Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Rätt att leda – en kvalitativ studie hur säkrandet av rättigheter sker för allmänna va-ledningar

Brorsson, Evelina LU and Al-Daghestani, Reem Saad Subhi LU (2024) VFTM01 20241
Real Estate Science
Abstract (Swedish)
De allmänna va-ledningarna tillhandahålls av landets kommuner, som har ansvaret att förse fastighetsägarna med vatten och avlopp inom verksamhetsområden. Det ingår även ett ansvar att skydda ledningarna och den information som finns tillgänglig.

Kommunerna kan välja att organisera arbetet i kommunalägda bolag, bilda
kommunalförbund eller driva verksamheten i egen regi. Den som har hand om
kommunens va-verksamhet kallas för va-huvudman. För att dra fram nya ledningar
eller underhålla befintliga, behövs rättigheter på den mark som va-huvudmannen inte äger. Det råder en oklarhet hur detta rättighetsarbete ser ut generellt för olika va huvudmän och vilka rättighetstyper som föredras. Detta examensarbete har undersökt detta och skapat... (More)
De allmänna va-ledningarna tillhandahålls av landets kommuner, som har ansvaret att förse fastighetsägarna med vatten och avlopp inom verksamhetsområden. Det ingår även ett ansvar att skydda ledningarna och den information som finns tillgänglig.

Kommunerna kan välja att organisera arbetet i kommunalägda bolag, bilda
kommunalförbund eller driva verksamheten i egen regi. Den som har hand om
kommunens va-verksamhet kallas för va-huvudman. För att dra fram nya ledningar
eller underhålla befintliga, behövs rättigheter på den mark som va-huvudmannen inte äger. Det råder en oklarhet hur detta rättighetsarbete ser ut generellt för olika va huvudmän och vilka rättighetstyper som föredras. Detta examensarbete har undersökt detta och skapat en broschyr för att vägleda det framtida arbetet framåt.

Följande frågeställningar formulerades:
• Hur tryggar olika va-huvudmän rättigheter till ledningar?
• Vilka är fördelarna och nackdelarna med de olika rättighetstyperna för va ledningar?
• Vad kan förbättras i rättighetsarbetet?

För att besvara frågeställningarna genomfördes inledningsvis en litteraturstudie där de olika rättighetstyperna nyttjanderätt, avtalsservitut och ledningsrätt ingick. Vidare studerades relevanta lagrum och rättsfall för att ge en grund till arbetets kvalitativa del. Som komplement till teoridelen i arbetet inhämtades data från Lantmäteriet över fördelningen av nyregistrerade avtalsservitut och ledningsrätter mellan åren 2018-2023.

Den kvalitativa delen i arbetet avser genomförandet av en intervjustudie där 11
intervjuer hölls med representanter för olika kommuner, kommunalägda bolag och
kommunalförbund. Respondenter valdes ut från en nätverksträff som vi deltog i hösten 2023. Ytterligare en intervju hölls med en representant från fastighetsägarens sida.

Utifrån intervjuerna och litteraturstudien genomfördes en analys av materialet som
mynnade ut i våra slutsatser. Det har visat sig att va-huvudmännen tryggar rättigheter på olika sätt. Några arbetar tillsammans med kollegor, medan andra arbetar ensamma. Samarbetet sinsemellan i och utanför organisationen skiljer sig åt. Några är med från projektstart, medan andra uttrycker en oklarhet kring var ens kompetens behövs och en okunskap från andra. De som har ett tydligare fokus på rättighetsarbetet, har även mer resurser till att arbeta förebyggande, exempelvis med att digitalisera avtal och inventera rättigheter. Resurserna påverkar även hur kontakt sker med fastighetsägaren, där bristande resurser gör det svårare att mötas på plats. Även frågan om skyddet av tillgänglig information för ledningarna skiljer sig åt, där några har den integrerad i verksamheten medan frågan är mer främmande för andra.

För rättighetstyperna visade det sig att fördelarna med avtalsservitut är att processen generellt är enklare och billigare än ledningsrätt, under förutsättning att det går att komma överens. Vidare ges tillträde direkt och möjlighet finns för flexibilitet gällande ledningen. Nackdelarna uppstår vid många fastighetsägare eller marksamfälligheter och är svårare att bevaka då den påverkas av fastighetsregleringar och överlåtelser samt att rättigheten endast syns i fastighetsregistrets textdel.

Ledningsrätt har fördelen att den syns både i fastighetsregistrets textdel och i
registerkartan, underlättar vid många fastighetsägare och inte behöver bevakas. Den är ett alternativ då det inte går att komma överens. Däremot kan synligheten och den tillgängliga informationen innebära en risk mot organisationens säkerhet, som inte är densamma för avtalsservitut. Vidare är ledningsrätten fyrkantig, svår att ändra och tar generellt lång tid att få fram.

Den rättighetstyp som återstår är nyttjanderätt, allmän nyttjanderätt, som har visat sig mest användbar vid ett tillfälligt behov av en ledning. Det är också den rättighetstyp som väljs i störst utsträckning då ett kommunalägt bolag eller kommunalförbund behöver ha ledningar över kommunernas mark. Då finns det standardavtal som tas fram, ofta så kallade markavtal.

Förbättringspotential i rättighetsarbetet finns bland annat för mer förebyggande arbete, exempelvis för ledningar utan en skriftlig rättighet och att få ett förbättrat internt kartsystem. Ytterligare förbättringspotential rör delegering av arbetet och ett större samarbete samt kunskapsutbyte i organisationen. En större förståelse för fastighetsägarna och ersättningsfrågan bör också lyftas fram. (Less)
Popular Abstract
The supply of public drinking water and wastewater management in settled areas falls under the responsibility of local municipalities. This responsibility may be further allocated to a municipality owned company or organisation. In the occurrence of public water distribution lines and wastewater pipes crossing private property, the municipality or company must secure their rights to install, maintain and repair the pipes that are within the private land. There are a few ways to handle this using current legislation such as a utility easement or an easement agreement.

This study aims to investigate how different municipalities, municipal companies and organisations tackle the legal barriers to access private land and secure their rights... (More)
The supply of public drinking water and wastewater management in settled areas falls under the responsibility of local municipalities. This responsibility may be further allocated to a municipality owned company or organisation. In the occurrence of public water distribution lines and wastewater pipes crossing private property, the municipality or company must secure their rights to install, maintain and repair the pipes that are within the private land. There are a few ways to handle this using current legislation such as a utility easement or an easement agreement.

This study aims to investigate how different municipalities, municipal companies and organisations tackle the legal barriers to access private land and secure their rights to the water and wastewater infrastructure. To achieve this, a total of 11 different representatives within the sector were interviewed to explore the practicalities of securing rights and accessing private land. Along the way, discoveries were made that attest to the theory section of this study, more specifically the differences and similarities between the different agreements and easements. The pros and cons of these different solutions have also been uncovered and discussed.

Additionally, the main discovery resulting from the interview study conducted is that all representatives approach this issue in different ways. This leads to each municipality or company choosing and even preferring a particular easement or agreement based on several factors. Moreover, the interview study has shed light on some potential improvements that are necessary to ensure the longevity and sustainability of this critical infrastructure sector. To assist in this, a handbook has been developed to illustrate the importance of securing rights as well as offer tips and guidance. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Brorsson, Evelina LU and Al-Daghestani, Reem Saad Subhi LU
supervisor
organization
alternative title
Right to line - a Qualitative Study on Securing Rights to Public Water and Wastewater Infrastructure
course
VFTM01 20241
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Ledningsrätt, avtalsservitut, nyttjanderätt, va-huvudman, va-ledning, sekretess, kommun, kommunalförbund, kommunalägda bolag
other publication id
ISRN LUTVDG/TVLM 24/5554SE
language
Swedish
id
9157243
date added to LUP
2024-06-04 10:33:43
date last changed
2024-06-04 10:33:43
@misc{9157243,
  abstract     = {{De allmänna va-ledningarna tillhandahålls av landets kommuner, som har ansvaret att förse fastighetsägarna med vatten och avlopp inom verksamhetsområden. Det ingår även ett ansvar att skydda ledningarna och den information som finns tillgänglig.
 
Kommunerna kan välja att organisera arbetet i kommunalägda bolag, bilda 
kommunalförbund eller driva verksamheten i egen regi. Den som har hand om 
kommunens va-verksamhet kallas för va-huvudman. För att dra fram nya ledningar 
eller underhålla befintliga, behövs rättigheter på den mark som va-huvudmannen inte äger. Det råder en oklarhet hur detta rättighetsarbete ser ut generellt för olika va huvudmän och vilka rättighetstyper som föredras. Detta examensarbete har undersökt detta och skapat en broschyr för att vägleda det framtida arbetet framåt.

Följande frågeställningar formulerades:
• Hur tryggar olika va-huvudmän rättigheter till ledningar?
• Vilka är fördelarna och nackdelarna med de olika rättighetstyperna för va ledningar? 
• Vad kan förbättras i rättighetsarbetet?

För att besvara frågeställningarna genomfördes inledningsvis en litteraturstudie där de olika rättighetstyperna nyttjanderätt, avtalsservitut och ledningsrätt ingick. Vidare studerades relevanta lagrum och rättsfall för att ge en grund till arbetets kvalitativa del. Som komplement till teoridelen i arbetet inhämtades data från Lantmäteriet över fördelningen av nyregistrerade avtalsservitut och ledningsrätter mellan åren 2018-2023. 

Den kvalitativa delen i arbetet avser genomförandet av en intervjustudie där 11
intervjuer hölls med representanter för olika kommuner, kommunalägda bolag och 
kommunalförbund. Respondenter valdes ut från en nätverksträff som vi deltog i hösten 2023. Ytterligare en intervju hölls med en representant från fastighetsägarens sida. 

Utifrån intervjuerna och litteraturstudien genomfördes en analys av materialet som 
mynnade ut i våra slutsatser. Det har visat sig att va-huvudmännen tryggar rättigheter på olika sätt. Några arbetar tillsammans med kollegor, medan andra arbetar ensamma. Samarbetet sinsemellan i och utanför organisationen skiljer sig åt. Några är med från projektstart, medan andra uttrycker en oklarhet kring var ens kompetens behövs och en okunskap från andra. De som har ett tydligare fokus på rättighetsarbetet, har även mer resurser till att arbeta förebyggande, exempelvis med att digitalisera avtal och inventera rättigheter. Resurserna påverkar även hur kontakt sker med fastighetsägaren, där bristande resurser gör det svårare att mötas på plats. Även frågan om skyddet av tillgänglig information för ledningarna skiljer sig åt, där några har den integrerad i verksamheten medan frågan är mer främmande för andra.

För rättighetstyperna visade det sig att fördelarna med avtalsservitut är att processen generellt är enklare och billigare än ledningsrätt, under förutsättning att det går att komma överens. Vidare ges tillträde direkt och möjlighet finns för flexibilitet gällande ledningen. Nackdelarna uppstår vid många fastighetsägare eller marksamfälligheter och är svårare att bevaka då den påverkas av fastighetsregleringar och överlåtelser samt att rättigheten endast syns i fastighetsregistrets textdel.

Ledningsrätt har fördelen att den syns både i fastighetsregistrets textdel och i 
registerkartan, underlättar vid många fastighetsägare och inte behöver bevakas. Den är ett alternativ då det inte går att komma överens. Däremot kan synligheten och den tillgängliga informationen innebära en risk mot organisationens säkerhet, som inte är densamma för avtalsservitut. Vidare är ledningsrätten fyrkantig, svår att ändra och tar generellt lång tid att få fram. 

Den rättighetstyp som återstår är nyttjanderätt, allmän nyttjanderätt, som har visat sig mest användbar vid ett tillfälligt behov av en ledning. Det är också den rättighetstyp som väljs i störst utsträckning då ett kommunalägt bolag eller kommunalförbund behöver ha ledningar över kommunernas mark. Då finns det standardavtal som tas fram, ofta så kallade markavtal.

Förbättringspotential i rättighetsarbetet finns bland annat för mer förebyggande arbete, exempelvis för ledningar utan en skriftlig rättighet och att få ett förbättrat internt kartsystem. Ytterligare förbättringspotential rör delegering av arbetet och ett större samarbete samt kunskapsutbyte i organisationen. En större förståelse för fastighetsägarna och ersättningsfrågan bör också lyftas fram.}},
  author       = {{Brorsson, Evelina and Al-Daghestani, Reem Saad Subhi}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Rätt att leda – en kvalitativ studie hur säkrandet av rättigheter sker för allmänna va-ledningar}},
  year         = {{2024}},
}