Kostnadseffektivitet vid miljöåtgärder för guidning av fisk - Investeringskostnader kontra produktionsbegränsningar
(2024) MIS401 20241Department of Service Studies
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Samtliga Svenska vattenkraftverk och dammar ska under en tjugoårsperiod få moderna miljövillkor inom den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP). Nio svenska kraftbolag finansierar tillsammans, genom Vattenkraftens Miljöfond Sverige AB (Fonden), kostnader som uppstår i samband med miljöåtgärder inom NAP.
Tidigare studier visar att det finns en anlockningsproblematik vid de flesta svenska anläggningar som har en fiskväg i drift. Problematiken uppstår genom att lekvandrande laxfisk söker sig mot det högsta flödet och upp i utloppskanalen. Det finns olika metoder för att guida fisken mot fiskvägen. En metod är att man periodvis släpper mer vatten i naturfåran genom så kallad klunkning. En annan metod är att fysiskt... (More) - Bakgrund: Samtliga Svenska vattenkraftverk och dammar ska under en tjugoårsperiod få moderna miljövillkor inom den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP). Nio svenska kraftbolag finansierar tillsammans, genom Vattenkraftens Miljöfond Sverige AB (Fonden), kostnader som uppstår i samband med miljöåtgärder inom NAP.
Tidigare studier visar att det finns en anlockningsproblematik vid de flesta svenska anläggningar som har en fiskväg i drift. Problematiken uppstår genom att lekvandrande laxfisk söker sig mot det högsta flödet och upp i utloppskanalen. Det finns olika metoder för att guida fisken mot fiskvägen. En metod är att man periodvis släpper mer vatten i naturfåran genom så kallad klunkning. En annan metod är att fysiskt hindra fisken från att vandra upp i utloppskanalen genom att anlägga ett galler. De beskrivna miljöåtgärderna skiljer sig åt genom att antingen ge upphov till en produktionsbegränsning (klunkning) eller en investeringskostnad (galler).
Metod: Sett ur ett miljöstrategiskt perspektiv är det viktigt att utreda hur Fondens samlade medel kan användas på ett sätt så att den totala miljönyttan blir så stor som möjligt. Studien jämför kostnadseffektiviteten mellan klunkning under vandringsperioden för laxfisk och anläggandet av ett galler i utloppskanalen. Beräkningar genomförs för fem småskaliga kraftverk med en normalårsproduktion mellan 67 MWh och 572 MWh.
Resultat: Vid samtliga beräkningar i studien visar sig klunkning vara det mest kostnadseffektiva alternativet. Resultaten visar en stark positiv korrelation mellan normalårsproduktion och kostnadseffektiviteten för en miljöåtgärd som innebär en investeringskostnad men ingen produktionsbegränsning. Studiens resultat går att tillämpa för alla miljöåtgärder för guidning av fisk till naturfåran, så länge jämförelser ska göras mellan klunkning 24 h en dag i veckan under vandringsperioden, och en miljöåtgärd som innebär en investeringskostnad. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9156047
- author
- Jönsson, Tomas
- supervisor
- organization
- course
- MIS401 20241
- year
- 2024
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Fiskvandring, fiskguidning, klunkning, nedströmsgaller, kostnadseffektivitet.
- language
- Swedish
- id
- 9156047
- date added to LUP
- 2024-05-31 10:09:10
- date last changed
- 2024-05-31 10:09:10
@misc{9156047,
abstract = {{Bakgrund: Samtliga Svenska vattenkraftverk och dammar ska under en tjugoårsperiod få moderna miljövillkor inom den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP). Nio svenska kraftbolag finansierar tillsammans, genom Vattenkraftens Miljöfond Sverige AB (Fonden), kostnader som uppstår i samband med miljöåtgärder inom NAP.
Tidigare studier visar att det finns en anlockningsproblematik vid de flesta svenska anläggningar som har en fiskväg i drift. Problematiken uppstår genom att lekvandrande laxfisk söker sig mot det högsta flödet och upp i utloppskanalen. Det finns olika metoder för att guida fisken mot fiskvägen. En metod är att man periodvis släpper mer vatten i naturfåran genom så kallad klunkning. En annan metod är att fysiskt hindra fisken från att vandra upp i utloppskanalen genom att anlägga ett galler. De beskrivna miljöåtgärderna skiljer sig åt genom att antingen ge upphov till en produktionsbegränsning (klunkning) eller en investeringskostnad (galler).
Metod: Sett ur ett miljöstrategiskt perspektiv är det viktigt att utreda hur Fondens samlade medel kan användas på ett sätt så att den totala miljönyttan blir så stor som möjligt. Studien jämför kostnadseffektiviteten mellan klunkning under vandringsperioden för laxfisk och anläggandet av ett galler i utloppskanalen. Beräkningar genomförs för fem småskaliga kraftverk med en normalårsproduktion mellan 67 MWh och 572 MWh.
Resultat: Vid samtliga beräkningar i studien visar sig klunkning vara det mest kostnadseffektiva alternativet. Resultaten visar en stark positiv korrelation mellan normalårsproduktion och kostnadseffektiviteten för en miljöåtgärd som innebär en investeringskostnad men ingen produktionsbegränsning. Studiens resultat går att tillämpa för alla miljöåtgärder för guidning av fisk till naturfåran, så länge jämförelser ska göras mellan klunkning 24 h en dag i veckan under vandringsperioden, och en miljöåtgärd som innebär en investeringskostnad.}},
author = {{Jönsson, Tomas}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kostnadseffektivitet vid miljöåtgärder för guidning av fisk - Investeringskostnader kontra produktionsbegränsningar}},
year = {{2024}},
}