Detaljplan eller Vägplan? - En jämförelse mellan plan- och bygglagen och väglagen som medel i kommunal infrastrukturplanering

Abstract

A municipality in Sweden has two different choices regarding how to plan and build transportational infrastructure such as roads. The most used way is to use the planning and building act and establish a detailed development plan, but the municipality could also establish a road plan according to the road act. This paper examines the connection between the two laws and how those apply on the municipal planning. This report aims to highlight the differences and examine the process of planning municipal infrastructure and find situations where the more rarely used road act can lead to a more efficient process than the more widely used planning and building act.

The paper starts by describing important aspects of both laws to later compare the two. The comparison then leads to an analysis of the differences, which are highlighted by examples collected from different municipalities. The key differences include how the consultation with the interested party and other agencies happens and how permission and exemption are managed according to the Swedish environmental code.

Aspects explaining why the road act are much less used by municipalities will also be managed in this paper. One explanation to this is the municipalities’ ignorance and lack of knowledge about their possibilities to use the road act in planning infrastructure. Another explanation is that the road act has a much more limited area of use and are not as applicable.

The conclusion of this paper is that the road act can in some situations, where special conditions prevail, be more efficient than the use of the planning and building act. Such special conditions arise when the area impacts one or several public interests and when an extension or modification needs to be done to an existing road outside of the city centre.

Abstract (Swedish)

Det svenska vägnätet är uppdelat i allmänna vägar, kommunala gator och enskilda vägar. De allmänna vägarna sköts generellt av staten via Trafikverket. Ansvaret kan emellertid, om regeringen lämnat ett förordnande om det, överlämnas till den berörda kommunen. Förordnandet kan gälla för ett helt område, eller enskilda vägar. Kommunen är väghållare för de kommunala gatorna inom detaljplan med kommunalt huvudmannaskap. En väg kan av en kommun planeras antingen med stöd av plan- och bygglagen eller väglagen. Det är ovanligt för kommuner att använda sig utav väglagen i planeringen, enbart fyra vägplaner har fastställts sedan 2008 med förutsättningarna att en kommun är sökande.

Arbetets syfte är att jämföra en svensk kommuns möjligheter att planera infrastruktur med stöd i plan- och bygglagen och med stöd i väglagen. Arbetet studerar främst skillnaderna i processerna, som belyses med relevanta exempel från verkligheten. Examensarbetet besvarar följande problemformuleringar:

• Vilka likheter och skillnader finns mellan plan- och bygglagen och
väglagen när det kommer till att planera kommunal infrastruktur?
• Vilka orsaker ligger bakom kommunens val vid valet mellan plan-
och bygglagen och väglagen vid planering och genomförande av
kommunal infrastruktur?
• Finns det situationer där väglagen är smidigare att använda sig av
i jämförelse med plan- och bygglagen?

För att besvara frågorna ovan används både en litteraturstudie och en kvalitativ datainsamling där information inhämtades via mejlkonversationer och videosamtal med svenska kommuner och länsstyrelser.

Några stora skillnader mellan plan- och bygglagen och väglagen är hur samrådet med sakägare, andra myndigheter och intressenter hanteras. Vid framtagandet av en detaljplan hanteras samrådet som ett enskilt, isolerat tillfälle med en bestämd tid för att inkomma med synpunkter. Då man i stället tar fram en vägplan hanteras samrådet som en kontinuerlig process som fortlöper under hela processen. Samrådet utformas då utefter det specifika projektets behov och sakägare kan kontinuerligt lämna synpunkter under processens fortlöpande.

En ytterligare skillnad är hur tillstånd och dispenser, det vill säga miljöprövningen gentemot miljöbalken hanteras. I plan- och bygglagen hanteras miljöbalkens regler som en egen process och avgörs separat. I väglagen hanteras tillstånd som en del av utredningsarbetet och fastställelse av planen likställs med att tillstånd ges. Då en kommun tar fram en detaljplan sker ingen särskild prövning gentemot miljöbalkens bestämmelser, medan detta görs vid framtagandet av en vägplan. Det görs också skillnad mellan lagarna vilken typ av miljöbedömning som görs. För detaljplaner genomförs en strategisk miljöbedömning och för vägplaner genomförs en specifik. Vid framtagandet av en vägplan ställs då högre krav på utredningen och redovisningen av miljöaspekter än vid framtagandet av en detaljplan. Processen enligt väglagen leder emellertid i sin tur till en enklare hantering vid den fortsatta prövningen av miljöbalkens bestämmelser för länsstyrelsen.

Det finns många likheter mellan att ta fram en detaljplan och en vägplan för en kommun. Det finns däremot också viktiga skillnader mellan processerna. Att en kommun allt som oftast väljer att ta fram en detaljplan har många bakomliggande förklaringar. Det kan handla om ovetskap eller okunskap om väglagens användning, väglagens begränsade användningsområde eller tryggheten med detaljplaner. I vissa situationer kan emellertid framtagandet av en vägplan vara att föredra framför en detaljplan för att komma åt en mer effektiv process. Det handlar om projekt i områden där extra många avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen behöver göras och prövning gentemot miljöbalkens regler blir framstående. Det går emellertid inte att dra några slutsatser om hur lång tid en generell detaljplan jämfört med en vägplan egentligen tar. Skillnaderna från fall till fall är stora och platsens specifika förutsättningar är avgörande. Dessutom är underlaget för det kommunala användandet av väglagen begränsat och det saknas grundlig statistik för tidsåtgången av detaljplaner som enbart hanterar en gata. Väglagen bör emellertid ses som ett användbart medel vid utökning eller ändring av befintligt vägområde i områden som inte är utpekade för exploatering.

• author: Nygren, Lina
• supervisor: Eric Norén
• organization: Real Estate Science
• alternative title: Detailed development plan or road plan? - A comparison between the planning and building act and the road act as means in municipal planning of infrastructure
• course: VFTM01 20241
• year: 2024
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Law and Political Science; Technology and Engineering
• keywords: Kommunal planering, Plan- och bygglagen, Väglagen, Kommunala gator, Allmänna vägar, Detaljplan, Vägplan
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVLM 24/5561SE
• language: Swedish
• id: 9156077
• date added to LUP: 2024-06-04 10:45:04
• date last changed: 2024-06-04 10:45:04