparked widespread debate among cadastral surveyors. The judgment has raised many questions but provided few answers. The judgment in question, NJA 2023 p. 104, concerned a joint property unit in Skaftölandet, in the municipality of Lysekil. The Supreme Court stated that part-owners should normally be considered interested parties in a cadastral procedure involving the transfer of shares in joint property units.
The judgment means that part-owners of joint property units who were not previously considered interested parties, should have, and should be, treated as such. Therefore, the master of science thesis aims to examine and clarify how the Supreme Court’s judgment should be applied by the cadastral authority.
To achieve the purpose of the master of science thesis and answer its questions, a legal dogmatic method and a qualitative method were applied. The legal dogmatic method involved studying laws, precedents, preparatory work, and doctrine. The qualitative method involved an interview study and a case study. The interview study aimed to shed light on the current issue from various perspectives – cadastral surveyors, representatives of interested parties, and property law experts. The case study aimed to examine whether the cadastral authority had considered the part-owners as interested parties.
The results of the two studies show that part-owners should be considered interested parties when transferring shares in joint property units, but this rarely happens. Only in 14 % of cases did the cadastral authority consider the part-owners as interested parties.
This suggests that the cadastral authority needs to change its way of working. This can be done by clarifying when the part-owners do not need to be treated as interested parties. If the part-owners are not treated as interested parties, the cadastral authority should, in the cadastral record, explain why this is not the case. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9155222
- author
- Strindlund, Emma LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Interested parties in the transfer of shares in joint property units
- course
- VFTM01 20241
- year
- 2024
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- Delägare, sakägare, samfällighet, fastighetsreglering, lantmäteriförrättning, fastighetsbildningslag
- other publication id
- ISRN LUTVDG/TVLM 24/5562SE
- language
- Swedish
- id
- 9155222
- date added to LUP
- 2024-05-29 14:10:03
- date last changed
- 2024-05-29 14:10:03
@misc{9155222,
abstract = {{Over the past year, a judgment from the Supreme Court has sparked widespread debate among cadastral surveyors. The judgment has raised many questions but provided few answers. The judgment in question, NJA 2023 p. 104, concerned a joint property unit in Skaftölandet, in the municipality of Lysekil. The Supreme Court stated that part-owners should normally be considered interested parties in a cadastral procedure involving the transfer of shares in joint property units.
The judgment means that part-owners of joint property units who were not previously considered interested parties, should have, and should be, treated as such. Therefore, the master of science thesis aims to examine and clarify how the Supreme Court’s judgment should be applied by the cadastral authority.
To achieve the purpose of the master of science thesis and answer its questions, a legal dogmatic method and a qualitative method were applied. The legal dogmatic method involved studying laws, precedents, preparatory work, and doctrine. The qualitative method involved an interview study and a case study. The interview study aimed to shed light on the current issue from various perspectives – cadastral surveyors, representatives of interested parties, and property law experts. The case study aimed to examine whether the cadastral authority had considered the part-owners as interested parties.
The results of the two studies show that part-owners should be considered interested parties when transferring shares in joint property units, but this rarely happens. Only in 14 % of cases did the cadastral authority consider the part-owners as interested parties.
This suggests that the cadastral authority needs to change its way of working. This can be done by clarifying when the part-owners do not need to be treated as interested parties. If the part-owners are not treated as interested parties, the cadastral authority should, in the cadastral record, explain why this is not the case.}},
author = {{Strindlund, Emma}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Sakägare vid överföring av andel i samfällighet}},
year = {{2024}},
}