Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Effekten av ålder på Internal State Terms hos enspråkiga förskolebarn

Gardarfve, Fanny LU and Ljungklint Ekman, Klara LU (2024) LOGM82 20241
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Syfte. I nuläget används narrativ bedömning begränsat i klinik. Syftet med uppsatsen var att bidra till att öka möjligheten till klinisk användning av Internal State Terms (IST) i språklig bedömning av narrativ förmåga. Syftet var också att bidra till tydliggörande av definitioner för de olika kategorierna av IST. Detta undersöktes genom att studera användningen av IST hos barn i förskoleåldern, sett till antal och kategori av IST. Vi förväntade oss att de äldre barnen skulle använda fler IST och att det skulle finnas skillnader i vilka kategorier av IST som användes i olika åldrar. Metod. Deltagarna var barn (N = 99) mellan 3;0 och 5;8 år, uppdelade i tre åldersgrupper. Analys gjordes av barnens återberättande och berättande eliciterat... (More)
Syfte. I nuläget används narrativ bedömning begränsat i klinik. Syftet med uppsatsen var att bidra till att öka möjligheten till klinisk användning av Internal State Terms (IST) i språklig bedömning av narrativ förmåga. Syftet var också att bidra till tydliggörande av definitioner för de olika kategorierna av IST. Detta undersöktes genom att studera användningen av IST hos barn i förskoleåldern, sett till antal och kategori av IST. Vi förväntade oss att de äldre barnen skulle använda fler IST och att det skulle finnas skillnader i vilka kategorier av IST som användes i olika åldrar. Metod. Deltagarna var barn (N = 99) mellan 3;0 och 5;8 år, uppdelade i tre åldersgrupper. Analys gjordes av barnens återberättande och berättande eliciterat med Multilingual Assessment Instrument for Narratives (MAIN). Totalt antal IST och antal inom varje kategori av IST identifierades och analyserades. Resultat. Regressionsanalys visade ett svagt men statistiskt signifikant samband mellan ålder och antal IST. Resultatet visade också en statistiskt signifikant skillnad för IST med emotionellt innehåll mellan fyraåringarna och femåringarna och för IST med perceptuellt innehåll mellan treåringarna och femåringarna. Slutsats. Denna studie visade att det fanns ett svagt men signifikant samband mellan ålder och antal IST hos barn i förskoleåldern. Skillnader i användning av olika kategorier av IST identifierades, där skillnader inom emotionella och perceptuella IST hade statistisk signifikans. Slutsatsen blev att IST kan vara ett viktigt mått för att få större förståelse för barns språkliga och narrativa förmågor. (Less)
Popular Abstract
Purpose. The use of narrative assessment in clinical practice is limited. The purpose of this thesis was to contribute to the feasibility of using Internal State Terms (IST) when assessing narrative ability. In addition, we hoped to contribute to clearer definitions of the different categories of IST. Number of IST and types of IST used by preschool children were studied. The hypotheses were that older children would use a higher number of IST and that there would be a difference in type of IST used by children in different age groups. Method. The participants (N = 99) were children aged 3;0 to 5;8, divided into three age groups. Analysis of retelling and telling elicited with Multilingual Assessment Instrument for Narratives (MAIN) was... (More)
Purpose. The use of narrative assessment in clinical practice is limited. The purpose of this thesis was to contribute to the feasibility of using Internal State Terms (IST) when assessing narrative ability. In addition, we hoped to contribute to clearer definitions of the different categories of IST. Number of IST and types of IST used by preschool children were studied. The hypotheses were that older children would use a higher number of IST and that there would be a difference in type of IST used by children in different age groups. Method. The participants (N = 99) were children aged 3;0 to 5;8, divided into three age groups. Analysis of retelling and telling elicited with Multilingual Assessment Instrument for Narratives (MAIN) was conducted. IST were identified and analyzed according to the number of uses and types used. Results. Regression analysis showed a weak but statistically significant correlation between age in months and total number of IST. There was also a significant difference in usage for IST with emotional meaning between the four-year-olds and the five-year-olds and for IST with perceptual meaning between the three-year-olds and the five-year-olds. Conclusion. The study showed a weak but significant correlation between age and number of IST in preschool children. A difference was found in the usage of the different types of IST. The differences in emotion and perceptual IST showed statistical significance. To conclude, IST can be of great value in understanding children's language and narrative abilities. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Gardarfve, Fanny LU and Ljungklint Ekman, Klara LU
supervisor
organization
course
LOGM82 20241
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
language
Swedish
id
9160849
date added to LUP
2024-06-10 13:37:35
date last changed
2024-06-10 13:37:35
@misc{9160849,
  abstract     = {{Syfte. I nuläget används narrativ bedömning begränsat i klinik. Syftet med uppsatsen var att bidra till att öka möjligheten till klinisk användning av Internal State Terms (IST) i språklig bedömning av narrativ förmåga. Syftet var också att bidra till tydliggörande av definitioner för de olika kategorierna av IST. Detta undersöktes genom att studera användningen av IST hos barn i förskoleåldern, sett till antal och kategori av IST. Vi förväntade oss att de äldre barnen skulle använda fler IST och att det skulle finnas skillnader i vilka kategorier av IST som användes i olika åldrar. Metod. Deltagarna var barn (N = 99) mellan 3;0 och 5;8 år, uppdelade i tre åldersgrupper. Analys gjordes av barnens återberättande och berättande eliciterat med Multilingual Assessment Instrument for Narratives (MAIN). Totalt antal IST och antal inom varje kategori av IST identifierades och analyserades. Resultat. Regressionsanalys visade ett svagt men statistiskt signifikant samband mellan ålder och antal IST. Resultatet visade också en statistiskt signifikant skillnad för IST med emotionellt innehåll mellan fyraåringarna och femåringarna och för IST med perceptuellt innehåll mellan treåringarna och femåringarna. Slutsats. Denna studie visade att det fanns ett svagt men signifikant samband mellan ålder och antal IST hos barn i förskoleåldern. Skillnader i användning av olika kategorier av IST identifierades, där skillnader inom emotionella och perceptuella IST hade statistisk signifikans. Slutsatsen blev att IST kan vara ett viktigt mått för att få större förståelse för barns språkliga och narrativa förmågor.}},
  author       = {{Gardarfve, Fanny and Ljungklint Ekman, Klara}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Effekten av ålder på Internal State Terms hos enspråkiga förskolebarn}},
  year         = {{2024}},
}